facebooktwittermail d

Oron för salmonellautbrott stor när granngårdar drabbas

Angränsande betesmarker, fåglar och förflyttningar av djur och gödsel är några av riskfaktorerna som finns när det gäller spridning av salmonella. Forskaren och chefen för Stiftelsen Lantbruksforskning, Mattias Norrby, berättar mer.

Hej Fråga forskaren!

Jag har en fråga kring salmonella och hur orolig jag som mjölkbonde behöver vara om en gård i min närhet har bekräftad salmonella.

Bengt

Hej Bengt!

Det är ingen lätt fråga att svara på, men vi förstår att oron för salmonellautbrott är stor, i synnerhet när grannar drabbas. 

Vi hörde av oss till forskaren Susanna Sternberg Lewerin på Statens Veterinärmedicinska Anstalt, SVA, som forskat på salmonella i mjölkkobesättningar, och hon ger ett svar på vad som är mest riskfyllt om en granngård upptäckt smitta:

”Det är visat att risken att drabbas av salmonella ökar om det är vanligt i närområdet, det vill säga om gården ligger nära en smittad anläggning. Smittan skulle kunna spridas i närområdet mellan angränsande betesmarker (via vattendrag, avrinning et cetera) och mellan besättningar via fåglar, skadedjur, gödselspridare och framför allt djurförflyttningar. Eftersom smittan finns i djurens tarm och i gödsel är det förflyttningar av djur och gödsel mellan besättningar som är mest riskfyllda. En god biosäkerhet skyddar i möjligaste mån och att vara med i programmet Smittsäkrad besättning är ett väldigt bra sätt att tillse att risken är så liten den bara kan bli.”

Susanna Sternberg Lewerins forskningsstudie, som Stiftelsen Lantbruksforskning finansierat, heter Effektivisering av salmonellakontrollen i svenska mjölkbesättningar och är från 2016. Resultaten från studien används i den svenska salmonellakontrollen i dag. Den byggde på en enkät som nära 500 lantbrukare svarade på. Responsen på enkäten var stor och forskarna förstod därmed att det finns ett stort intresse för frågan på gårdar runt om i Sverige. 

Studien och de vetenskapliga utvärderingarna har medfört att serologi används både som verktyg och i övervakning.

Enligt SVA kan symtomen på salmonellainfektion variera mycket bland nötkreatur. I många fall märks inga symtom alls, men bland de symtom som kan ses finns bland annat diarré, kastningar, feber, nedsatt allmäntillstånd och sänkt foderlust, liksom lunginflammation, ledinflammation och blodförgiftning.

Skulle du råka ut för ett salmonellautbrott kan du hitta matnyttig information på SVA:s webbplats. Råkar du ut för smitta spärras besättningen av för att förhindra smitta till andra djur och sedan genomförs bekämpningen i den spärrade besättningen. Spärren lyfts efter att samtliga djur provtagits i två omgångar utan att salmonella har kunnat påvisas och alla berörda byggnader och markytor har rengjorts och desinficerats.

Mattias Norrby

Forskningschef på Stiftelsen Lantbruksforskning

Ställ din fråga till våra experter!

ATL:s experter svarar på dina frågor inom olika ämnen. Skicka in din fråga du också!

Elenore Wallin, Anna Törnfelt och Sandra Posse, företags- och ekonomirådgivare på Hushållningssällskapet Östergötland, Gotland respektive Västra, svarar på frågor om din och företagets ekonomi. Mejla till: ekonomicoach@atl.nu

Carl Johan Moberg, marknadschef på Virkesbörsen, svarar på frågor om skogsskötsel och virkesaffärer. Mejla till: skogsexperten@atl.nu

Lisa Kylenfelt, jurist på Ludvig & co, svarar på dina frågor om juridik. Mejla till: juristen@atl.nu

Mattias Norrby, forskningschef på Stiftelsen Lantbruksforskning, svarar på dina frågor om vegetabilier och animalier, företagande, energi och biomassa samt klimat och miljö. Mejla till: lantbruksfragan@atl.nu

Läs mer

Här hittar du alla frågor under avdelningen Fråga experten