Planen bakom Akelius massiva uppköp

Ett av jordförvärvslagens syfte är att bevara balansen i markägandet mellan fysisk och juridisk person. Det är därför det alltid krävs förvärvstillstånd när ett skogsbolag eller annan juridisk person vill köpa mark från fysisk person.

Men reglerna kring förvärvstillstånd kan kringgås. I jordförvärvslagen finns inget som hindrar att fastigheter testamenteras från fysisk person till juridisk. Något som till exempel möjliggör testamentering av skogsfastigheter till juridiska personer som exempelvis Cancerfonden eller Hjärt-Lungfonden. 

– Det är fullt möjligt att göra så enligt lagstiftningen. Ett förvärv genom arv eller testamente omfattas inte av lagen, säger Anna Orestig, samordnare på Jordbruksverket. 

Finansmannen Roger Akelius har med start i november 2021 nu köpt över 200 skogsfastigheter till ett värde av drygt 1,4 miljarder kronor. Tidigare under samma höst sålde Roger Akelius en stor del av hyresbeståndet i fastighetsbolaget Akelius. Det finns också drygt 20 aktiebolag inom Akelius bolagssfär, varav många startats i närtid, som enligt verksamhetsbeskrivningarna ska ägna sig åt jord- och skogsbruk. 

En uttänkt agenda

Nu väcks frågan om hans plan är att testamentera skogsfastigheter till de nystartade aktiebolagen. 

Åsa Eriksson, fastighetsmäklare och specialistrådgivare på Ludvig & Co, är övertygad om att Roger Akelius följer en uttänkt agenda, särskilt med tanke på hans bakgrund som en av Sveriges skickligaste skatteplanerare. 

– Det är ju självklart att han har en plan och han tänker göra det här så bra som möjligt, säger hon och fortsätter: 

– Jag tänker att han ska testamentera det här till de startade bolagen och sen ska hans barn och barnbarn få innehaven, han ser ju det här som vilken investering som helst, det är inte något annat för honom, säger hon.

Även om möjligheten att testamentera fastigheter till juridisk person aldrig varit någon hemlighet menar hon att det är först nu, i samband med Roger Akelius alla köp av skogsfastigheter, som det diskuterats mer intensivt i branschen. 

– Det har aldrig tidigare funnits någon på skogsmarknaden med samma ekonomiska muskler som privatperson som han, säger hon. 

Hon menar också att det anses mer känsligt i och med att Roger Akelius varken har någon bakgrund eller erfarenhet från skogsbranschen utan att det tycks handla om en placering i mängden. 

– Skulle Karl Hedin planera för ett liknande upplägg tror jag inte man hade funderat så mycket eftersom han är en aktiv skogsägare med en sågverkskoncern. För honom är det inte bara en investering utan också en livsstil, säger hon. 

Bolagsskog värderas högre

Skogsmark som ägs av bolag är betydligt högre värderad än privatägd skog. Skillnaden i värdering mellan markslagen brukar sägas vara 25 till 30 procent men kan vid specifika objekt med passande förutsättningar bli ännu högre. Anledningen är dels att skogsmarken som kan ägas av juridiska personer är begränsad och dels att skog ses som en trygg placering i tider då börsen, och omvärlden, är turbulent.

– När något begränsas i utbud då stiger priset, så är det ju med vilken marknad som helst. Och om man har som mål att utvidga så måste man handla från andra juridiska personer för att öka det totala innehavet och det stiger också priset, säger Åsa Eriksson. 

Samtidigt har också Roger Akelius uppmärksammade köp av skog inneburit att många vill följa efter.

– Han har varit loket nu i ett och ett halvt år och det är många som har hoppat på tåget och tänkt att han vet något som vi inte vet. Och så är man med på budgivningar och köper skog fast att man aldrig tidigare har ägt skog, säger hon. 

En tro på högre virkespriser

Hon tror också att Akelius skogsköp handlar om en tro på framtida högre virkespriser.  

– När man köper en hundralapp för 200 kronor som Roger Akelius gjort under de senaste åren då tror vi att det är för att man kalkylerar med att virkespriserna kommer stiga mer och behovet av virke öka.

Balansen i ägandet mellan fysisk och juridisk person har inte förändrats nämnvärt under de senaste 20 åren, enligt statistik från SCB som gäller från 1999 till 2021. Men om aktörer som Roger Akelius skulle börja testamentera skogsfastighet för att kringgå reglerna om förvärvstillstånd kan det se annorlunda ut i framtiden.

– En skogsägare som äger 500 hektar och testamenterar sin mark till ett aktiebolag, det är en droppe i havet. Men Akelius äger 100-tals fastigheter, då kan det kanske börja påverka något, säger Åsa Eriksson. 

ATL har sökt Roger Akelius som inte vill ställa upp på en intervju.