Malin Eborn

För ungefär fem år sedan började intresset för att bygga bevattningsdammar ta fart.

large_1639500897405.jpeg

medium_1639500897405.jpeg

small_1639500897405.jpeg

thumbnail_1639500897405.jpeg

1639500897405.jpeg

Den här artikeln publicerades först i <a href="https://www.lantmannen.nu/">tidningen Lantmannen</a>.

Tuve Lundström driver tillsammans med en kollega Naturvårdsingenjörerna i Skåne som jobbat med att planera och anlägga våtmarker och bevattningsdammar till lantbrukare under drygt 20 år. Under lång tid låg fokus på att anlägga våtmarker men för ungefär fem år sedan började även intresset för att bygga bevattningsdammar ta fart:

– Sedan kom torkan 2018 vilket skapade ett jättestort tryck. Känslan är nu att många har vatten med i sin planering när det gäller lantbruket, det har man inte haft på samma vis innan, säger han.Naturvårdsingenjörerna har sitt säte i Hässleholm med uppdrag framför allt i Skåne, Halland, Blekinge och Småland.– Det finns en naturlig anknytning till produktion och jordarter. Ju sandigare och mer genomsläppliga jordar desto mer diskussioner blir det runt vatten eftersom vattenbrist märks först här, säger Tuve Lindström.

large_1639500899671.jpeg

medium_1639500899671.jpeg

small_1639500899671.jpeg

thumbnail_1639500899671.jpeg

1639500899671.jpeg

Han ser också ett ökat intresse från lantbrukare som trots att de har jordar med bättre vattenhållande förmåga ser bevattning som en möjlighet att bredda sin verksamhet framöver med specialgrödor. Men hur tar man steget från att fundera till att verkligen undersöka om bevattningsdamm är ett alternativ för gården?–&nbsp;Det vanligaste misstaget när det gäller bevattning är att man inte börjar med att upprätta en vattenbalans för sin gård, säger Tuve Lundström.En vattenbalans innebär att skatta dels behovet av vatten, dels hur mycket vatten det finns att tillgå under olika delar av året och varifrån vattnet kommer.– Är de här bitarna på plats blir det mycket lättare att överblicka situationen och vad man behöver göra, säger han.<h2>Vattenkvalitén viktig</h2>Kvalitén på vattnet är också viktigt att tänka på i ett tidigt skede. Finns det exempelvis risk för saltvatten eller andra restriktioner kring vilket vatten som kan användas för de grödor man producerar? När det gäller behovet utgår man ifrån vilka ytor och grödor som ska bevattnas, bevattningsteknik samt jordart.– Sedan gäller det att börja fundera på om alla arealer behöver bevattnas eller om det är vissa delar som går att släppa.Behovet ska beräknas utifrån det sämsta scenariot, ett torrår. När behovet har räknats fram är nästa steg att räkna på tillgången.– Även ett litet flöde blir ganska mycket volym i slutänden. Om du har 2 liter per sekund så ger det 173 kubikmeter per dygn, säger Tuve Lundström.För att ge en bild av hur mycket mark som kan krävas visar Tuve Lundström ett beräkningsexempel där 25 hektar spannmål, 15 hektar potatis och 10 hektar sallad ska bevattnas. Beräkningarna ger ett behov av lagringsvolym på 72 000 kubikmeter vatten. Med ett medeldjup på 2 meter innebär det en yta på 3,6 hektar.–&nbsp;Vallar och annat tar upp ungefär samma yta som vattenytan, då hamnar vi på knappt 7 hektar, säger Tuve Lundström.När det gäller placering av dammen finns några viktiga frågor att ställa. En är om det finns möjlighet att hämta vatten ur dräneringssystem eller ytvattensystem. En annan fråga är om kuperingar och svackor i landskapet ger förutsättningar för en billigare anläggning. Andra avvägningar som måste göras är närhet till arealen som ska bevattnas för att hålla tryckförlusterna nere. Elförsörjning är en annan faktor att ta hänsyn till eftersom det är dyrt att dra ledningar. En väsentlig fråga är också hur mycket mark som man kan och vill avsätta.–&nbsp;I bästa fall har man någon form av impedimentmark att använda men ibland får man tyvärr offra en del odlingsmark också.<h2>Lerjord att föredra</h2>Vad det är för jordart där dammen anläggs spelar också in. Lerjordar är att föredra eftersom de naturligt håller kvar vattnet i dammen. Men på många ställen är inte jordarten helt homogen utan det finns en varvighet, alltså lager med olika jordarter, där vissa jordlager riskerar att dränera ut dammen. Därför är det viktigt att göra en markprovtagning.– Det ska göras en meter under beräknat djup på dammen så det inte ligger ett gruslager direkt under botten, säger han.Man måste också göra en noggrann undersökning så det inte finns kvar dräneringsrör i området.– Dräneringar är förödande! När det blir tryck på en liten gammal 2 tums dränering släpper den ut mycket vatten per dygn, säger Tuve Lindström.Beroende på jordarter kan plast eller gummiduk bli aktuellt.– Men det är dyrt, och speciellt plastdukarna är solkänsliga så kan man hitta platser som på ett naturligt sätt håller kvar vatten är det en stor fördel, säger han.En annan viktig del i planeringsskedet är att undersöka hur andra intressen, exempelvis grannar, vägföreningar, fiberföreningar eller natur- eller kulturintressen kan påverkas. Beroende på hur dikningsföretaget ser ut i området kan det behövas samråd och en omprövning eller ny överenskommelse. Uttag av bevattningsvatten kräver anmälan till länsstyrelsen men i vissa fall kan det också vara aktuellt med tillståndsansökan, en vattendom.Några andra viktiga råd från Tuve Lundström är att lägga stamledningar och hydranter så att bevattningsmaskiner snabbt och enkelt kan flyttas för att spara arbetstid och därmed pengar framöver.–&nbsp;Att använda bästa möjliga bevattningsteknik för fastigheten ger i längden också den bästa ekonomin, säger han.Sedan gäller det i att planera väl eftersom det handlar om stora investeringar.–&nbsp;Räkna och ta de mest lönsamma investeringarna först och bygg sedan ut efterhand, säger Tuve Lindström.Fotnot: Texten och material är delvis baserade på Tuve Lundströms föredrag från Hushållningssällskapets kurs ”Bevattna vall och spannmål, hur och till vilken kostnad?”.&nbsp;

