Johan Joelsson

Mjölkbonden Anders Nilssons gård vid Hallandsåsens fot badar i blekt januariljus. Här har hans släkt bedrivit lantbruk i tre generationer.

Fram till 2010 hade Anders Nilsson en besättning som bestod av 90 procent holstein och 10 procent SRB. Men han var inte riktigt nöjd. Han ansåg att korna hade kunnat vara friskare, vitalare och framför allt ge en bättre ekonomi. Av en slump läste han om en treraskorsning av holstein, SRB och den franska mjölkrasen montbeliarde som blivit vanlig i USA. Korsningskonceptet som kallas procross skulle, enligt amerikanska studier, ge bibehållen mjölkproduktion till en lägre foderåtgång.

Anders Nilsson är tredje generationens lantbrukare på gården i Skråmered som han drivit sedan 1996. Enligt honom finns det många fördelar med Procross, bland annat att man bryter all inavel som annars kan vara ett problem på renrasiga djur.

Anders Nilsson bestämde sig för att prova.

– Det var all in redan från början, så vi bestämde oss för att köra hela besättningen. Det enda vi ångrar i dag är att vi inte började tidigare, säger han.

Principen utgår från att man tar en renrasig holstein- eller SRB-ko och korsar med en tjur av motsatt ras. Avkomman korsas i sin tur med montbeliarde, varpå man i nästa skede korsar med holstein eller SRB igen – men då med en tjur av den ras som inte användes från början.

Det har varit ett tidskrävande arbete. Först 2016 kunde gården börja mjölka på sina treraskorsningar. Men resultatet märktes direkt.

– Det är en helt annan gnista på de nyfödda kalvarna som står på benen efter fem minuter och går fram som köttdjur på betena. Vi får ut mer mjölk per kilo foder. Mätningar från USA visar på en åtta procent högre foderutnyttjandegrad, säger Anders Nilsson.

På mjölkgården finns idag 350 mjölkkor samt kvigor och kalvar. Tjurarna säljs som tremånaders kalvar. Totalt finns det cirka 750 djur på gården, berättar Jan Eriksson.

Han får medhåll av ladugårdsförmannen Jan Eriksson som varit med sedan starten:

– Dräktigheten har blivit bättre och vi har fått kalvar som är vitalare, friskare och rundare, säger han.

Att arbeta med procross är fortfarande ovanligt i Sverige. Bara en handfull gårdar har provat i olika grad. Men Anders Nilsson är övertygad om att fler kommer att hoppa på tåget. Det märks framför allt på det stora intresset och mängden studiebesök på gården i Skråmered.

– Höns och grisar har man korsat i 50 år. Eftersom vi mjölkbönder inte har samma villkor som i våra grannländer så kan det här bli vårt sätt att nischa oss, säger Anders Nilsson.

”I Storbritannien efterfrågas treraskorsningar, gärna högdräktiga kvigor, men i den här omgången får de även yngre djur”, säger Anders Nilsson.

Förutom att ha fått friskare mjölkkor har satsningen också inneburit att gården startat en omfattande export av treraskvigor till de brittiska öarna. Under 2018 exporterade Anders Nilsson ett drygt 50-tal djur till Storbritannien. Och inom den närmaste månaden ska ytterligare 50 stycken procross-djur exporteras.

– Tidigare sålde vi inte ett enda djur. I dag kan vi sälja hur många som helst. Det finns en stor efterfrågan på korsade, hållbara djur. Så länge marknaden är öppen fortsätter vi med exporten, säger Anders Nilsson.

Hur har ekonomin förändrats sedan ni började med procross?

– Vi har lägre kostnader för foder samt en lägre kalvdödlighet, våra kor håller längre helt enkelt. Det är svårt att säga exakt i kronor och ören, men det är helt klart ett ekonomiskt lyft, säger Anders Nilsson.

Avkastningen på mjölkgården ligger i dagsläget på 13 200 kilo/ECM per djur och år.

<h3>Procross</h3>Korsningsavel i form av procross har använts i USA i omkring 20 år och sedan en tid tillbaka på ett antal gårdar i Sverige. Korsningsprogrammet ger det bästa från de tre raserna holstein, SRB och montbeliarde. Holstein bidrar med hög mjölkavkastning och starkt juver. SRB ger god fruktsamhet, lätta kalvningar och mjölk med hög proteinhalt. Montbeliarde ger bra hull, god fruktsamhet, hög proteinhalt och låga celltal. Enligt beräkningar från Växa Sverige kan man tjäna 1 000 kronor mer per ko och år om man använder procross som avelsmetod.Källa: Växa Sverige<h3>Företaget</h3>Bolagsnamn: Nilssons i SkråmeredBolagsform: Enskild firmaAntal anställda: 7 styckenOmsättning: Cirka 17 miljoner kronorResultat: ”Det går plus”Vinstmarginal: ”Sämre i år efter torkan. Vi har fått lägga 1,5 miljoner kronor extra på foder och har därför fått skjuta upp planerna på nya stall”Areal: ”425 hektar där vi odlar vall, majs och spannmål”Investeringar: ”Lite maskiner, men det stora är att vi får skjuta på bygget av ett nytt kalvstall i ett till två år”.<h3>Tre tips för lyckad mjölkproduktion:</h3>• Börja med gårdsråd.• Våga satsa på procross.• Inför LEAN som är ett bra arbetssätt för att få alla delaktiga i arbetet på gården.

På Anders Nilssons mjölkgård har satsningen på treraskorsningar burit frukt. Djuren har blivit friskare och foderåtgången har minskat. Som en bonus har gården nu också startat en omfattande export till Storbritannien.

Arbetet med treraskorsningar har gett friskare djur och bättre ekonomi.

Procross en framgång för mjölkgården

Företagande

Anders Nilssons arbete med treraskorsningar har gett friskare djur och bättre ekonomi.