1c:"/_next/static/immutable/chunks/2a82rzry_86ei.js" 1d:"/_next/static/immutable/chunks/3yq1g44ghz3xa.js" 1e:"/_next/static/immutable/chunks/0qqtf35b3k5ok.js" 1f:"/_next/static/immutable/chunks/2x5j-x-u2fq32.js" 20:"/_next/static/immutable/chunks/1h5p04-8vqdjh.js" 21:"/_next/static/immutable/chunks/1gt-x1yi8trz6.js" 22:"/_next/static/immutable/chunks/2vgcx7lc6tfx9.js" 23:"/_next/static/immutable/chunks/3_ie0c4994uj0.js" 24:"/_next/static/immutable/chunks/295mmn6m9rprn.js" 25:"/_next/static/immutable/chunks/3-mzwwqtih093.js" 26:I[30066,["$4","$5","$6","$7","$8","$9","$a","$b","$c","$1c","$1d","$1e","$1f","$20","$21","$22","$23","$24","$25"],"ArticlePage"] 27:T592,

Peter Fruervang, 34 år, kommer från Faxe i Danmark men driver sedan 2011 ett lantbruk strax utanför Palmas, delstatshuvudstad i Tocantins. Tocantins är en av Brasiliens 27 delstater, ungefär hälften så stor som Sverige till ytan, men med bara 1,5 miljoner invånare.

Det låga befolkningsantalet beror på att delstaten ligger i ”cerrado” – den brasilianska savannen, strax söder om ekvatorn. Det är både väldigt torrt och obarmhärtigt varmt.

Hur kom det sig att ni hamnade här?

– Vi fastnade för Brasilien av en slump. Min far, som arbetat med biståndsprojekt, avrådde från Afrika och min farbror föreslog Brasilien. Vi startade ett danskt ägarbolaget år 2008 och ökade kapitalet tre år senare när vi bestämde oss för att köpa en gård vi sett, här i Tocantins. Då startade vi ett helägt dotterbolag i Brasilien och köpte gården.

Du var då bara drygt 20 år gammal. Hur vågade du?

– Då var mark mycket dyrare i Danmark, det skulle ha blivit en väldigt liten gård i Danmark för samma investering. Det här framstod som mer lockande, förklarar Peter Fruervang.

Det danska ägarbolaget har ett tjugotal aktieägare, varav han är en.

– Gården är på 1500 hektar, varav 900 hektar är åker. Resten är avsatt som naturreservat, som det måste vara enligt brasiliansk lag.

28:T477,

2022 kommer att bli ett bra år, tror Peter Fruervang. Fantastiskt bra, till och med.

– Gödsel köpte vi redan tidigt förra året och sedan kom prisuppgången på sojabönor, majs och bomull. Vi har prissäkrat väldigt lite av årets skörd, säger han.

Han är mer orolig för nästa år, eftersom han bara köpt 10 procent av den gödsel som skulle behövas. Kanske gödslar han bara lite, eller inte alls. Sojabönorna fixerar kväve som bomullen och majsen sedan tar vara på. Bakterier, producerade på gården, bidrar till att maximera sojabönornas kvävefixering. I stället för gödsel köper han kalk för att höja PH-värdet och frigöra makronäringsämnen.

– Det är den billigaste gödseln, konstaterar Peter Fruervang.

Han är inte ensam om att kalka i stället för att gödsla. Han berättar att priset på kalk har gått upp från 38 till 70 real per ton. En real är värd två svenska kronor. Närmaste kalkbrott ligger 32 mil bort, så frakt tillkommer. Ändå är kalken så attraktiv att lantbrukare i grannstaten Mato Grosso kör 90 mil för att hämta den i Tocantins.

