En god miljöpolitik har förmågan att väga olika värden mot varandra, men det är något som EU-kommissionen tyvärr ofta misslyckas med. Då är det viktigt att Sverige tar det ansvaret i Bryssel. Detta gäller även EU-kommissionens nya förslag till rådets förordningar om luftkvalitet, avlopp respektive skydd av grundvatten, som riksdagen behandlade den 31/1.
Vi Sverigedemokrater ville föra in följande generella mening i samtliga tre svenska positioner inför förhandlingarna i Bryssel: ”Sverige ska verka för proportionalitet och för att konsekvenser på andra värden beaktas”. Det är ju just detta som har brustit i de tidigare regeringarnas Brysselarbete, vilket har lett till regler som skapar dåliga förutsättningar för svenskt skogsbruk och målsättningar för jordbruket som inte är realistiska.
Visst ska vi arbeta hårt för miljön, men vi måste ju veta vad miljöåtgärderna betyder för alla andra viktiga värden såsom ekonomi, social hållbarhet och förutsättningarna för svenska landsbygder med mer. Vi måste också väga nyttan av en miljöåtgärd i förhållande till kostnaderna för den.
Regeringen tog in skrivningen i en av de svenska positionerna, men inte i de två andra. Den hade goda skrivningar i de positionerna om vikten av proportionalitet för vissa av de reglerna och ansåg att dessa skrivningar var tillräckliga.
Det är tydligt att den nuvarande regeringen har en större förståelse för dessa frågor än de tidigare regeringarna. Men regelförhandlingar i Bryssel är rörlig materia och kan ta oväntade vändningar med smått tokiga förslag, inte minst när EU-parlamentet kopplas in. Därför anser vi att denna mening behövs för att gardera för framtida förslag och ändringar.
Det handlar både om att ge regeringen och dess förhandlare ett tydligt mandat att hantera uppkomna situationer och om ansvarsutkrävande från vår sida.
Vi diskuterade även att inkludera meningen att regelförändringarna inte ska få minska livsmedelsproduktionen. Det kan finnas ett framtida behov av att gardera med en sådan mening i positionen för förhandlingarna om vattenreglerna, eftersom handlingsplaner ska upprättas med åtgärder för att lösa problem med främmande ämnen.
Även om sådana åtgärder i grunden är positiva, bedömer vi att det finns risker för onödiga negativa effekter på livsmedelsproduktionen. Till exempel skulle olika åtgärder som begränsar användningen av växtskyddsmedel kunna påverka möjligheten att producera livsmedel olika mycket och i nuvarande situation ska vi inte minska svensk livsmedelsproduktion, tvärtom.
Sverige har så många gånger varit tvåa på bollen i Bryssel. Vi tycker att man därför bör vara försiktig och skriva in i de svenska positionerna i miljö- och klimatärenden sådant som garanterar att regeringen inte förhandlar bort några svenska värden för att regeringen inte förutsåg samtliga risker.
