I år tycks primörhetsen slå alla rekord. Det började med den allra första svenska gurkan i februari, pris 2 300 kronor.
Först av allt
I förra veckan dök så de första färskpotatisarna i växthus upp, 400 kronor kilot. Några dagar senare de första jordgubbarna, också i växthus, 1 020 kronor per kilo.
Och lagom till pingst lanseras den allra första svenska jordgubben, samtidigt med den första färskpotatisen...men hallå, där har vi ju redan varit?
För- och nackdelar
Hur stor skala finns det för ordet primör? Och hur många gånger går det att tjäna extra på primörerna?
Christina Cheng, trendanalytiker på företaget Cheng/Alert ser både för- och nackdelar med den allt intensivare primörlanseringen. Kanske går gränsen vid odlingsteknik.
- Konsumenterna tycker generellt att det finns mycket otydliga signaler. När man då gör tekniska undantag kan det finnas fog för att man urholkar jordgubbens värde.
Svårt att göra rätt val
Å andra sidan är kunskapstörsten och kunskapsbristen väldigt stor. I butiken står konsumenterna inför mängder av olika prisnivåer men utan kunskap om vad som är bra respektive dålig kvalitet.
- Så ju mer kommunikation det finns runt en gröda ju mer positivt är det. Men bara så länge det finns något kvalitetsbärande som bättre produktionsförhållanden, smakförbättring eller kvalitetsförbättring, säger Christina Cheng.
Hon skulle önska att producenterna tog chansen att berätta mer om produkterna vid lanseringen, eftersom suget efter kunskap runt mat, miljö och natur i dag är så stort.
- Det finns en grön trend som går utöver allt annat och vi har förmodligen bara sett början.
Mattats av
Trenden började redan vid millennieskiftet och fortsatte efter 11 septemberattentatet och klimatkrisen. Den tidigare teknikfokuseringen har mattats av.
- Det man ser nu är en jättetydlig trend att naturen kliver in i staden, det syns över hela världen.
Men innan dess är det är dags för de första jordgubbarna och färskpotatisarna. Eller nästan första, eftersom de första redan är sålda. Marianne Persson