”Behöver vi inte toalettpapper längre?”

I en debattartikel i Aftonbladet skriver företrädare för Skydda skogen allvarstyngt att "80 procent av skogen går till pappersprodukter och bioenergi". Och det här är en kritik som allt oftare kan höras mot skogsnäringen – att alla träd som huggs inte går till virke. Att skogsråvara blir engångsprodukter och går till värmeverk.

Såklart skulle det också på ett teoretiskt plan vara bra om så mycket som möjligt kunde gå oavkortat till att bygga hus och möbler i trä som kan slitas och vårdas av generationer. Då kan träden förbi kollager. Då skulle troligen också skogsägarna få mer betalt för sin skog vid en avverkning. Men det är inte så det funkar, av den enkla anledningen att allt på trädet inte går att göra plankor av. Som toppar, grenar och bark. Och alla träd lämpar sig inte heller som byggmaterial.

Men det märkligaste med den kritiken som nu formuleras mot att inte mer av skogen går till långlivade produkter är med vilken lätthet engångsprodukterna avfärdas. Skydda skogen och alla andra som verkar tycka det är förkastligt med cellulosabaserade engångsprodukter får det att låta så lätt.

Det låter som att engångsprodukterna kan vi både ha och mista. Att pappers- och massabruken kan vi bomma igen. Och att den skog som skulle ha blivit papper och massa kan vi låta stå. Men så är det ju inte – om vi inte vill återgå till medeltiden.

För så distanserade från skogen verkar dagens skogsdebatt ha blivit att det återkommande bortses från vilka de kortlivade produkterna som kommer från skogen är. Det handlar om sådant som toalettpapper – behöver vi inte det längre? Behöver vi inte heller de plåster, ansiktsmasker och förband som är en förutsättning för vår moderna sjukvård? Produkter som räddar liv.

Mängder av hygienprodukter är cellulosabaserade. De är så vanliga att vi tar dem föregivna, men utan dem skulle livet förändras för många. Som mensskydd, blöjor och inkontinensskydd.

Annat som görs av skog är grundfundamentet för det demokratiska samtalet – papperstidningen och böcker. Visst läses allt mer digitalt. Men utan papper till tidningar och böcker skulle världen bli fattigare, det offentliga samtalet försvagas och mänsklighetens kunskapsöverföring få sig ett hårt slag.

Sedan finns det säkerligen en del kortlivade träbaserade produkter som vi kan vara utan. De stora högarna med reklam i brevlådan ligger nära till hands. Men det är på det stora hela undantag.

Att kritisera att det görs kortlivade produkter av träd är att skjuta sig i foten. En skada det dessutom blir långt svårare att återhämta sig ifrån utan cellulosabaserade förband.