”Frihandelsavtal mellan EU och Mercosur – högvinst för Sverige”

Ett underskrivet avtal undertecknades på G20-mötet i Osaka den 29 juni år 2019. Det var en succé för de borgerliga ledarna i Argentina, Brasilien och Tyskland och för Frankrike. Förhandlingarna om frihandelsavtalet började 1989.

Det dröjde emellertid bara ett par veckor innan Emmanuel Macron oväntat förrådde avtalet, genom att anklaga Brasilien för skövling av regnskog.

Med en ny president i Brasilien kunde förhandlingarna starta igen. 

Finlands president kom på statsbesök strax efter Ursula von der Leyen. Understatssekreteraren Nina Vaskunlahti berättade att Finland varken hade export eller import att tala om. Efter förlusten av kontakten med Ryssland behövde Finland vänner.

Förhandlingen uppfattas på den här sidan Atlanten som fortsatt förbluffande smutsig och osannolik. I februari-mars gav exempelvis EU den annars hemliga kravlistan på Mercosur till miljöorganisationer. Brevet finns bara att läsa på hemsidan för Jordens Vänner.

De svenska företagen i Brasilien har i Svenska Handelskammarens i São Paulo undersökning nyligen svarat att ett frihandelsavtal skulle vara bra för dem. Man inser då genast, att ett frihandelsavtal vore en högvinst för Sverige.

Svenska jordbruksföreträdare jag har talat med är inte oroliga. Svensk grisproduktion skulle inte påverkas alls, eftersom tillväxtfrämjande antibiotika används i Sydamerika. Sådant kött är inte tillåtet i EU.

På kycklingsidan är det redan import i restaurang och storkök. Brasilien tar marknadsandelar från andra exportörer till EU. Varumärkena i butik är starka i Sverige.

EU:s tull för nötkött kan sänkas från 12,8 procent plus 3 kronor per kilo till 7,5 procent. För att få bättre insikt om vad det här kan betyda för den svenska marknaden, talade jag med João Schimansky Netto på Norvida, den ledande importören av nötkött till Sverige och Finland från Sydamerika.

- Det är bara tre, fyra styckningsdetaljer som Europa köper, berättar han. I Sverige och Finland är 80 procent av volymen oxfilé.

Sverige har en självförsörjningsgrad på 70 procent på nötkött, men inte på oxfilé. Där finns ett underskott. Oxfilé är samtidigt ett trist och billigt kött i Brasilien, eftersom man inte äter sås.

Brasilianska köttdjur går på bete och har idag ungefär en hektar per djur att röra sig på. Enligt bestämmelser från EU ska djuren tillbringa 90 till 100 dagar i ”feedlot”. Brasilianska regler ger varje djur minst 10-25 kvadratmeter att röra sig på. Det är en stor skillnad mot Sverige, där djur ofta hålls inomhus på vintern på mindre ytor än så.

Jag frågar om hur hälsokontroller görs.

- Vi har egna kontrollanter på de slakterier vi godkänt och tar dubbelt så många prover som krävs, berättar João Schimansky Netto. Vad gäller exempelvis salmonella är nötkött väldigt säkert, fortsätter João. Det har aldrig funnits ett positivt test.

Det är inte bara ett eventuellt frihandelsavtal som påverkar importen till Sverige från Brasilien. Den 31 maj antog EU-parlamentet ett direktiv ”om tillhandahållande på unionsmarknaden och export från unionen av vissa råvaror och produkter som är förknippade med avskogning och skogsförstörelse”. Det kräver bland annat spårbarhet på att inget foder kommer från sådan avskogning.

- För kyckling är det lätt att upprätta spårbarhet eftersom en kyckling slaktas efter 30 dagar. För en kalv tar det två år. Det betyder att i vilket fall som helst, kommer priset på nötkött att gå upp i EU. Regeln missgynnar brasilianska uppfödare och gynnar argentinska och uruguayanska, säger João João Schimansky Netto.

Min slutsats är att EU redan bestämt sig. Frågan är hur långt en finsk begäran om vänskap räcker?