11:[["$","script",null,{"type":"application/ld+json","dangerouslySetInnerHTML":{"__html":"{\"@context\":\"https://schema.org\",\"@type\":\"NewsArticle\",\"mainEntityOfPage\":{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https://www.atl.nu/peter-fruervang-odlar-soja-i-brasilien\"},\"headline\":\"Så tacklar danska odlaren Brasiliens torka\",\"image\":\"https://static.lrfmedia.io/atl/1662124383637_e98a8a649c.jpeg?width=1280&format=original\",\"datePublished\":\"2022-09-03T03:30:26.253Z\",\"dateModified\":null,\"author\":{\"@type\":\"Person\",\"name\":\"Torbjörn Iwarson\"},\"articleSection\":\"Växtodling\",\"publisher\":{\"name\":\"ATL\",\"@type\":\"Organization\",\"logo\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"url\":\"https://www.atl.nu/assets/images/logo.png\"}},\"description\":\"De höga priserna på insatsvaror drabbar även lantbrukare i Brasilien. Men innevarande år ser trots det ut att bli strålande för danska Peter Fruervang som driver en växtodlingsgård i delstaten Tocantins.\",\"isAccessibleForFree\":\"False\",\"hasPart\":{\"@type\":\"WebPageElement\",\"isAccessibleForFree\":\"False\",\"cssSelector\":\".paywalled-content\"}}"}}],["$","div",null,{"style":{"display":"none"},"data-targeting":["vaxtodling","vaxtodling/skord","vaxtodling/skord/spannmals-och-oljevaxtskord","vaxtodling/vader","vaxtodling/vader/torka"]}],["$","$L26",null,{"article":{"_id":"6312136b5e51a00cf88a79cb","slug":"peter-fruervang-odlar-soja-i-brasilien","seoTitle":"Peter Fruervang odlar soja i Brasilien","seoImage":null,"seoDescription":"De höga priserna på insatsvaror drabbar även lantbrukare i Brasilien. Men innevarande år ser trots det ut att bli strålande för danska Peter Fruervang som driver en växtodlingsgård i delstaten Tocantins.","seoTags":null,"ogTitle":"Så tacklar danska odlaren Peter Brasiliens torka","ogImage":{"formats":{"large":{"url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/origin/large_1662124383637_e98a8a649c.jpeg","width":1000,"height":524},"seo":null,"medium":{"url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/origin/medium_1662124383637_e98a8a649c.jpeg","width":750,"height":393},"small":{"url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/origin/small_1662124383637_e98a8a649c.jpeg","width":500,"height":262},"thumbnail":{"url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/thumbnail/thumbnail_1662124383637_e98a8a649c.jpeg","width":245,"height":128}},"url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/origin/1662124383637_e98a8a649c.jpeg"},"ogDescription":"34-åringen har odlat soja och majs i tio år.","articleType":"artikel","paywallTitle":null,"publicationStart":"2022-09-03T03:30:26.253Z","publicationUpdatedAt":null,"premium":"premium","title":"Så tacklar danska odlaren Brasiliens torka","header":{"leadin":" ","leadinText":"

De höga priserna på insatsvaror drabbar även lantbrukare i Brasilien. Men innevarande år ser trots det ut att bli strålande för danska Peter Fruervang som driver en växtodlingsgård i delstaten Tocantins.

"},"ortsdatering":null,"comments":null,"puffImageBig":{"url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/origin/1662124155636_24976bb0b6.jpeg","alternativeText":null,"caption":null,"formats":{"large":{"url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/origin/large_1662124155636_24976bb0b6.jpeg","width":1000,"height":563},"seo":null,"medium":{"url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/origin/medium_1662124155636_24976bb0b6.jpeg","width":750,"height":422},"small":{"url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/origin/small_1662124155636_24976bb0b6.jpeg","width":500,"height":281},"thumbnail":{"url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/thumbnail/thumbnail_1662124155636_24976bb0b6.jpeg","width":245,"height":138}}},"content":[{"_stateId":"1662128924854_0","index":0,"focusOnStart":true,"version":1,"type":"image","content":{"croppedImage":{"__typename":"UploadFile","id":"62836f225896450d29d44561","url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/origin/1652780832934_df51c0df04.jpeg","previewUrl":null,"author":{"name":"Lis Ella Fruervang"},"caption":"Danska Peter Fruervang driver lantbruk i delstaten Tocantins, Brasilien. Här i samspråk med gårdens förman George.","alternativeText":"Peter Fruervang i samspråk med förmannen George på åker.","name":"1652780832934.jpeg","width":1600,"height":1065,"formats":{"thumbnail":{"name":"thumbnail_1652780832934.jpeg","hash":"thumbnail_1652780832934_df51c0df04","ext":".jpeg","mime":"image/jpeg","width":234,"height":156,"size":10.18,"path":null,"url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/thumbnail/thumbnail_1652780832934_df51c0df04.jpeg"},"large":{"name":"large_1652780832934.jpeg","hash":"large_1652780832934_df51c0df04","ext":".jpeg","mime":"image/jpeg","width":1000,"height":666,"size":167.38,"path":null,"url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/origin/large_1652780832934_df51c0df04.jpeg"},"medium":{"name":"medium_1652780832934.jpeg","hash":"medium_1652780832934_df51c0df04","ext":".jpeg","mime":"image/jpeg","width":750,"height":499,"size":94.51,"path":null,"url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/origin/medium_1652780832934_df51c0df04.jpeg"},"small":{"name":"small_1652780832934.jpeg","hash":"small_1652780832934_df51c0df04","ext":".jpeg","mime":"image/jpeg","width":500,"height":333,"size":43.66,"path":null,"url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/origin/small_1652780832934_df51c0df04.jpeg"}},"originalSource":{"service":"fotoweb","url":"https://newspilotbilder.intra.lrfmedia.lrf.se/fotoweb/archives/5005-LTM-Nya-bilder/2_LTM_Bilder_att_montera/LTMNyaBilder/2022/05/16/0836.jpg.info#u=15185&m=w2YRa1Zh_w0UXWbc3aTb98EMV9u4_jsTcczgpxLrUU0","filename":"0836.jpg"}}},"toolbar":false},{"_stateId":"1662128924854_1","index":1,"focusOnStart":false,"version":1,"type":"text","content":"

Den här artikeln publicerades först i tidningen Lantmannen.

