Ulf Aronsson

large_planterad-gran-lettland-lig.jpg

medium_planterad-gran-lettland-lig.jpg

small_planterad-gran-lettland-lig.jpg

thumbnail_planterad-gran-lettland-lig.jpg

planterad-gran-lettland-lig.jpg

SLU har på uppdrag av Naturvårdsverket sett över vilka åtgärder som kan öka kolinlagringen i skogen och hur styrmedel kan utformas för att användningen av de åtgärderna ska öka.

Ökad kolinlagring innebär i praktiken att tillväxten och/eller förrådet ökar. Styrmedlen kan vara exempelvis direkt stöd eller utsläppshandel.&nbsp;För skogsägaren kan det alltså, förutom att bidra till att motverka klimateffekten, innebära en möjlighet till intäkter från andra av skogens värden än virket.&nbsp;– Det finns ett behov av mer kolsänkor och även förslag från EU att öka inlagringen. Den här rapporten platsar bra i den offentliga diskussionen om hur skogen ska användas och kommer att användas som underlag till den klimatpolitiska handlingsplan som är på gång, säger Miriam Münnich Vass, handläggare på Naturvårdsverket.&nbsp;<h2>Billigast plantera åkermark</h2>Rapporten utvärderar fem åtgärder för att öka kolinlagringen: Kvävegödsling, skogsplantering på nedlagd jordbruksmark, energiskog, förlängd omloppstid och permanent skydd av skog. Metoderna skiljer sig åt bland annat vad gäller effekt över tid, potentiella arealer och kostnad.Lägst kostnad per inlagrat ton koldioxidekvivalenter, CO2e, är det för återplantering på åkermark: cirka 100 kronor per ton. Därefter följer gödsling, energiskog och permanent skydd av skog med cirka 200 kronor per ton. Allra dyrast är förlängd omloppstid där kostnaden per ton varierar mellan 320 och 450 kronor.Om alla åtgärder genomfördes skulle kolinlagringen kunna öka med 3,5–5,9 miljoner ton per år fram till 2045, enligt rapporten.<h2>Återinföra skogsvårdsavgiften ett förslag</h2>Tre styrmedel har analyserats: Statligt stöd direkt till markägarna för att täcka en del av kostnaden för åtgärden, omvända auktioner där stöden går till de markägare som åtar sig att öka kolinlagringen till lägst kostnad samt handel med utsläppsrätter.

Rapporten föreslår att stöden finansieras av skogsägarna själva genom skatt på uttag från skog eller en utsläppsavgift, alltså ett slags återinförande av skogsvårdsavgiften. Men det är inget Naturvårdsverket nappar på:– Nej, självfinansiering är nog lite för kontroversiellt i dag och svårt att utforma. Det är svårt att bedöma vad åtgärderna verkligen kostar och det behövs för att kunna ge rätt nivå på direkt stöd, säger Miriam Münnich Vass.Hon fortsätter:– Utsläppshandel är sannolikt för långt borta för kolsänkor, därför ser vi omvänd auktionering som det mest lämpliga och kostnadseffektiva.

Miriam Münnich Vass, handläggare klimatstyrmedelsenheten, Naturvårdsverket

large_Miriam_Münnich_Vass.jpg

medium_Miriam_Münnich_Vass.jpg

small_Miriam_Münnich_Vass.jpg

thumbnail_Miriam_Münnich_Vass.jpg

Miriam_Münnich_Vass.jpg

Har ni funderat över möjligheten att öka kolsänkan genom att på något sätt höja virkespriserna? Bättre betalt för virket borde det ge incitament att öka tillväxten och därmed kolinlagringen?&nbsp;– Nej, det har vi inte utrett och inte ansett vara relevant. Ur ett miljöekonomiskt perspektiv vill vi inte styra en marknad som klarar sig själv utan styra bort från miljöproblemen.&nbsp;Men ökad kolinlagring ger inte heller ensamt en lösning på miljöproblemen. Rapporten är tydlig med att det aldrig kan ersätta minskade utsläpp från fossil förbränning.

<h3>Läs också</h3><a href="https://www.atl.nu/skarpta-krav-pa-kolinlagring-bade-hot-och-mojlighet">Skogsbranschen: Skärpta krav på kolinlagring både hot och möjlighet</a><a href="https://www.atl.nu/skogen-som-kolsanka-sa-tycker-skogsbolagen">Skogen som kolsänka – så tycker skogsbolagen</a><a href="De betalar skogsägare för att inte avverka">De betalar skogsägare för att inte avverka</a><a href="https://atl.nu/carl-gustaf-bornehags-skog-ska-bade-brukas-och-sparas">Hans skog ska både brukas och sparas</a><a href="https://www.atl.nu/hur-snabbt-blir-hygget-en-kolsanka">Hygget blir en kolsänka på åtta år</a><a href="https://www.atl.nu/massabruk-en-nyckel-for-storskaliga-kolsankor">Massabruk en nyckel för storskaliga kolsänkor</a>

Naturvårdsverket har låtit utreda vilka åtgärder och styrmedel som kan öka kolinlagring i skog. Omvända auktioner är det alternativ de rekommenderar.&nbsp;

Naturvårdsverket pekar ut mest effektiva åtgärden i ny rapport.

large_1647613954049.jpeg

medium_1647613954049.jpeg

small_1647613954049.jpeg

thumbnail_1647613954049.jpeg

Så kan kolsänkan i skogen öka

Skog

large_1647593927828.jpeg

medium_1647593927828.jpeg

small_1647593927828.jpeg

thumbnail_1647593927828.jpeg

Naturvårdsverket har utrett vilka styrmedel som kan ge ökad kolinlagring i skog. Omvända auktioner är det alternativ de rekommenderar. 