<h3>Beräkning av storlek på en bevattningsdamm</h3>Förutsättningar när det gäller behov av vatten: 50 hektar ska bevattnas, varav 25 hektar spannmål, 15 hektar potatis, 10 hektar sallad. Basgiva för spannmål= 100 mm, potatis 200 mm, grönt 250 mm per säsong. Gäller bevattning med storspridare. (givor måste i praktiken justeras efter specifika förutsättningar som bland annat jordart och bevattningsteknik)Beräkning av behov: 25*100+200*15+10*250=25000+30000+25000=80000 kubikmeter total bevattningsvolym.Förutsättningar när det gäller tillgång: Flöde av vatten med 2 liter per sekund ger 173 kubikmeter per dygn. Ungefär 10 procent avdunstar. Under de tre månaderna bevattningen är tillflödet cirka 16 000 kubikmeter (2l/s *90 dagar). Dammen har ett medeldjup på 2 meter.80 000 (total bevattningsvolym) + 16 000 (tillflöde) -8000 (avdunstning) = 72 000 kubikmeter72000 kubikmeter vatten/ 2 meters medeldjup= 36 000 kvadratmeter = 3,6 hektar. Dammens vallar tar samma yta så total yta blir ungefär 7 hektar.Källa: Tuve Lundström, Naturvårdsingenjörerna

Intresset för att bevattningsdammar har ökat de senaste åren. Att göra en vattenbalans för gården är ett viktigt första steg, enligt rådgivare Tuve Lundström.

Att göra en vattenbalans för gården är ett viktigt första steg, enligt rådgivare Tuve Lundström.

Planera för bevattningsdamm på gården

Växtodling

Att göra en vattenbalans för gården är ett viktigt första steg, enligt rådgivare Tuve Lundström på Naturvårdsingenjörerna i Skåne som jobbat med att planera och anlägga våtmarker och bevattningsdammar till lantbrukare under drygt 20 år. 