facebooktwittermail

Känslig gröda trivs på Ven

Vårbruk med vete, och dessutom durumvete, är ovanligt i Sverige. Men inte på Vens Kungsgård. 20 hektar av medelhavsgrödan har just såtts.

– Det är en bra gröda ekonomiskt, säger Gustav Alm.

En sexmeters Rapid från 2002 sår durumvete på Ven.
En sexmeters Rapid från 2002 sår durumvete på Ven. FOTO: FREDRIK ZELLÉN

Det blir många timmar bakom ratten i New Holland-traktorerna för Gustav Alm och Fredrik Zellén i vårbruket. Framför ögonen ligger 260 hektar åker och där bortom havet och Danmark.

Kungsgårdens åkrar går fram till öns kant mitt i Öresund. Bakom traktorn ligger bland annat en Väderstad sexmeters Rapid från 2002, och bakom den en stor flock av måsar.

När ATL ringer har Fredrik Zellén just sått 20 hektar durumvete, av sorten Tamadur från Skånefrö. 260 kilo per hektar pytsas ut. 100 kilo mer per hektar än vårkorn.

– Durum har svårare att bestocka sig, så man måste utöka utsädesmängden, säger Fredrik Zellén.

På Kungsgården, belägen intill Tycho Brahes observatorium, praktiseras en femårig växtföljd med höstraps, höstvete, höstvete, sockerbetor och så vårkorn eller durumvete.

– Durumvete är en bra gröda, ekonomiskt. Men den är känslig för regn när den är mogen. Då går falltalet ned väldigt fort, säger Fredrik Zellén.

Durumvetesorten heter Tamadur och sås med 260 kilo per hektar.
Durumvetesorten heter Tamadur och sås med 260 kilo per hektar. FOTO: FREDRIK ZELLÉN

Fyra ton per hektar

Traditionellt odlas durumvete runt Medelhavet. Det finns ingen statistik över hur stor durumveteodlingen är i Sverige. Durum är ett vårvete och förra året odlades vårvete på 50 000 hektar i Sverige, 2 procent av åkerarealen.

Hunden Ozzie är med i vårbruket på Ven.
Hunden Ozzie är med i vårbruket på Ven. FOTO: FREDRIK ZELLÉN

Den största odlingen av durumvete i Sverige är sannolikt på Gotland. Efter flera års testodling har Lantmännen och gotländska lantbrukare lyckats få det kräsna durumvetet att trivs i den kalkrika jorden. Avkastningen ligger på drygt fyra ton per hektar. Durumvetet på Gotland blir till pasta av märket Kungsörnen.

På Ven, där durumvete odlats sedan slutet av 1980-talet, förädlas en del lokalt till mjöl, bullar och bröd hos Hven Durum. Resten säljs till Lilla Harrie valskvarn. Det är öns mellanlerjordar och sundets milda klimat som ger odlingsförutsättningarna.

– Vi har rätt så bra jord. Och vi har temperaturen med oss, som gör att vi kan vara igång lite tidigare på våren. Vattnet håller temperaturen, det är en fördel, säger Fredrik Zellén.

Line-up på Kungsgården på Ven inför vårbruket.
Line-up på Kungsgården på Ven inför vårbruket. FOTO: FREDRIK ZELLÉN

Avkastningen ligger normalt kring sex ton per hektar. Men det gör inget eftersom priset är högre och behovet av dyra transporter från ön blir mindre.

– Det är bättre att köra något som man får dubbelt så mycket för och göra en resa i stället för två, säger Gustav Alm.

I vårbruket på Vens Kungsgård har man hittills spridit gödning på höstgrödorna och sått durumvetet. Men mycket återstår. 70 hektar korn och 30 hektar sockerbetor finns kvar.

– Maltkorn väntar och betorna står på tur så fort vi bara hinner med det, säger Fredrik Zellén.

AB Vens Kungsgård

Ägare: Statens Fastighetsverk

Arrendator: Gustav Alm

Verksamhet: Växtodling

Areal: 260 hektar

Grödor: Durumvete, maltkorn, höstvete, höstraps och sockerbetor.

Omsättning 2019: 5,9 miljoner kronor

Resultat 2019: 1,1 miljoner kronor

LÄS MER: De är störst på durum: ”Odlaren tar hela risken”

LÄS OCKSÅ: Höjd ersättning ska ge mer svenskt mjöl i pastan

LÄS OCKSÅ: Kvarnen som satsar på egna spannmålssorter