”Okänd fakturareform stärker EU:s kontroll”

EU håller nu på att sätta en ny standard för fakturering som svenska företag knappast är beredda på. Lantbrukare som handlar med utlandet måste nu kompetensutveckla sig även inom detta område. Vilket ytterst få företagare känner till.

Digitala rapporteringskrav (Digital Reporting Requirements, DRR) och Moms i den digitala tidsåldern (VAT in the Digital Age, ViDA) är EU-kommissionens namn på lagstiftningarna. Det vällovliga syftet är att bekämpa bedrägerier. Metoden är realtidsrapportering av varje transaktion direkt till en central europeisk databas.

Elektronisk fakturering blir därmed obligatoriskt. Möjligt förbud mot samlingsfakturor i bedrägerikänsliga sektorer och krav på att bankkontonummer ska anges, med mycket – mycket – mera. Skattelagstiftning är komplicerat och moms på EU-nivå är obegripligt komplext även för experter. Vilket understryker vikten av förenkling och begripliga skatteregler.

För handeln med utlandet är detta i bästa fall inte så betungande i sig, när systemet väl har satt sig. De som bedriver internationell handel är ofta stora företag med en hög IT-kompetens. Även om de också borde oroa sig.

Problemet är nu att alla företag måste anpassa sig till de nya reglerna. Om företagen är helt oförberedda på de nya kraven kommer det skapa ännu högre kostnader (administrationssystem och konsulter) för både företag och skattemyndigheter i EU. 

Vad den svenska genomförandet, eller implementeringen, i svensk lag blir återstår att se. En lätt insedd konsekvens är att många företag hellre kommer avstå från internationella transaktioner, och risken för att göra fel och drabbas av straffkostnader.

En del av svaren bör komma av den nyligen tillsatta utredning som senast den 30 november 2027 ska redovisa hur reformen ska införas på ett modernt och brottsförebyggande sätt. Det är mycket som ska utredas. Inte minst hur datainsamlingen kan utgöra en risk för att försvarshemligheter eller annan känslig information avslöjas. 

Med hjälp av artificiell intelligens kan både skattemyndigheter och fientliga aktörer hitta mönster och samband i stora mängder data. Hur den personliga integriteten ska bevaras och balanseras mot medlemsländernas beskattningslust är en principiellt viktig fråga.

Regleringsivern tar sannolikt inte slut här. EU-lagstiftningen medger nämligen att medlemsstaterna inför obligatoriska e-fakturor och digital rapportering för nationella transaktioner. Vilket bara kan sluta på ett sätt, då Skatteverket naturligtvis önskar sig detta.

Varför EU och nationella skattemyndigheter ska reglera hur och när en säljare ska fakturera en köpare? De förefaller, försiktigt uttryckt, orimligt. Här måste avtalsfrihet råda och staten har inte något att göra med när en företagare kommer sig för att fakturera.

Att EU:s medlemsländer agerar samfällt för att försvåra momsbedrägerier är i sig bra. Digitaliseringen underlättar det mesta, inklusive fakturering och affärssystem. E-fakturor i sig är inget problem, så länge kraven är teknikneutrala och tar hänsyn till småföretagen. Att staten eller EU lägger sig i hur och när unionens företag väljer att fakturera är oacceptabelt.

Att låta EU samla in data över alla gränsöverskridande transaktioner inom unionen är inte okontroversiellt. Det finns risker med det, särskilt om bankkontonummer och andra känsliga uppgifter lagras, som borde stämma till eftertanke. Bara för att tekniken för att övervaka medborgarna förbättras varje dag, betyder det inte att övervakning är av godo. 

Vi måste tänka oss för när vi skapar digitala kontrollsystem. Tyvärr är konsekvensutredningar inte EU:s starka sida. Det ställer höga krav på Skatteverket och svenska politiker att verkligen analysera konsekvenserna, och göra det bästa möjliga av implementeringen, så att svenska företag så långt som möjligt skyddas från betungande administration och framväxten av ett digitalt övervakningssamhälle.

Inom lantbruket är EU-byråkratin mer än ett hot mot konkurrenskraften, den är i stora delar ett arbetsmiljöproblem. Digitaliseringen av bekämpningen av momsbedrägerier får inte bli ytterligare slag mot företagande, handel och tillväxt.