Hanna Marie Björklund

Det händer mycket på klimatområdet just nu. Men om vi ska uppnå klimatmålen är det dags att agera fort med ny teknik, och det kommer att kräva ändrade inställningar av svensk byråkrati.

Även om stora delar av världen fortfarande är hopplösa på så vis att de fortsätter att investera i kol och olja så är det även allt fler länder och stora viktiga institutioner som tar verkliga kliv mot att erkänna klimat­frågans betydelse.

Ingen hade nog för bara tio år sedan kunnat förutspå att stora globala biltillverkare själva skulle ställa sig upp och säga att fossila bränslen inte har någon framtid eller att en institution som World Economic Forum skulle erkänna klimat­hotet som det just nu största hotet mot mänskligheten.

Den ökade medvetenheten kan också göra att allt fler länder och företag investerar alltmer i verkligt omvälvande ny teknik för att möta utmaningen.

Elflyg tycks inte längre bara vara science fiction och tekniken ”carbon capture”, där man suger den koldioxid som bildas vid exempelvis en förbränningsprocess ur atmosfären och sedan lagrar denna i fast form på exempelvis havsbotten, är nu ett alltmer ­realistiskt alternativ.

Sverige har ambitiösa miljömål, vi ska ­vara nettoneutrala vad gäller utsläpp av växthusgaser till 2045. Detta mål kommer att kräva stor förändring. Dels behöver vi spara in utsläpp genom att minska ner på allt från fossila bränslen till att utveckla nya tekniker för stålindustrin, dels behöver vi hitta nya sätt att ta bort utsläpp som redan gjorts.

Här kommer den nya utredningen Vägen till en klimatpositiv framtid, som presenterades under förra veckan, in. Den har undersökt vilka tekniker som finns för att ta bort de utsläpp som är oundvikliga. En klassisk sådan, där de gröna näringarna kan komma att spela en viktig roll, är att fånga upp mer koldioxid i jorden och i växtlighet genom optimalt skogsbruk och lantbruk, så kallade kolsänkor.

Ytterligare en teknik är alltså ”carbon capture”. Det finns i dag ingen storskalig fungerande anläggning för detta i världen, men utvecklingen går fort och den är lovande på många sätt. Kan carbon capture bli aktuell för Sveriges del? Den främsta kritiken har tidigare varit att tekniken är för dyr. Men tidigare i januari släppte ett antal forskare en ny rapport som visade att tekniken börjar bli lönsam givet den ”kostnad” vi satt på utsläpp. Om det blir tillräckligt dyrt att släppa ut en stor mängd koldioxid, då lönar det sig att i stället fånga in den med carbon capture-teknik, och denna rapport ansåg att vi snart är där.

Frågan är om Sverige och den svenska byråkratin är redo för den här typen av snabba teknikskiften och stora investeringar. De som varit inblandade i att bygga ett nytt stall, avverka en bit skog eller sätta upp ett eget vindkraftverk kan nog vittna om problemet med Myndighetssveriges tröga tillståndsprocesser och hur lång tid de kan ta. Det duger inte om vi ska bygga ut ny klimatteknik till 2045.

Myndighetssveriges tröga processer måste bort om vi ska bygga ut ny klimatteknik till 2045.

LEDARE | Myndighetssveriges tröga processer måste bort om vi ska bygga ut ny klimatteknik till 2045.