Anna Trenning-Himmelsbach

Claudy Jolivet, Claire Froger och Antonio Bispo.

1686300020915.jpeg

Forskare har letat efter rester av kemiska växtskyddsmedel som används inom jordbruket på 49 platser runt om i Frankrike.&nbsp;

Proverna har tagits i behandlade jordar som används för spannmålsodling, i vingårdar och fruktodlingar. Men de har också analyserat ekologiskt brukade jordar, och även ängsmarker och skogar som aldrig har besprutats.&nbsp;De har letat efter olika substanser som antingen har använts fram tills nyligen, eller fortfarande används. De har också studerat förekomsten av AMPA, som är den främsta metaboliten, alltså nedbrytningsämnet, i glyfosat.<h2>”Fanns kvar 2 000 dagar efter att den borde ha försvunnit”</h2>Forskarna fann kemikalier i stort sett överallt. Bara en av de 49 platserna hade jord som var helt fri från kemiska substanser. I en av jordarna, som brukas konventionellt, fanns 33 olika substanser.– Vi förväntade oss visserligen att finna rester. Men inte i så här hög grad, och framför allt inte på ängsmarker och i skogar, säger Claire Froger, som arbetar vid det statliga jordbrukarforskningsinstitutet INRAE i Orléans.Det är Claire Froger som har lett studien som nu publiceras i den vetenskapliga tidskriften Environmental Science &amp; Technology.Forskarna har jämfört proverna med jordbrukarnas register över sina behandlingar, och därför också kunnat se att flera kemikalier fanns kvar i jordarna långt efter att de borde ha brutits ner, enligt informationen från tillverkarna. Detta har också har förvånat dem.Ett extremt fall gäller det numera förbjudna ämnet Kloradizon.– Substansen fanns kvar 2 000 dagar efter att den borde ha försvunnit, berättar Claire Froger.Men det är AMPA som är den substans som är mest utbredd enligt proverna.– Resultatet är helt klart oroväckande, säger Claudy Jolivet, som också har deltagit i arbetet.

<h2>”Jorden ofta privat egendom”</h2>Enligt forskarna går det inte att generalisera utifrån studien, eftersom den har gjorts på ett&nbsp; 50-tal platser. Däremot visar resultatet att övervakningssystemet av jordkvaliteten måste förbättras, säger de.&nbsp;Sedan över 20 år tillbaka tas visserligen jordprover på omkring 2 400 platser i Frankrike. Men då framför allt i jakt på andra ämnen. För att genomföra studien och överhuvudtaget kunna finna spår av växtskyddsmedlen tvingades forskningsteamet därför att utveckla nya analysmetoder.Antonio Bispo, en av forskarna, säger att jordarna idag inte alls omfattas av samma lagar och regler som luft och vatten, även om EU nu börjar lagstifta på området.– En förklaring till att det är så kan vara att vi andas luft, och dricker vatten. Men vi äter inte jord. Dessutom är jorden ofta privat egendom, säger han.Forskarna säger också att det är tydligt att de franska jordbrukarna blir mer och mer måna om kvaliteten på sina jordar.– Ja, under årens lopp har jag märkt att de blir mer och mer intresserade. Få jordbrukare vill inte låta oss ta prover på deras marker, säger Claudy Jolivet.

<h3>Den franska studien</h3>Forskarna har tagit prover på 49 platser runt om i Frankrike. De har tagit jord från konventionellt odlade marker, ekologiskt odlade och obehandlade betesmarker och skogar.De har analyserat proverna i jakt på pesticider som nyligen har eller fortfarande används inom jordbruket. De har också sökt efter spår av AMPA, nedbrytningsämnet i glyfosat.De fann totalt 67 av de 111 substanser de letade efter.32 av dem fanns i jordar från obehandlad mark.På alla platser, utom en, fanns minst en substans.I genomsnitt innehöll proverna 15 substanser.Jord från konventionella spannmålsodlingar innehöll flest. I ett fall påträffades rester från 33 av pesticiderna.Det mest utbredda ämnet var AMPA, som påträffades i majoriteten av jordarna.Flera fungicider fanns i över 40 procent av proverna.

<h3>Pesticider inom jordbruket i EU</h3>Frankrike är det land inom EU som använder mest pesticider räknat i ton, men inte i förhållande till landets totala jordbruksareal.I genomsnitt använder EU-länderna 3,30 kilo pesticider per odlad hektar, enligt uppgifter från FN-organet FAO för år 2020.Nederländerna låg högst med 10,82 kilo pesticider per odlad hektar, följt av Cypern 9,24 kilo och Irland 6,66 kilo. Frankrikes konsumtion uppgick till 3,44 kilo per hektar.Sverige var bland de länder som använder minst pesticider: 0,65 kilo per odlad hektar.EU-parlamentet ska snart behandla den så kallade Naturrestaureringslagen, som bland annat innebär att medlemsländerna åläggs att återställa skogar och marker för att förbättra miljön och för att gynna den biologiska mångfalden.EU-kommissionen ska under sommaren också presentera en ny marklag med målet att medlemsländerna ska ha friska jordar 2050. Lagen berör inte bara jordbruket, utan även en rad andra faktorer som påverkar markkvaliteten.Enligt en rapport från EU-kommissionen är 60–70 procent av Europas jord och mark i dåligt skick.

<h3>Läs även</h3><a href="https://www.atl.nu/risk-for-kaos-om-handeln-med-ryssland-upphor">Risk för kaos om handeln med Ryssland upphör</a><a href="https://www.atl.nu/atl-kartlagger-torkan-i-norden">Torkan slår hårt mot Norden</a><a href="https://www.atl.nu/lantmannen-overens-med-kopare-om-rysk-forsaljning">Lantmännen överens med köpare om rysk försäljning</a>

Rester av kemiska växtskyddsmedel går att finna överallt, även i jordar som aldrig har behandlats med dem. Vissa finns dessutom kvar långt efter att de borde ha brutits ner. Forskarna bakom en ny fransk studie efterlyser nu en betydligt bättre övervakning av jordkvaliteten.

Forskarna bakom en ny fransk studie efterlyser betydligt bättre övervakning av jordkvaliteten.