facebooktwittermail

”Ökade viltskador med regeringens utfodringsförslag”

I delar av landet är viltskadorna höga och Sveriges Jordägareförbund anser att de måste minskas. För att minska viltskador behöver flera åtgärder vidtas. Men regeringens förslag till lösning riskerar att få motsatt effekt, skriver Anders Grahn.

FOTO: LARS JOHANSSON

Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.

Förslaget innebär att utfodring ska kunna begränsas eller förbjudas. Det saknas dock fakta som kan förklara varför och hur sådana åtgärder ska leda till skademinskning. Trots det är regeringen beredd att föreslå långtgående lagändringar.

Hur underlag för beslut ska insamlas och utifrån vilka kriterier är också oklart. Detta riskerar leda till godtyckliga bedömningar som inskränker äganderätten.

Det kan inte vara rättssäkert. Sveriges Jordägareförbund föreslår i stället att åtgärder inom befintlig lagstiftning vidtas vilket blir både enklare och billigare.

Sveriges Jordägareförbund företräder markägare som producerar mat, trävaror och energi på över 1 miljon hektar. Vi välkomnar ett tydligt regelverk vid utfodring av vilt.

I vissa områden kan klövviltspopulationer, det vill säga hjortdjur och vildsvin, orsaka skador både i landskapet och i trafiken. Det är därför viktigt att det finns kunskap och verktyg som underlättar viltförvaltningen och minskar risken för skador.

Utfodring av vilt i Sverige har traditionellt handlat om att hjälpa rådjur och harar att överleva stränga vintrar. I takt med ökade bestånd av vildsvin och hjort har utfodringen ändrat karaktär.

Utfodringen används i dag som hjälpmedel för att jaga klövvilt effektivt samt styra dem från skadekänsliga områden. Ansvarsfull och efter lokala förhållanden rätt utförd utfodring kan minska skadorna.

Felaktig utfodring kan öka skadorna, både i landskapet och i trafiken. Med felaktig utfodring menar vi utplacering av överdrivet mycket foder, användning av olämpliga fodermedel samt felplacerad foderplats.

Vi anser att lag ska stiftas baserat på kunskap och fakta men det saknas i förslaget. Om regeringens förslag om förbud av utfodring verkställs kommer inte viltet lägga sig ner och dö.

Viltet kommer i stället att söka -föda på annat håll. Klövviltets rörelser i landskapet kommer att öka, de kommer korsa fler vägar samt äta på fler åkrar och skogsbestånd. Dessutom tas ett viktigt hjälpmedel bort för en effektiv jakt. Skadorna kommer att öka och avskjutningen att minska.

Felaktig utfodring kan redan regleras av länsstyrelserna med befintlig foderlagstiftning. Den tillämpas inte fullt ut i dag och länsstyrelserna behöver vägledning i det arbetet.

Förbundet föreslår även att det införs krav på avstånd mellan utfodringsplats och jordbruksmark med växande gröda samt allmän väg för att begränsa viltskador.

Dessa kraftfulla åtgärder kan verkställas inom gällande lagstiftning utan att riskera inskränkningar av äganderätten, öka skadorna eller försvåra jakten. Dessutom finns rådigheten över insatser kvar hos markägarna och inte myndigheten, vilket främjar frivillig samverkan i viltförvaltningen.

Anders Grahn

Generalsekreterare Sveriges Jordägareförbund