","toolbar":false},{"_stateId":"1662128924854_2","index":2,"focusOnStart":false,"version":1,"type":"text","content":"$27","toolbar":false},{"_stateId":"1662128924854_3","index":3,"focusOnStart":false,"version":1,"type":"image","content":{"croppedImage":{"__typename":"UploadFile","id":"62836f3b247bb10d29612204","url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/origin/1652780857009_93b521e5b4.jpeg","previewUrl":null,"author":{"name":"Lis Ella Fruervang"},"caption":"Skörd av sojabönor på Peter Fruervangs gård tidigare i år.","alternativeText":"Skörd av sojabönor med tröska på åker.","name":"1652780857009.jpeg","width":1600,"height":1065,"formats":{"thumbnail":{"name":"thumbnail_1652780857009.jpeg","hash":"thumbnail_1652780857009_93b521e5b4","ext":".jpeg","mime":"image/jpeg","width":234,"height":156,"size":4.89,"path":null,"url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/thumbnail/thumbnail_1652780857009_93b521e5b4.jpeg"},"large":{"name":"large_1652780857009.jpeg","hash":"large_1652780857009_93b521e5b4","ext":".jpeg","mime":"image/jpeg","width":1000,"height":666,"size":85.65,"path":null,"url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/origin/large_1652780857009_93b521e5b4.jpeg"},"medium":{"name":"medium_1652780857009.jpeg","hash":"medium_1652780857009_93b521e5b4","ext":".jpeg","mime":"image/jpeg","width":750,"height":499,"size":45.84,"path":null,"url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/origin/medium_1652780857009_93b521e5b4.jpeg"},"small":{"name":"small_1652780857009.jpeg","hash":"small_1652780857009_93b521e5b4","ext":".jpeg","mime":"image/jpeg","width":500,"height":333,"size":20.43,"path":null,"url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/origin/small_1652780857009_93b521e5b4.jpeg"}},"originalSource":{"service":"fotoweb","url":"https://newspilotbilder.intra.lrfmedia.lrf.se/fotoweb/archives/5005-LTM-Nya-bilder/2_LTM_Bilder_att_montera/LTMNyaBilder/2022/05/16/0861.jpg.info#u=15185&m=tbqqzGP5TobLjzgiiuvoVI-6Zj8Nc5kyfT9x_r02mTk","filename":"0861.jpg"}}},"toolbar":false},{"_stateId":"1662128924854_4","index":4,"focusOnStart":false,"version":1,"type":"text","content":"

Marken utgjordes till en början av dels utarmad betesmark, dels buskskog. Röjningen stod Peter Fruervang och hans andreman på gården själva för.

– På det odlar vi i dag sojabönor som första gröda. Som andragröda har vi till två tredjedelar bomull och en tredjedel majs.

Växtföljden är densamma varje år.

– Vi testade med bomull som förstagröda, men det regnade för mycket under den årstiden så vi gick tillbaka till sojabönor.

","toolbar":false},{"_stateId":"1662128924854_5","index":5,"focusOnStart":false,"version":1,"type":"image","content":{"croppedImage":{"__typename":"UploadFile","id":"62836f38114d040d25721aff","url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/origin/1652780854328_efc7315970.jpeg","previewUrl":null,"author":{"name":"Lis Ella Fruervang"},"caption":"Peter Fruervang i ett av sina bomullsfält. Resterna av föregående gröda bildar ett isolerande lock över jorden, som sänker temperaturen och behåller fukten i marken.","alternativeText":"Peter Fruervang i ett av sina bomullsfält.","name":"1652780854328.jpeg","width":1600,"height":1065,"formats":{"thumbnail":{"name":"thumbnail_1652780854328.jpeg","hash":"thumbnail_1652780854328_efc7315970","ext":".jpeg","mime":"image/jpeg","width":234,"height":156,"size":10.62,"path":null,"url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/thumbnail/thumbnail_1652780854328_efc7315970.jpeg"},"large":{"name":"large_1652780854328.jpeg","hash":"large_1652780854328_efc7315970","ext":".jpeg","mime":"image/jpeg","width":1000,"height":666,"size":169.65,"path":null,"url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/origin/large_1652780854328_efc7315970.jpeg"},"medium":{"name":"medium_1652780854328.jpeg","hash":"medium_1652780854328_efc7315970","ext":".jpeg","mime":"image/jpeg","width":750,"height":499,"size":96.05,"path":null,"url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/origin/medium_1652780854328_efc7315970.jpeg"},"small":{"name":"small_1652780854328.jpeg","hash":"small_1652780854328_efc7315970","ext":".jpeg","mime":"image/jpeg","width":500,"height":333,"size":44.92,"path":null,"url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/origin/small_1652780854328_efc7315970.jpeg"}},"originalSource":{"service":"fotoweb","url":"https://newspilotbilder.intra.lrfmedia.lrf.se/fotoweb/archives/5005-LTM-Nya-bilder/2_LTM_Bilder_att_montera/LTMNyaBilder/2022/05/16/0828.jpg.info#u=15185&m=fq4kSeCiSDGayFrucMqLCvDfAhUGfMTP9RscnwrGevo","filename":"0828.jpg"}}},"toolbar":false},{"_stateId":"1662128924854_6","index":6,"focusOnStart":false,"version":1,"type":"text","content":"

