”Oklart från EU om skogsplantage”

Europeiska unionen har på senare år allt mer arbetat med den så kallade ”Gröna given”, hållbar produktion och målet att öka andelen ekologiskt brukande. Som ett led i det arbetet behöver en del begrepp definieras.

I EU:s nya avsnitt om förslag på definitioner som rådet har arbetat fram vill man klargöra vissa definitioner av resurser och råvaror. Detta eftersom det måste vara tydligt vad EU menar med hållbar produktion, då det kopplas till stöden som utgår till lantbrukare.

Bland annat ingår beskrivningar och förtydliganden angående jordbruksråvaror, hållbar utveckling och vad som är ett skogsplantage eller jordbruksplanteringar. Enligt kommissionens egen text skriven kring detta – och som kommer bli förslag till beslut – menar Europeiska kommissionen att ett skogs-plantage är:

”Planterad skog som brukas intensivt och som vid plantering och mogen skog uppfyller samtliga följande kriterier: en eller två arter, samma åldersklass och regelbundna avstånd. Det omfattar plantage med kort växtföljd för trä, fiber och energi, men inte skog som planterats som skydd eller för återställande av ekosystem, samt skog som anlagts genom plantering eller sådd och som vid mogen skog liknar eller kommer att likna naturligt föryngrad skog.”

Den engelska definitionen och texten lyder “a planted forest that is intensively managed and meets, at planting and stand maturity, all the following criteria: one or two species, even age class, and regular spacing.”

Vad innebär då detta för svenska skogsägare?

För det första nämns antalet trädslag - två. Men i svensk skog har vi oftast fler trädslag än två i de dominerande bestånden. Vi har inslag av björk, sälg, rönn, asp eller något annat även i bestånd som planterats med endast ett trädslag. De är ju inte plantage.

Våra brukade skogar i Sverige och Finland innehåller tack vare att vi har många olika mindre och större skogsägare varierad och olikartad skötsel.

För det andra var ytterligare ett kriterium för plantage att träden i den har samma åldersklass. Och samma åldersklass har skogarna ganska ofta - men var går gränsen?

Om vi planterar skog och det några år senare kommer upp björk och asp naturligt, är de då plantage? Eller har de övergått till att vara skog, det vill säga naturskog? Här finns inga svar än så länge.

För det tredje hittar vi även i definitionen frasen ”regelbundna avstånd” som också är något förbryllande: gäller detta exakta avstånd/förband eller är det lösare definierat? Även här har vi inga tydliga svar än, men sådda marker eller skogar som är naturligt föryngrade kan ju knappast räknas in som plantage-skogsbruk. Mycket talar ändå för att vår vanliga brukade skog inte kan definieras som ”skogs-plantage” då samtliga av kriterierna faktiskt inte finns i våra brukade skogar samtidigt.

Detta är fortfarande förslag, men eftersom rådet antagit dem så är det troligt att de går genom och godkänns av EU-parlamentet senare under 2023.

I grunden är det bra att vi enas om samma definitioner i skogsbruket så vi kan fokusera på vad vi är bra på i Sverige och Finland: sköta skog klokt så att den både levererar värdefulla råvaror och tjänster samt binder koldioxid. Men, då är det också viktigt att vår välfungerande modell får arbetsro utan för mycket detaljstyrning så vi också kan fokusera på vårt värdefulla skogsbruk.