Fredrik Stork

1690447067653.jpeg

Man förstår på tonfallet att Per Frankelius är orolig.&nbsp;

Projektet skulle ha utvärderats redan förra året, med förhoppningen att 200-miljonersprojektet skulle rulla vidare i år. Men Vinnova, som är den största bidragsgivaren till Agtech 2030, ställde efter en internationell granskning krav på en större och starkare organisation.Det har man nu tagit fasta på genom att knyta till sig Karolina Muhrman, som ska fungera som organisationsledare och spindeln i nätet tillsammans med Per Frankelius under den resterande femårsperioden.Förutom den styrgrupp som har funnits sedan tidigare, har också fyra nya tjänster tillkommit som ska leda varsitt fokusområde, nämligen:• Klimatsmart energi.• Visualisering och bildanalys• Uppkopplade sensorer• En tjänst som ska koppla ihop lantbruket med teknikföretag som primärt inte har lantbruket i fokus.– Därmed inte sagt att vi bara ska jobba inom dessa områden, men dessa har vi valt att satsa extra mycket på, säger Karolina Muhrman.I deras uppdrag ingår allt från att stimulera tillkomsten av nya innovationsprojekt till att anordna seminarier och workshops. Nyligen hölls exempelvis ett särskilt seminarium för att utveckla tekniken och affärsmodellerna inom biokolsområdet.<h2>Har startat 50 projekt</h2>Efter tioårsperioden är tanken att verksamheten ska stå på egna ben, och fortsätta att bidra med ny innovation inom lantbruket tack vare de kontaktvägar som har skapats mellan primärproduktionen, universiteten och de olika teknikföretagen inom och utanför lantbrukssektorn.Per Frankelius har inte svårt att räkna upp hur mycket pang för pengarna som lantbruket har fått hittills.– På några år har vi dragit igång nästan 50 innovationsprojekt och med lite skrytvarning så har flera av dem fått internationellt genomslag som Flexrow,&nbsp;vårt system för att förhindra markpackning och vår lilla domkraft. Flera av dem kommer också få stor internationell påverkan på lantbruket om de lyckas, som vår teknik för att könsbestämma kycklingar redan på äggstadiet.

<h2>Scanner för dräneringssystem</h2>Ett övergripande mål för Agtech 2030 är att medverka till att ta fram ny lantbruksteknik och nya affärsmodeller, genom att bland annat koppla ihop forskare och företag som normalt sett inte är verksamma inom lantbruket.I organisationen finns till och med en särskild eventsamordnare, som har haft huvudansvaret för vårens teknik- och energiseminarier.I ett särskilt projekt söker man också svaret på frågan varför skörden kan variera stort på ett och samma fält när det inte finns några synliga förklaringar. För att hålla koll på grödutvecklingen har kameror, väderstationer och jordanalyssensorer monterats upp på bra och dåliga delar av olika fält. Teorin är bland annat att markfukten och topografin spelar in, och för att bättre förstå förhållandet planerar man nu att ta fram en ny teknik för att scanna dräneringssystemets skick med hjälp av markradar.Tror ni att det blir fem år till?– Det hoppas vi verkligen. Nu har vi byggt vår organisation och det hör av sig människor varje dag och vill att vi ska starta nya projekt. Så det finns ett stort intresse, säger Karolina Muhrman.– Men vi är väldigt rädda. Blir vi stoppade kommer Sverige bli av med 60 miljoner i kontanter från Vinnova, Linköpings universitet och Region Östergötland. Men hela initiativkraften kommer också försvinna, säger Per Frankelius.Målen är dock högt ställda om det blir en fortsättning.– Vi vill bli en ledande aktör när det gäller teknisk innovation inom lantbruket, och skapa hållbarhet inom lantbruket, säger Karolina Muhrman.