Fördubblar antalet anställda

Marknaden för sojabönor är attraktiv just nu. Men att odla sojabönor efter sojabönor är olagligt i Brasilien, detta för att få kontroll på asiatisk sojabönsrost, förklarar Peter Fruervang.

– Odlingsåret börjar med sådd av sojabönor i oktober, när regnen kommer. Sojabönorna skördas i februari och mars. Sedan sås bomull och majs. Vi sår alltid direkt i stubben, utan att ens kultivera.

Det finns flera skäl till detta, berättar han: Infiltrationen av nederbörd blir bättre när det finns gamla rötter. Ytskiktet av organiskt material skyddar också sådden genom att isolera mot hettan. Jordtemperaturen kan vara 50 till 60 grader, men om man har organiskt material kvar överst vid sådd blir temperaturen under 30 grader vilket innebär att man undviker brännskador. Utan organiskt material är jorden dessutom i princip fin lera och därmed väldigt känslig för erosion.

","toolbar":false},{"_stateId":"1662128924854_7","index":7,"focusOnStart":false,"version":1,"type":"image","content":{"croppedImage":{"__typename":"UploadFile","id":"62836f28778e1b0d36fb4383","url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/origin/1652780838567_04dbc722ee.jpeg","previewUrl":null,"author":{"name":"Privat"},"caption":"Skördemogna rader av sojabönor korsar de gamla raderna av föregående års bomullsstubb. Sojabönor och bomull har olika radavstånd och det är bäst att så diagonalt över de gamla. I nästan hela Brasilien är plöjningsfri odling en förutsättning för att man ska kunna bruka jorden och så även i Tocantins.","alternativeText":"Skördemogna rader av sojabönor.","name":"1652780838567.jpeg","width":900,"height":1600,"formats":{"thumbnail":{"name":"thumbnail_1652780838567.jpeg","hash":"thumbnail_1652780838567_04dbc722ee","ext":".jpeg","mime":"image/jpeg","width":88,"height":156,"size":5.85,"path":null,"url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/thumbnail/thumbnail_1652780838567_04dbc722ee.jpeg"},"large":{"name":"large_1652780838567.jpeg","hash":"large_1652780838567_04dbc722ee","ext":".jpeg","mime":"image/jpeg","width":563,"height":1000,"size":267.64,"path":null,"url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/origin/large_1652780838567_04dbc722ee.jpeg"},"medium":{"name":"medium_1652780838567.jpeg","hash":"medium_1652780838567_04dbc722ee","ext":".jpeg","mime":"image/jpeg","width":422,"height":750,"size":146.1,"path":null,"url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/origin/medium_1652780838567_04dbc722ee.jpeg"},"small":{"name":"small_1652780838567.jpeg","hash":"small_1652780838567_04dbc722ee","ext":".jpeg","mime":"image/jpeg","width":281,"height":500,"size":65.65,"path":null,"url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/origin/small_1652780838567_04dbc722ee.jpeg"}},"originalSource":{"service":"fotoweb","url":"https://newspilotbilder.intra.lrfmedia.lrf.se/fotoweb/archives/5005-LTM-Nya-bilder/2_LTM_Bilder_att_montera/LTMNyaBilder/2022/05/16/bomull.jpg.info#u=15185&m=cks6rYd79AgOJI8reoQGxR1Wc9bLpqhYTV5EfuZGu6o","filename":"bomull.jpg"}}},"toolbar":false},{"_stateId":"1662128924854_8","index":8,"focusOnStart":false,"version":1,"type":"text","content":"

Skörden av majs sker sedan i torrperioden i juni-juli och bomullsskörden strax därefter.

– Vanligtvis har vi 15 anställda på gården. En av dem är heltidsanställd för att arbeta med vår redovisning. Skatte- och redovisningsreglerna här är komplicerade, säger Peter Fruervang och tillägger att det inte finns några stöd över huvudtaget till jordbruk i Brasilien, som i Europa och USA.

