En ganska vanlig fråga i dag är om arvsskatten, eller ”dödsskatten”, kommer att återinföras. Frågan lyfts upp då och då och nu vill LO återinföra den för att motverka de ökade klyftorna i samhället.
Vi kan erinra om att året innan arvsskatten avskaffades efterlämnade 37 procent av de avlidna arv som föranledde beskattning. Den genomsnittliga skattebetalningen från arv uppgick till strax över 60 000 kronor och de totala skatteintäkterna var cirka 2 miljarder kronor. Skulle tillgångarna ha värderats till marknadsvärde hade skatteintäkten ökat till 3,22 miljarder kronor.
Motiven för arvsskattens avskaffande var att man ville förbättra förutsättningarna för företagande genom att underlätta generationsskiften samt att den blivit orättvis och lett till skatteplanering. Att skatten medförde betydande administrativa kostnader samt inbringade begränsade skatteintäkter nämndes också.
Med andra ord gav ”dödsskatten” små skatteintäkter och medförde stora administrativa kostnader, en ineffektiv beskattning som ledde till negativa effekter för dem som drabbades.
Akademiska studier av arvsskattens effekter visar att den svenska arvsskatten faktiskt ledde till att förmögenhetsfördelningen bland arvingarna blev mer ojämn, åtminstone på kort sikt. Oavsett utvecklingen på längre sikt har arvsskatten enligt forskningen haft en mycket liten betydelse för den ekonomiska ojämlikheten bland arvingarna.
Diskussionen bör dock vidgas och inte bara avse de privata förmögenheterna utan även den i Sverige ganska stora offentliga förmögenheten. Utanför Sveriges gränser sparar många individer för att ge barnen utbildning, trygga ålderdomen och kommande sjukdomsbehov etcetera. I Sverige säkerställer den offentliga förmögenheten till stor del detta. Vilket leder till tanken att det är viktigare att trygga levnadsstandarden för dem som har sämst förutsättningar i stället för att bara koncentrera sig på dem med bäst förutsättningar.
Vi bör också komma ihåg att enligt de tidigare reglerna kom en ganska stor del av arvsskatten från dem med mindre förmögenheter. Och för att motverka det måste man införa stora grundavdrag som i sin tur medför att skatteintäkterna minskar. För att undvika negativa samhällsekonomiska effekter blir det sannolikt dessutom nödvändigt med ganska komplexa regler. Vi måste vidare beakta effekterna av en ökad digitalisering och globalisering.
Ska vi sedan öka beskattningen på kapital måste beaktas att kapitalinkomster till stor del inte är inkomster utan inflationskompensation. Det är därför vi har dagens låga nominella skatteuttag, det reala är betydligt högre. Men ska vi göra något, då är det nog bättre att skruva i själva inkomstslaget kapital och inte införa perifera dyra skatter som arvsskatt, förmögenhetsskatt och dylikt.
Nej, jag tror inte på en återinförd arvsskatt, det är våra ledande politiker alltför kloka för. Vi får låta företrädare för LO fortsätta försöka inbilla medlemmarna att arvsskatten ökar jämlikheten, för det gör den inte.
Urban Rydin
Urban Rydin är skattechef på Fyrklövern.
