Sara Johansson

En idyllisk landsbygdsscen med gröna fält och traditionella trähus i falurött.

9046049-uppgranna.jpg

I likhet med sina företrädare sedan urminnes tider (= mars 2015 då dåvarande landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) officiellt drog igång arbetet med en nationell livsmedelsstrategi) kan Peter Kullgren (KD) hänvisa till livsmedelsstrategin som ett universalverktyg när utmaningar för det svenska jordbruket kommer på tal.

Strategin är såpass luddig att den kan användas som slutstation för svårbesvarade frågor utan att den som hänvisar till den behöver säga något om vad som faktiskt väntar vid spårets ände. Men även i luddet finns det problem om man likställer det övergripande målet om ökad konkurrenskraft med höjd livsmedelsberedskap.Det är ju inte säkert att ett mer konkurrenskraftigt jordbruk, det vill säga företag som klarar sig bättre på en internationell marknad, producerar det vi behöver om vi skärs av från den marknaden. Ska politiken styra vad bönderna odlar i fredstid för att vi ska vara redo för livsmedelsproduktion i krig? Eller för den delen, vad bönderna odlar under rådande klimatförhållanden för att vi ska stå starka när klimatförändringarna påverkar jordbruket ännu mer? Ett krig är inte den enda, och inte den mest sannolika, krisen livsmedelsproduktionen står inför.&nbsp;Det är ett antal utredningar, tillsatta under förra mandatperioden, som rör krisberedskap och livsmedel på gång. Den största, om en ny livsmedelsberedskap, ska vara klar den första december i år. Det är förstås bekvämt för en minister att säga att man väntar in expertråden, men det är också rimligt att göra det. Utredningar är till för att ge fördjupat underlag för politiska beslut, och en klok politiker lyssnar på de mest insatta. Samtidigt finns det ingenting som hindrar en minister från att ha egna åsikter och dra egna slutsatser. En utredning är inte heller samma sak som ett färdigt lagförslag. Det kan finnas andra hänsyn att ta och intressekonflikter som inte omfattats av utredningens uppdrag att överväga.&nbsp;Det är lätt att förstå att ett mer lönsamt jordbruk har större chanser att vara motståndskraftigt under dåliga tider, men det garanterar inte att det kommer att vara väl förberett för en omställning i en kris. Eller fortsätta som vanligt i en kris. Om det inte finns gödning eller växtskyddsmedel att köpa spelar det ingen roll hur mycket pengar en växtodlare har på banken. Ökad konkurrenskraft kan uppnås med större specialisering och industrialisering, men de kommer med sina egna sårbarheter.

<h3>ATL granskar Jordbrukets beredskap:</h3><a href="https://www.atl.nu/standigt-pagaende-kriser-andrar-spelplanen-for-beredskapsarbetet">MSB: Lyft frågan i debattartiklar</a><a href="https://www.atl.nu/ingen-statlig-hjalp-att-fa-vid-kris">Jordbruksverket: Förvänta dig ingen hjälp från staten</a><a href="https://www.atl.nu/oklart-om-bonden-far-betalt-for-beredskapen">”För tidigt att prata om kronor och ören”</a><a href="https://www.atl.nu/lrf-reagerar-starkt-pa-beskedet-fran-msb-och-jordbruksverket-att-lantbrukare-inte-kan-rakna-med-nagot-stod-eller-ekonomisk-ersattning-for-beredskap-vis-kris-eller-krig">LRF:s vd: Debattartiklar inte rätt väg att gå</a>

<h3>Mer från Sara Johansson:</h3><a href="https://www.atl.nu/nar-ska-mejeribranschen-sluta-med-sjalvskadebeteendet">När ska mejeribranschen sluta med självskadebeteendet?</a><a href="https://www.atl.nu/snart-maste-politikerna-prata-lantbruk-med-andra-an-atl">Snart måste politikerna prata lantbruk med andra än ATL</a><a href="https://www.atl.nu/avledande-manovrar-for-stressade-debattorer">Avledande manövrar för stressade debattörer</a>

Mer internationellt framgångsrika jordbruksföretag betyder inte nödvändigtvis större livsmedelstrygghet.

Mer framgångsrika jordbruksföretag betyder inte nödvändigtvis större livsmedelstrygghet.