facebooktwittermail

Proteingrödor bra alternativ till höstvete

När förekomsten av gräsogräs ökar i höstsådda grödor kan det vara en god idé att variera växtföljden, gärna med proteingrödor. Ekonomicoachen ger sina bästa råd.

Bild på ekonomicoachen Elenore Wallin.

Jag driver en växtodlingsgård där höstvete är huvudgrödan och det har ”alltid” varit så. Vi tar oftast bra skördar på vetet men med rätt pris på andra grödor skulle jag kunna välja att odla något annat än vete. Jag samarbetar med en djurproducent och producerar en del foder, främst spannmål, till hans djur. Nu vill min granne inte bara köpa spannmål utan vill även börja köpa protei,n eftersom sojan har stigit kraftigt i pris. Är det rätt tänkt att välja andra grödor? Vilka grödor är intressanta att odla och finns det något jag måste tänka på innan jag byter strategi?

Danne

Hej! Odling av höstvete har ökat på många gårdar de senaste åren. Det finns flera olika skäl till detta, ett är att höstvete är en odlingssäker gröda särskilt på lerjordar. Det är en gröda som det finns efterfrågan på och med en fungerande världsmarknad där Sverige kan exportera vetet till marknadspris.

Men ökad höstsådd leder tyvärr till ökade problem med olika gräsogräs, eftersom de till största delen är höstgroende. Vi har exempelvis redan nu problem med renkavle, som ökat kraftigt de senaste åren och är svårbekämpat. Det finns flera arter som ökar, dit hör bland annat sandlosta och åkerven som gynnas av höstsådda grödor och vi har sett en ökad förekomst av dessa under våren.

Ett sätt att minska problemen med gräsogräs är att välja vårsådda grödor. Då är proteingrödor ett bra alternativ, som dessutom ger en varierad växtföljd med färre problem med växtföljdsjukdomar.

Vill du optimera din växtodling finns det flera grödor som kan vara ett alternativ till höstvete. Efterfrågan på inhemskt protein ökar eftersom det blir allt dyrare att få tag i GMO-fri soja. Om du ska sälja direkt till grannen är det bäst att välja foderärter eller åkerbönor. Höstraps har just nu extremt högt pris, det är en riktig cash-crop, men det är inte lika enkelt att sälja rapsen enbart som foder eftersom du även vill utvinna olja och använda den till livsmedel eller bränsle.

Att ha en avbrottsgröda som ärter, åkerbönor eller raps ger ett ökat förfruktsvärde på 1 000–1 500 kg/hektar i meravkastning på efterföljande gröda, som oftast är höstvete. Meravkastningen ger en ökad intäkt på höstvete på cirka 1 600–2 400 kronor/hektar, oftast är det ungefär samma produktionskostnad på höstvetet trots ökad skörd. 

Det skulle kunna odlas mer proteingrödor i landet, eftersom det är bra med avbrott i växtföljden och det har ett riktigt bra förfruktsvärde. Därför tycker jag att det lite konstigt att priset på inhemskt protein inte är högre, det är svårt att få ökad odling om inte grödan prissätts till ett värde som gör grödan konkurrenskraftig. Ska vi öka odlingen av inhemskt protein behöver prisdifferensen mellan ärter och höstvete vara minst 60 procent, men i dag är skillnaden bara knappt 25 procent.

Inom ekologisk odling betalas proteingrödor mer till rätt pris i förhållande till vad värdet är för ersättning av importerat protein. Finns gården i områden där det är hårt vilttryck av gris är det svårt att få bra resultat av ärtodling.

Långsiktigt ger en varierande växtföljd högre avkastning än höstvetedominans, till en lägre produktionskostnad – förutsatt att avbrottsgrödor betalas till rätt pris.

Elenore Wallin

Företags- och ekonomirådgivare på Hushållningssällskapet Östergötland

Ställ din fråga till våra experter!

ATL:s experter svarar på dina frågor inom olika ämnen. Skicka in din fråga du också!

Elenore Wallin, företags- och ekonomirådgivare på Hushållningssällskapet Östergötland, svarar på frågor om din och företagets ekonomi. Mejla till: ekonomicoach@atl.nu

Carl Johan Moberg, marknadschef på Virkesbörsen, svarar på frågor om skogsskötsel och virkesaffärer. Mejla till: skogsexperten@atl.nu

Lisa Kylenfelt, jurist på Ludvig & co, svarar på dina frågor om juridik. Mejla till: juristen@atl.nu

Mattias Norrby, forskningschef på Stiftelsen Lantbruksforskning, svarar på dina frågor om vegetabilier och animalier, företagande, energi och biomassa samt klimat och miljö. Mejla till: lantbruksfragan@atl.nu