<div style="position:relative;width:100%;padding-bottom:56.25%;"><iframe allow="autoplay; fullscreen" allowfullscreen referrerpolicy="no-referrer-when-downgrade" src="https://api.screen9.com/embed/BpnuabPP6SGzG7NL1c1yIzkIUSkBhsYB-PWRQUftfKEZf1uToBxmhhSQt2dmH-s6" style="border:0;width:100%;height:100%;position:absolute" title="Steglös radindelning är målet för Flexrow"></iframe><script type="application/ld+json">{"@context": "https://schema.org", "@type": "VideoObject", "description": "En enkel knapptryckning och sen st\u00e4lls s\u00e5maskinen om automatiskt. Men samma teknik kan \u00e4ven anv\u00e4ndas p\u00e5 timmerbilar och f\u00f6r att styra solceller. S\u00e5 h\u00e4r funkar det.", "name": "Stegl\u00f6s radindelning \u00e4r m\u00e5let f\u00f6r Flexrow", "thumbnailUrl": ["https://cfcdn.screen9.com/img/A/d/AdpNvUOsHm2DKQU12Rwz8Q_fg/thumb_2.jpg?v=2", "https://cfcdn.screen9.com/img/A/d/AdpNvUOsHm2DKQU12Rwz8Q_fg/144p_2.jpg?v=2", "https://cfcdn.screen9.com/img/A/d/AdpNvUOsHm2DKQU12Rwz8Q_fg/240p_2.jpg?v=2", "https://cfcdn.screen9.com/img/A/d/AdpNvUOsHm2DKQU12Rwz8Q_fg/360p_2.jpg?v=2", "https://cfcdn.screen9.com/img/A/d/AdpNvUOsHm2DKQU12Rwz8Q_fg/480p_2.jpg?v=2", "https://cfcdn.screen9.com/img/A/d/AdpNvUOsHm2DKQU12Rwz8Q_fg/720p_2.jpg?v=2", "https://cfcdn.screen9.com/img/A/d/AdpNvUOsHm2DKQU12Rwz8Q_fg/image_2.jpg?v=2"], "uploadDate": "2021-03-01T08:41:33", "duration": "PT3M39S", "interactionStatistic": {"@type": "InteractionCounter", "interactionType": "https://schema.org/WatchAction", "userInteractionCount": 1390}, "embedUrl": "https://api.screen9.com/embed/BpnuabPP6SGzG7NL1c1yIzkIUSkBhsYB-PWRQUftfKEZf1uToBxmhhSQt2dmH-s6"}</script></div>

1690447263091.jpeg

<h3>Fem kända Agtech 2030-projekt</h3>Flexrow. Att få in mer flygplansteknik i jordbruket har varit ett av de uttalade målen för Agtech 2030. Flexrow utvecklas bland annat av Magnus Landberg och bygger på ett Saab-patent, där kolvpaket vandrar fram på kolvstången. Tekniken kan bland annat användas för att ställa in radindelningen på en såmaskin helt steglöst, men också för att få solceller att följa solen för att nämna två användningsområden.Vågdomkraften. Består av en domkraft med vågceller. Tanken är att detta ska minska jordpackningen, genom att ge svar på frågan hur mycket olika maskiner väger – uppgifter som maskinhandlarna ofta inte kan redovisa i dag.Individigenkänning av grisar. Utvecklas av Linköpings universitet i samarbete med Smart Agritech Solutions. Projektet handlar om avancerad bildanalys med AI. Grisarna vägs och identifieras på individnivå med hjälp av kameror som sitter över boxarna.CPS. Compaction Prevention System är ett system som ska förhindra markpackning, genom att ge indikationer på när man kan köra på fältet och inte. Systemet kombinerar en rad data, så som fordonskombinationer, lufttryck, markkarteringar, typ av växtlighet och markfukt. Belönades med en <a href="https://www.atl.nu/svenska-innovationen-cps-far-silvermedalj-pa-agritechnica">Agritechnica-medalj</a>.Könsbestämning av ägg. I projektet utvecklas en mätmetod för att könsbestämma ägg redan på äggläggningsdagen. Bygger på en ny teknisk princip som gör att metoden, till skillnad från de flesta konkurrenters, inte behöver något embryo för könsbestämningen.

<h3>Agtech 2030</h3><a href="https://www.atl.nu/teknik/200-miljoner-till-lantbrukteknik/">Agtech 2030</a> ska bidra till att göra Sverige världsledande inom utvalda jordbruksteknologiområden. Projektet pågår i tio år med en budget på över 200 miljoner kronor när all samfinansiering räknas in. Bakom projektet står cirka 100 olika organisationer och företag, däribland Region Östergötland, Hushållningssällskapet, Vreta Kluster, Linköping Science Park, Visual Sweden och AgroÖst. Linköpings universitet och Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI) är initiativets värdorganisation.Syftet är att skapa en inkluderande innovationsmiljö som genererar betydande teknik-, affärs- och kompetensutveckling samt ny kunskap inom lantbruksteknik. Fokus är nya koncept baserade på till exempel sensorer, digitalteknik och mekanik men också på nya samarbeten och nya sätt att göra affärer.Källa: Linköpings universitet

Agtech 2030 har på kort tid blivit ett begrepp i Jordbrukssverige genom sina satsningar på ny lantbruksteknik. Nu hoppas innovationsledaren Per Frankelius på fem år till. Men först ska projektet utvärderas.

ATL listar fem kända projekt från de första fem åren.

Agtech 2030 växlar upp för att säkra fortsatt innovation

Teknik

Internationell granskning ställde krav på starkare organisation. ATL listar fem kända Agtech 2030-projekt.