Fredrik Loberg

large_1663677819783.jpeg

medium_1663677819783.jpeg

small_1663677819783.jpeg

thumbnail_1663677819783.jpeg

1663677819783.jpeg

Ihållande värme och torka har försvårat skogarnas återväxt i Kalmar län denna sommar. Ludvig Blixt från Södra visar runt på ett sex hektar stort hygge i Oknebäck utanför Mönsterås.

– Det här är egentligen bra, kustnära skogsmark som behåller fukten relativt länge. Det är långt ifrån vårt värst drabbade område, säger Ludvig Blixt.– Men även på detta hygge ser vi en hel del nysatta plantor som torkat ihjäl. Andra har blivit svårt angripna av insekter.Snytbaggen är en av de värsta skadegörarna.– Känn på den här tallplantans stam, säger Ludvig Blixt.– Den ska vara len, men är helt raspig på grund av att snytbaggar ätit på den. Nu är plantan stendöd.&nbsp;

large_1663677803210.jpeg

medium_1663677803210.jpeg

small_1663677803210.jpeg

thumbnail_1663677803210.jpeg

1663677803210.jpeg

<h2>Granbarkborrar bekymrar</h2>Efter torkan 2018 bedömdes att fem gånger fler nysatta plantor i sydöstra Sverige dött, jämfört med ett normalår. Sedan dess har skogsbranschen ställts inför nya, tuffa utmaningar.– Barkborren har varit ett jättebekymmer sedan 2018. I många områden har vi tvingats avverka i förtid, säger Ludvig Blixt.Årets torra sommar har orsakat fler bekymmer.– Lokalt har det bara kommit tio millimeter regn. Skogen är stressad, både äldre och träd och nyplanterade plantor.När man tvingas avverka hygge på hygge på grund av granbarkborren, ofta kant i kant, skapas en gynnsam miljö för skadeinsekter, enligt Ludvig Blixt. Förutom snytbaggen har en ökning av ögonviveln noterats sedan 2018.– Man kan se här att den käkat på barren. Ytan blir sågtandad. Plantan dör inte, men tillväxten försämras.

large_1663677797415.jpeg

medium_1663677797415.jpeg

small_1663677797415.jpeg

thumbnail_1663677797415.jpeg

1663677797415.jpeg

<h2>Avsteg från planteringsmanual</h2>I spåren av torka och insektsangrepp utvecklas nya strategier för att säkra föryngringen av skogen. Ett av Södras initiativ i sydost är att använda skärmställningar.– På dessa hyggen lämnar vi 70-90 tallar med stora, fina kronor. Det är dels för att snytbaggarna ska söka föda på dessa träd, i stället för på nysatta plantor, och dels för att skydda plantorna från starkt solsken, säger Ludvig Blixt.&nbsp;– Vi har testat detta med gott resultat och ska fortsätta i större omfattning framöver.Mönsterås skogsvårdsområde har på grund av torkan delvis tvingats göra avsteg från Södras generella planteringsmanualer, berättar Ludvig Blixt.– Vid plantering ska plantan ha jordkontakt, komma tillräckligt djupt och sedan måste man stampa till ordentligt bredvid plantan.– Om vi inte trycker till marken kommer solen att lysa på jordklumpen, och då torkar plantan ut på några dagar. På västkusten där det kan regna två till tre gånger i veckan behöver man kanske inte vara lika noggrann med detta som vi måste vara här.En annan skadeinsekt som orsakar problem på Södras verksamhetsområde i Mönsterås är tallkultursäckspinnarstekeln.– Den dödar inte plantorna, men sänker deras möjligheter att växa, säger Ludvig Blixt.I skogar väster om Kalmar har Södra i år även haft bekymmer med svart bastborre.– De skadar ungefär på samma sätt som snytbaggen, men äter ofta långt ner på plantan, vid stambasen och på rötterna.

large_1663677805594.jpeg

medium_1663677805594.jpeg

small_1663677805594.jpeg

thumbnail_1663677805594.jpeg

1663677805594.jpeg

Södra ståndortsanpassar numera nästan all plantering, även på riktigt goda marker. På kullar med magrare jord planteras bara tall eftersom de klarar torkan bäst.– Den strategin har nog räddat oss i år. På många håll ser det inte fullt så illa ut med uttorkade plantor som vi ett tag befarade.När det gäller markberedningen blir det allt viktigare att ha fungerande samråd kring brandrisk med entreprenörerna, enligt Ludvig Blixt.– För att få gynnsamma planteringspunkter behöver vi markbereda på 90-95 procent av arealen, där vi planterar.– Om man ska lyckas med föryngring i dag krävs, ur så många aspekter, större noggrannhet jämfört med för tio år sedan när vi hade ett annat klimat, säger Ludvig Blixt.

large_1663677807642.jpeg

medium_1663677807642.jpeg

small_1663677807642.jpeg

thumbnail_1663677807642.jpeg

1663677807642.jpeg

<h3>Läs mer:</h3><a href="https://www.atl.nu/skadorna-pa-den-svenska-skogen-varierar-over-landet">Svampangrepp kostar skogsbruket en miljard</a><a href="https://www.atl.nu/ny-forskning-kan-ge-mer-foradlad-gran">Grankottens hemlighet avslöjad</a><a href="https://www.atl.nu/sa-skyddar-du-skogen-mot-granbarkborren">Så skyddar du skogen mot barkborren – nu och på sikt</a>

<h3>Några av Södras planteringsstrategier för att klara torkan i sydost är att…</h3>…markbereda (90-95 procent av arealen).…ståndortsanpassa nästan all plantering. Även riktigt goda marker har magrare kullar där tallen lämpar sig bättre.…forska kring nya mekaniska skydd, eftersom det förekommer genomgnag av det befintliga skyddet.…utöka kontrollerna av planteringskvaliteten.…testa skärmställningar, med 70-90 tallar per hektar, för att minska snytbaggetrycket på plantorna.Källa: Ludvig Blixt, skogsvårdsledare

Återkommande perioder av torka och insektsangrepp förändrar planteringsmetoderna i sydöstra Sverige.– Att få upp ny skog i dag är ingen enkel utmaning. Vi måste fokusera på de saker vi kan göra något åt och testa nya föryngringsstrategier, säger skogsvårdsledaren Ludvig Blixt.&nbsp;

”Att få upp ny skog i dag är ingen enkel utmaning.”

Plantering försvåras efter torka och skadeinsekter

Skog

Återkommande perioder av torka och insektsangrepp förändrar planteringsmetoderna i sydöstra Sverige. Det menar Ludvig Blixt som är skogsvårdsledare på Södra.