För tre veckor sedan blev det känt att får på en gård i södra Sverige drabbats CODD. Det här är det andra kända fallet i Sverige – första gången smittan upptäcktes här var våren 2019.
Sjukdomsutbrottet oroar fårnäringen: ”Kostar jättemycket”
Sveriges andra fall av klövsjukdomen smittsam digital dermatit, CODD, oroar fårbranschen. Näringen hoppas på hjälp från Jordbruksverket med smittspårningen.
Gården som nu drabbats hade köpt in en besättning som skulle vara naturvårdare över sommaren för att sedan gå till slakt.
– Den här besättningen har inte haft kontakt med andra får sedan de konstaterades smittade. De hade med allra största sannolikhet CODD när de kom, för de blev halta väldigt snabbt, säger Gudrun Haglund-Eriksson, ordförande för Svenska fåravelsförbundet.
Djuren var svenska får och köpta från en annan svensk gård.
– Alla måste vara oerhört försiktiga när de köper livdjur. Det här kommer att kosta näringen jättemycket pengar. Om smittan kommer till en besättning är rådet att slakta ut alla djur, säger Gudrun Haglund-Eriksson.
Rådet: Karantän för nya djur
För en vecka sedan kom Gård & Djurhälsan med uppdaterade rekommendationer till fårägare om hur de ska agera för att smittsäkra sin besättning. Rådet var bland annat att sätta nyinköpta djur i karantän i fyra veckor.
Men någon organiserad smittspårning har inte kommit i gång. Det skedde efter det första fallet, som drabbade en besättning som höll på att byggas upp. Här är läget annorlunda med smittspårningen.
– Vi utforskar hur vi ska kunna göra det. Efter det första fallet var Jordbruksverket jättebehjälpliga och vi hoppas att vi kan få en bra dialog och stöd av myndigheterna.
LÄS OCKSÅ: Fårsverige måste tänka mer på smittskydd
Säjs på Blocket
Båda fallen av CODD har hittats i sydsvenska besättningar, men med livdjursförmedling kan djur åka långa sträckor.
– Tyvärr är det många får som säljs via Blocket och där har vi den största faran, för där säljs många djur utan papper och släpps sedan in i besättningarna, säger Gudrun Haglund-Eriksson.
Vilka ekonomiska muskler har ni själva för att smittspåra?
– Vi har ju inga ekonomiska muskler. Vi måste få hjälp. Vi kan söka forskningspengar men det hjälper inte i det här akuta läget.
Efter det första upptäckta CODD-fallet har svenska forskningsprojekt dragit i gång om sjukdomen, och slakterierna har hjälpt till att spara fårklövar som skickats på analys.
Gård & Djurhälsans rekommendationer angående CODD
Den 23 oktober kom Gård & Djurhälsan med nya råd för att minska risken för smittspridning:
– Använd djurägarförsäkran avseende fotröta och CODD vid handel och utlåning av djur.
– Undersök alltid klövarna på inköpta djur och håll dem i karantän i minst fyra veckor. Köp så få djur som möjligt från så få besättningar som möjligt, välj i första hand djur från besättningar med F-status.
– Rengör och desinficera redskap, till exempel klövsaxar, som används i flera besättningar.
– Fotröta kan göra djuren mer mottagliga för CODD. Fotbada därför alltid inköpta djur med zinksulfat (10 procent) in och ut ur karantän.
– Undersök alltid halta djur och undvik miljöer som ger skador på klövarna och i klövspalten, till exempel upptrampade rasthagar.
– Undvik sambete med nötkreatur från besättningar där sjukdomen digital dermatit förekommer.
Källa: Gård & Djurhälsan.
Se mer om sjukdomen här.
Smittsam digital dermatit (CODD)
Drabbar får i alla åldrar, kan även drabba getter. Ger hälta, oftast på en klövhalva, på ett ben.
Sjukdomen orsakas av spiroketer av samma typ som vid nötkreaturens digitala dermatit.
Orsakar djurlidande och sänkt produktion. Svårbehandlat och slakt bör övervägas för sanering.
Enskilda individer kan behandlas med antibiotika lokalt och parenteralt i kombination samt NSAID för att minska smärta. Fotbad med zinksulfat eller lokalbehandling med salicylsyra har inte visats effektiva.
Fotröta gör fåren mer mottagliga för smittsam digital dermatit.
Smittvägar: Direkt och indirekt via smittade får samt gemensamma beten och utrustning.
Källa: SVA