Forskningsprojektet har genomförts vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, med stöd av Stiftelsen Lantbruksforskning efter signaler om att behandling mot parasiten Fasciola hepatica inte når full effekt.
Det handlar om resistens mot avmaskningsmedlet closamektin som bland annat används mot stora leverflundran hos köttkor.
– Vi vågar inte säga än att den är resistent än men vi ser att parasiter finns kvar efter closamektinbehandling, säger professor Johan Höglund vid SLU.
Var fjärde gård
Leverflundra är numera förhållandevis vanlig hos får och nöt.
– Vi har tidigare konstaterat att parasiten finns i cirka en fjärdedel av Sveriges mjölkbesättning vilket är långt vanligare än vi föreställt oss, säger Johan Höglund.
Parasiten är spridd över landet men återfinns främst i ett område från sydvästra Skåne, upp längs kusten med undantag från Halland och upp in i de sydvästra delarna av landet. Det är delar av landet som är förhållandevis regnrika och som gynnar de snäckor som är parasitens mellanvärd.
Leverskador ökar
Enligt uppgifter från exempelvis länsstyrelsen i Västra Götaland visar slaktstatistik som sammanställts för länet på en ökning av leverskador orsakade av parasiten. På nöt uppges den ökat från 8 till 17 procent under tre år.
– Samtidigt har vi förhållandevis dålig kunskap om produktionsbortfall och vad skadorna kostar djurhållaren, säger Johan Höglund.
Nytt projekt
Till sommaren ska det därför göras en ny ansökan om forskningsmedel för att dels titta mer på de ekonomiska konsekvenserna, dels studera hur smittan sprids särskilt i mjölkbesättningar. Att leverflundran är beroende av fuktiga marker för att kunna föröka och sprida sig är känt sedan tidigare. Nu vill forskarna istället studera till exempel hur betesutnyttjandet hos olika djurgrupper.
LÄS OCKSÅ Parasit på uppgångRELATERAT Ny parasit angriper får på Gotland