När det är bomullsskörd fördubblas antalet anställda på gården. Från nordöstra Brasilien kommer en arbetsgrupp som kan köra gårdens egen ”cotton gin”, en maskin som rensar den nyskördade bomullen.

– Det behövs 14 man till det och den här gruppen kan jobbet.

","toolbar":false},{"_stateId":"1662128924854_9","index":9,"focusOnStart":false,"version":1,"type":"image","content":{"croppedImage":{"__typename":"UploadFile","id":"62836f1a114d040d25721afe","url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/origin/1652780823908_b9527ee25a.jpeg","previewUrl":null,"author":{"name":"Privat"},"caption":"Peter Fruervang och hans fru Lunna Dias.","alternativeText":"Peter Fruervang och hans fru Lunna Dias.","name":"1652780823908.jpeg","width":1600,"height":900,"formats":{"thumbnail":{"name":"thumbnail_1652780823908.jpeg","hash":"thumbnail_1652780823908_b9527ee25a","ext":".jpeg","mime":"image/jpeg","width":245,"height":138,"size":9.79,"path":null,"url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/thumbnail/thumbnail_1652780823908_b9527ee25a.jpeg"},"large":{"name":"large_1652780823908.jpeg","hash":"large_1652780823908_b9527ee25a","ext":".jpeg","mime":"image/jpeg","width":1000,"height":563,"size":97.77,"path":null,"url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/origin/large_1652780823908_b9527ee25a.jpeg"},"medium":{"name":"medium_1652780823908.jpeg","hash":"medium_1652780823908_b9527ee25a","ext":".jpeg","mime":"image/jpeg","width":750,"height":422,"size":60.63,"path":null,"url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/origin/medium_1652780823908_b9527ee25a.jpeg"},"small":{"name":"small_1652780823908.jpeg","hash":"small_1652780823908_b9527ee25a","ext":".jpeg","mime":"image/jpeg","width":500,"height":281,"size":31.9,"path":null,"url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/origin/small_1652780823908_b9527ee25a.jpeg"}},"originalSource":{"service":"fotoweb","url":"https://newspilotbilder.intra.lrfmedia.lrf.se/fotoweb/archives/5005-LTM-Nya-bilder/2_LTM_Bilder_att_montera/LTMNyaBilder/2022/05/16/LunnaDiasPeterFruervang.jpg.info#u=15185&m=Nip2cCLZCkcq8kK7GdOWqqKbaz59uPciSEYSFLzR1Vg","filename":"LunnaDiasPeterFruervang.jpg"}}},"toolbar":false},{"_stateId":"1662128924854_10","index":10,"focusOnStart":false,"version":1,"type":"text","content":"

Klimatförändringarna oroar honom inte nämnvärt. Peter Fruervang är mer mån om att ha koll på när väderfenomenen El Niño respektive La Niña drabbar landet. De första två åren på gården var det El Niño, vilket medförde stora problem med torka.

När det gäller växtskydd används gårdens egenproducerade insektsmedel, bakterier och svampar.

– Vi har använt metoden i tre år. Det är mycket billigare, så det ger ett bättre ekonomiskt utfall totalt sett. Många lantbrukare i trakten har börjat använda samma metod.

","toolbar":false},{"_stateId":"1662128924854_11","index":11,"focusOnStart":false,"version":1,"type":"image","content":{"croppedImage":{"__typename":"UploadFile","id":"62836f1c929cc50d2a8878bd","url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/origin/1652780827170_e83ea87c09.jpeg","previewUrl":null,"author":{"name":"Privat"},"caption":"På gården tillverkar man biologiska växtskyddsmedel, både svampbaserade och bakteriebaserade. Virus köper man däremot in utifrån.","alternativeText":"Tillverkning av biologiska växtskyddsmedel.","name":"1652780827170.jpeg","width":911,"height":1600,"formats":{"thumbnail":{"name":"thumbnail_1652780827170.jpeg","hash":"thumbnail_1652780827170_e83ea87c09","ext":".jpeg","mime":"image/jpeg","width":89,"height":156,"size":3.26,"path":null,"url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/thumbnail/thumbnail_1652780827170_e83ea87c09.jpeg"},"large":{"name":"large_1652780827170.jpeg","hash":"large_1652780827170_e83ea87c09","ext":".jpeg","mime":"image/jpeg","width":569,"height":1000,"size":56.72,"path":null,"url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/origin/large_1652780827170_e83ea87c09.jpeg"},"medium":{"name":"medium_1652780827170.jpeg","hash":"medium_1652780827170_e83ea87c09","ext":".jpeg","mime":"image/jpeg","width":427,"height":750,"size":36.13,"path":null,"url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/origin/medium_1652780827170_e83ea87c09.jpeg"},"small":{"name":"small_1652780827170.jpeg","hash":"small_1652780827170_e83ea87c09","ext":".jpeg","mime":"image/jpeg","width":285,"height":500,"size":19.94,"path":null,"url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/origin/small_1652780827170_e83ea87c09.jpeg"}},"originalSource":{"service":"fotoweb","url":"https://newspilotbilder.intra.lrfmedia.lrf.se/fotoweb/archives/5005-LTM-Nya-bilder/2_LTM_Bilder_att_montera/LTMNyaBilder/2022/05/16/vaxtskyddstank.jpg.info#u=15185&m=oBu-ssPpSfFMYJvebP6x_0fe-ylNmdzlka7SGUWH-zg","filename":"vaxtskyddstank.jpg"}}},"toolbar":false},{"_stateId":"1662128924854_12","index":12,"focusOnStart":false,"version":1,"type":"text","content":"

