– Det är viktigt att förstå skadepotentialen hos renkavle. Det är ett gräs som ser ofarligt ut men förökar sig snabbt och har lätt för att bilda resistens mot herbicider, säger Per Widén vid Växtskyddscentralen i Uppsala.
Idag hittar man renkavle främst i södra Sverige exempelvis i nordvästra Skåne och på Gotland.
– Det är framför allt på arealer med ensidig växtföljd med mycket höstsådda grödor och reducerad jordbearbetning.
Finns i Mälardalen
Men ogräset sprider sig också i landet. I Västra Götaland har renkavle i fält konstaterats på enskilda gårdar i 14 olika socknar kring Vara, Skara, Lidköping, Götene, Kvänum, Mellerud och Brålanda.
– Nu finns också två konstaterade fall där renkavle etablerat sig i Mälardalen, i ett fält norr om Stockholm och ett fall mellan Mariefred och Strängnäs, säger Per Widén.
Ställ krav vid maskinköp
Vanligaste spridningsvägen av renkavle är via maskiner. Fröna finns kvar i balpressar, skördetröskor och jordbearbetningsredskap.
– Därför är det viktigt att ställa krav på rengjorda maskiner när man hyr in tjänster eller köper begagnade maskiner från områden med renkavle.
Det finns också fall där renkavle kommit in via vallfrö. Till skillnad från flyghavre råder ingen nolltolerans. Vallfrö får innehålla upp till 0,3 viktprocent renkavle.
Enorma frömängder
Renkavle är höstgroende och gynnas av höstsådda grödor där den också hinner fröa av sig innan skörd. Den bildar enorma mängder frön, det kan handla om upp till 150 000 frön per kvadratmeter. Efter att axen drösat vilar en del av fröna för att gro först vid nästa sådd.
Renkavlen är en tuff konkurrent till höstvete och kan orsaka stora skördeförluster. Det kan handla om upp till sex ton per hektar och det är inte ovanligt med förluster på 25 procent eller 2-3 ton per hektar visar fältförsök som gjorts i Skåne.
– Den är alltså starkt skördesänkande samt både dyr och svår att utrota när den väl etablerat sig.
Förstå allvaret
Per Widén menar att det är viktigt att förstå allvaret och jämför renkavlen med ett annat gissel – flyghavren, där det lagstiftades om åtgärder.
– Renkavlen kan mycket väl bli 2000-talets motsvarighet till 1900-talets problem med flyghavre.
Per Widén rekommenderar samma tänk kring bekämpning av renkavle som vid flyghavre. Det handlar om att kontrollera och bevaka sina fält, punktbekämpa och handplocka enstaka ax.
Utvecklar resistens
Ute i Europa bekämpas renkavle främst kemiskt.
– Men det är ett ogräs som har lätt kan utveckla resistents och då inte bara mot ett utan flera preparat, så kallad korsresistens. Ett varnande exempel är Storbritannien där 80 procent av renkavlen på kort tid blivit resistent, säger Per Widén.
