Skördeperioden har börjat, och lantbrukarna är i gång och tröskar i stora delar av landet. Svenska lantbruk har totalt sett hittills skördat ungefär en tredjedel, och än så länge ser det bra ut.
Ostadigt väder kan ställa till det i skörden
Förra årets skörd nästan halverades, men årets skörd ser ut att bli betydligt bättre. Men den senaste tiden ostadiga väder är ett orosmoln.
– De avkastningar vi ser nu stämmer väl med den prognosen vi släppte i mitten på juli, sen skiftar det naturligtvis. Vi har kommit längst i södra Sverige där har vi tagit två tredjedelar, medan vi kommit upp till 15 procent i de norra delarna vid Mälaren, säger Mikael Jeppsson, spannmålschef Lantmännen.
Regn varje dag
Totalt blev förra årets skörd av spannmål rekordlåga 3,5 miljoner ton. Enligt Lantmännens skördeprognos kommer årets skörd att landa på 6,3 miljoner, vilket är normalare nivåer. Men trots att läget är bättre än i fjol hänger ett orosmoln över många lantbrukare efter den senaste tidens ostadiga väder.
– Det regnar mer eller mindre varje dag på olika ställen, vilket strandar skördearbetet som inte kan gå för fullt.
Och det regniga vädret ser enligt prognoserna ut att hålla i sig.
– Vi vill gärna ha regn under våren och tidiga sommaren men under den här tiden vill vi inte ha något regn. Vi behöver uppehåll så att vi kan tröska och skörda. Får vi väldigt mycket regn har vi samma kvantitet, om det går att skörda, men risken är att det blir av sämre kvalitet.
"Ser bra ut"
Tre grödor som påverkas särskilt negativt av för mycket regn är kvarnvete, maltkorn och grynhavre.
– Det är de tre grödorna som vi ser de största riskerna med när det gäller dåligt väder under skördeperioden. Det vi skördat hittills ser bra ut, men vi ser en ökad risk för kvalitetsförsämring framöver.
Lägre kvalitet kan innebära att till exempel kvarnvete i stället måste användas som foderspannmål, med lägre pris som följd. Samma gäller för maltkorn och grynhavre, säger Mikael Jeppson.
– Det påverkar inte marknaden totalt sett, men det påverkar den enskilda betalningen till lantbrukaren. Det är heller inte något som drabbar konsumenter i form av priser, så länge det inte blir väldigt stora kvalitetsbekymmer.