Lägre klimatavtryck

Sedan 2014 finns nya sorter av sojabönor som är resistenta mot vissa skadegörare. Det gör det möjligt att behandla resten med biologiska metoder, säger Peter Fruervang.

– Om vi skulle odla 15 år gamla sorter, som är framtagna utan genteknik, skulle vi behöva bearbeta jorden och det skulle den inte tåla i Tocantins. Vi skulle dessutom behöva använda mycket mer kemiska växtskyddsmedel och det finns en del ogräs vi ändå inte skulle rå på. Det skulle vara ett ohållbart lantbruk.

På det här sättet får man i stället fram en produkt som dels odlats utan kemiska bekämpningsmedel, dels får ett lägre klimatavtryck eftersom man varken plöjer eller kultiverar, menar han.

– Vi får inte mer betalt för sojabönorna för att de odlas på ett hållbart sätt och den biologiska bekämpningen ger marginellt lägre skörd än den kemiska. Men kostnaden är så mycket lägre att det är värt det ändå. Vi kommer aldrig att gå tillbaka.

","toolbar":false},{"_stateId":"1662128924854_13","index":13,"focusOnStart":false,"version":1,"type":"image","content":{"croppedImage":{"__typename":"UploadFile","id":"62836f1f778e1b0d36fb4382","url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/origin/1652780829745_3d0c85d949.jpeg","previewUrl":null,"author":{"name":"Lis Ella Fruervang"},"caption":"Växtskydd med biologiska bekämpningsmedel. På Peter Fruervangs gård har man inte fasta körspår, bland annat för att man gärna sår diagonalt mot raderna för föregående gröda och radbredden är olika för de olika grödorna.","alternativeText":"Växtskydd med biologiska bekämpningsmedel. ","name":"1652780829745.jpeg","width":1600,"height":1065,"formats":{"thumbnail":{"name":"thumbnail_1652780829745.jpeg","hash":"thumbnail_1652780829745_3d0c85d949","ext":".jpeg","mime":"image/jpeg","width":234,"height":156,"size":6.95,"path":null,"url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/thumbnail/thumbnail_1652780829745_3d0c85d949.jpeg"},"large":{"name":"large_1652780829745.jpeg","hash":"large_1652780829745_3d0c85d949","ext":".jpeg","mime":"image/jpeg","width":1000,"height":666,"size":111.81,"path":null,"url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/origin/large_1652780829745_3d0c85d949.jpeg"},"medium":{"name":"medium_1652780829745.jpeg","hash":"medium_1652780829745_3d0c85d949","ext":".jpeg","mime":"image/jpeg","width":750,"height":499,"size":62.29,"path":null,"url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/origin/medium_1652780829745_3d0c85d949.jpeg"},"small":{"name":"small_1652780829745.jpeg","hash":"small_1652780829745_3d0c85d949","ext":".jpeg","mime":"image/jpeg","width":500,"height":333,"size":29,"path":null,"url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/origin/small_1652780829745_3d0c85d949.jpeg"}},"originalSource":{"service":"fotoweb","url":"https://newspilotbilder.intra.lrfmedia.lrf.se/fotoweb/archives/5005-LTM-Nya-bilder/2_LTM_Bilder_att_montera/LTMNyaBilder/2022/05/16/0851.jpg.info#u=15185&m=0qh0VxYm9vq4DVnDyLH3mNmjB5qYr4lznUiT-D6SPmM","filename":"0851.jpg"}}},"toolbar":false},{"_stateId":"1662128924854_14","index":14,"focusOnStart":false,"version":1,"type":"text","content":"$28","toolbar":false},{"_stateId":"1662128924854_15","index":15,"focusOnStart":false,"version":1,"type":"image","content":{"croppedImage":{"__typename":"UploadFile","id":"62836f355896450d29d44562","url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/origin/1652780849937_428637a551.jpeg","previewUrl":null,"author":{"name":"Lis Ella Fruervang"},"caption":"En granne driver några kor av rasen Nelore över Peter Fruervangs ägor. Nelore är Brasiliens vanligaste ko. 80 procent av köttdjuren är till exempel av den här rasen. Den har sitt ursprung i Indien, men infördes under andra halvan av 1800-talet i Brasilien, som nu har den största hjorden i världen. Rasen har långa ben, tål värmen i landet väl och är allmänt robust och klarar sig bra i alla lägen. Den är även väldigt vanlig hos mjölkbönder.","alternativeText":"Kor av rasen Nelore på bete.","name":"1652780849937.jpeg","width":1600,"height":1065,"formats":{"thumbnail":{"name":"thumbnail_1652780849937.jpeg","hash":"thumbnail_1652780849937_428637a551","ext":".jpeg","mime":"image/jpeg","width":234,"height":156,"size":5.71,"path":null,"url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/thumbnail/thumbnail_1652780849937_428637a551.jpeg"},"large":{"name":"large_1652780849937.jpeg","hash":"large_1652780849937_428637a551","ext":".jpeg","mime":"image/jpeg","width":1000,"height":666,"size":94.42,"path":null,"url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/origin/large_1652780849937_428637a551.jpeg"},"medium":{"name":"medium_1652780849937.jpeg","hash":"medium_1652780849937_428637a551","ext":".jpeg","mime":"image/jpeg","width":750,"height":499,"size":51.35,"path":null,"url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/origin/medium_1652780849937_428637a551.jpeg"},"small":{"name":"small_1652780849937.jpeg","hash":"small_1652780849937_428637a551","ext":".jpeg","mime":"image/jpeg","width":500,"height":333,"size":23.36,"path":null,"url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/origin/small_1652780849937_428637a551.jpeg"}},"originalSource":{"service":"fotoweb","url":"https://newspilotbilder.intra.lrfmedia.lrf.se/fotoweb/archives/5005-LTM-Nya-bilder/2_LTM_Bilder_att_montera/LTMNyaBilder/2022/05/16/0946.jpg.info#u=15185&m=NSe4QY-sccLQYg3GierYY63m2tixaSvdvpdUe8kNt5M","filename":"0946.jpg"}}},"toolbar":false},{"_stateId":"1662128924854_16","index":16,"focusOnStart":false,"version":1,"type":"text","content":"

