facebooktwittermail

Orimligt förslag till vapendirektiv

Förbud mot vissa typer av halvautomatiska vapen, mentaltester av vapenägare och vapenlicenser som ska förnyas vart femte år. Låter det som ett bra sätt att hindra terrorister och kriminella gäng att komma över vapen? Det verkar i alla fall EU-kommissionen tycka.

I kölvattnet efter terrorattentaten i Paris passade kommissionen på att snabbt lägga fram ett förslag till nytt vapendirektiv. Risken är överhängande att chockade EU-politiker antar direktivet utan att fundera över vilka konsekvenser det får för unionens laglydiga och fredliga vapenägare.

Det borde vara viktigare att fatta övervägda och kloka beslut än att försöka visa prov på någon sorts handlingskraft gentemot terrorister. Men nej, tyvärr verkar det som om kommissionen försöker undvika att ge politikerna möjligheten att fatta ett genomtänkt beslut i detta fall.

Kommissionen har försökt skärpa vapenlagarna i medlemsländerna förut. För några år sedan fick man dock ringa gehör för sin stränga vapenpolitik. Den här gången väljer man att forcera fram ett beslut. För säkerhets skull utan att ge någon längre betänketid.

I förslaget skriver kommissionen rent ut att man inte gjort en konsekvensanalys av förslaget, därför att förslaget är brådskande med hänsyn till aktuella händelser. Visst, det är bråttom att bekämpa terrorn. Men det betyder inte att EU kan hoppa över viktiga steg i lagstiftningsprocessen.

En konsekvensanalys skulle rimligen visa att hårdare regler för vanliga vapenägare i Sverige och övriga EU inte påverkar utbudet av illegala vapen på den svarta marknaden. Extremt få legala vapen används vid brott.

Kommissionen får det att verka som om EUs terrorbekämpning är beroende av ett snabbt antagande av ett nytt vapendirektiv. Så är knappast fallet. Huruvida Sveriges jägare ska behöva skrota sina halvautomater om ett, två eller tre år lär knappast påverka terroristers möjlighet att beväpna sig.

Alltså finns det god tid att utreda konsekvenserna av förslaget. Det kan knappast vara förenligt med demokratiska principer att anta regler vars innebörd är oklar, till och med för lagstiftaren själv.

Ingen verkar veta vilka effekter direktivförslaget väntas få. Frågor som behöver besvaras är: Vilka halvautomater ska förbjudas och vem fattarbeslutet, och kommer de drabbade vapenägarna att ersättas för sin ekonomiska förlust? Hur går det med pistolskyttet som sport, eftersom de i regel använder halvautomatiska vapen?

Någon måtta på regleringsivern måste det ändå vara. Låt jägarna och skyttarna vara i fred och rikta istället effektiva insatser mot smuggling och handel med illegala vapen i första hand!