Tocantins är på många sätt en ”frontier state”, en nybyggarstat. Delstatshuvudstaden Palmas hade 200 000 invånare när Peter Fruervang kom dit för tio år sedan. Nu är de över 300 000 och staden expanderar hela tiden. Det är jordbruket runtom som är motorn.

– Vi har en av de äldsta gårdarna här. De nya grannarna kommer söderifrån och har ofta tyskt eller italienskt påbrå, berättar han.

Den här artikeln publicerades först i tidningen Lantmannen.

","toolbar":false},{"_stateId":"1662128924854_17","index":17,"focusOnStart":false,"version":1,"type":"factbox","content":"

Agrobrazil Agropecuaria LTDA

Bolagsform: Brasilianskt aktiebolag

Ägare: Helägt dotterbolag till det danska aktiebolaget Agrobrazil A/S

Antal anställda: 15–30 beroende på säsong

Beskrivning av verksamheten: Växtodling

Odlingsareal: 900 hektar

Växtföljd: Sojabönor följt av 2/3 bomull och 1/3 majs, alltid samma växtföljd.

Omsättning: 12,5 miljoner brasilianska real (ungefär 25 miljoner kronor), väntas bli högre i år.

","toolbar":false},{"_stateId":"1662128924854_18","index":18,"focusOnStart":false,"version":1,"type":"image","content":{"croppedImage":{"__typename":"UploadFile","id":"62836f30ed77e00d30d3f65c","url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/origin/1652780847368_6e4f7a488b.jpeg","previewUrl":null,"author":{"name":"Lis Ella Fruervang"},"caption":"Det finns ett drygt dussin emuer som går runt och pickar på gården.","alternativeText":"Det finns ett drygt dussin emuer som går runt och pickar på gården.","name":"1652780847368.jpeg","width":1600,"height":1065,"formats":{"thumbnail":{"name":"thumbnail_1652780847368.jpeg","hash":"thumbnail_1652780847368_6e4f7a488b","ext":".jpeg","mime":"image/jpeg","width":234,"height":156,"size":8.37,"path":null,"url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/thumbnail/thumbnail_1652780847368_6e4f7a488b.jpeg"},"large":{"name":"large_1652780847368.jpeg","hash":"large_1652780847368_6e4f7a488b","ext":".jpeg","mime":"image/jpeg","width":1000,"height":666,"size":115.01,"path":null,"url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/origin/large_1652780847368_6e4f7a488b.jpeg"},"medium":{"name":"medium_1652780847368.jpeg","hash":"medium_1652780847368_6e4f7a488b","ext":".jpeg","mime":"image/jpeg","width":750,"height":499,"size":67.89,"path":null,"url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/origin/medium_1652780847368_6e4f7a488b.jpeg"},"small":{"name":"small_1652780847368.jpeg","hash":"small_1652780847368_6e4f7a488b","ext":".jpeg","mime":"image/jpeg","width":500,"height":333,"size":33.31,"path":null,"url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/origin/small_1652780847368_6e4f7a488b.jpeg"}},"originalSource":{"service":"fotoweb","url":"https://newspilotbilder.intra.lrfmedia.lrf.se/fotoweb/archives/5005-LTM-Nya-bilder/2_LTM_Bilder_att_montera/LTMNyaBilder/2022/05/16/0914.jpg.info#u=15185&m=h1juQcHL1hSP5EUne1qqdRY--g4298BqtPRO6iah0DA","filename":"0914.jpg"}}},"toolbar":false},{"_stateId":"1662128924854_19","index":19,"focusOnStart":false,"version":1,"type":"factbox","content":"

Väderfenomenen El Niño och La Niña

El Niño betyder den lilla pojken och kallas så för att väderfenomenet ofta kommer till Sydamerika till jul och då syftar på Jesu födelse. El Niño och La Niña (den lilla flickan) mäts som en skillnad i tryck mellan västra och östra delen av Stilla Havet och påverkar hur vindarna över Stilla Havet går och därmed var nederbörden hämtas upp till moln och var den faller.

Fenomenen påverkar hela jordens klimat och nederbörd och har ingen regelbunden cykel. La Niña leder till mycket nederbörd över Australien och Sydostasien och mindre nederbörd över delar av Syd- och Nordamerika samt Europa. El Niño ger motsatt nederbördsmönster.

Man kan se att priser på mjölk och spannmål, vars myckenhet beror på mycket nederbörd, tenderar att vara högre vid La Niña än annars. Både El Niño och La Niña skapar vad som lokalt kan upplevas som extremväder.

","toolbar":false},{"_stateId":"1662128924854_20","index":20,"focusOnStart":false,"version":1,"type":"image","content":{"croppedImage":{"__typename":"UploadFile","id":"62836f25a031450d1e202ba0","url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/origin/1652780835902_2c35daa1bc.jpeg","previewUrl":null,"author":{"name":"Lis Ella Fruervang"},"caption":"Blågula aror häckar i stort antal på gården.","alternativeText":"Blågula aror häckar i stort antal på gården.","name":"1652780835902.jpeg","width":1600,"height":1065,"formats":{"thumbnail":{"name":"thumbnail_1652780835902.jpeg","hash":"thumbnail_1652780835902_2c35daa1bc","ext":".jpeg","mime":"image/jpeg","width":234,"height":156,"size":9.42,"path":null,"url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/thumbnail/thumbnail_1652780835902_2c35daa1bc.jpeg"},"large":{"name":"large_1652780835902.jpeg","hash":"large_1652780835902_2c35daa1bc","ext":".jpeg","mime":"image/jpeg","width":1000,"height":666,"size":134.35,"path":null,"url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/origin/large_1652780835902_2c35daa1bc.jpeg"},"medium":{"name":"medium_1652780835902.jpeg","hash":"medium_1652780835902_2c35daa1bc","ext":".jpeg","mime":"image/jpeg","width":750,"height":499,"size":76.08,"path":null,"url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/origin/medium_1652780835902_2c35daa1bc.jpeg"},"small":{"name":"small_1652780835902.jpeg","hash":"small_1652780835902_2c35daa1bc","ext":".jpeg","mime":"image/jpeg","width":500,"height":333,"size":37.25,"path":null,"url":"https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/origin/small_1652780835902_2c35daa1bc.jpeg"}},"originalSource":{"service":"fotoweb","url":"https://newspilotbilder.intra.lrfmedia.lrf.se/fotoweb/archives/5005-LTM-Nya-bilder/2_LTM_Bilder_att_montera/LTMNyaBilder/2022/05/16/0881.jpg.info#u=15185&m=GSgEj6WqkQ2_AHkAipeOZYR2P08Re0Kv7rBdoFgA5i4","filename":"0881.jpg"}}},"toolbar":false}],"primaryCategory":{"id":"604603cd5289de6d34fbfca6","name":"Växtodling","slug":"vaxtodling"},"categories":[{"name":"Skörd","slug":"vaxtodling/skord"},{"name":"Spannmåls- och oljeväxtskörd","slug":"vaxtodling/skord/spannmals-och-oljevaxtskord"},{"name":"Väder","slug":"vaxtodling/vader"},{"name":"Torka","slug":"vaxtodling/vader/torka"}],"tags":[],"bylines":[{"_id":"60b89dac3283324f698dd3aa","name":"Torbjörn Iwarson","email":"red@atl.nu","slug":"torbjoern-iwarson","phone":"010-184 40 97","avatar":null}]},"skipPaywall":false,"token":"$undefined"}]]