Sara Johansson

Mary Mpupuma står på ett majsfält och med ena handen utsträckt. I andra handen har hon en mobiltelefon. Barnet Confidence Benemuwange står framför henne. I bakgrunden syns träd. 

Zambia 8.jpg

De mjuka kullarna som präglar landskapet i Chongwe-distriktet öster om Zambias huvudstad Lusaka är intensivt gröna. För ett otränat öga ser landskapet ut som uppslagsboksillustrationen för ordet ”frodig”. Men en zambisk lantbrukare vet att odlingssäsongen börjat dåligt.– Regnet har svikit mig i år, säger Mary Mpupuma.

ZAMBIA LIGGER HÖGT och har därför ett bättre klimatmässigt utgångsläge än många andra länder i södra Afrika. Det går att odla i princip året runt och jordbruket har i stort kunnat förlita sig på att regn bevattnar fälten. Självständighetsdagen den 24 oktober brukade vara en säker markör för regnperiodens start. Men det är inte längre självklart att firandet av Zambias frigörelse från Storbritannien 1964 följs av sådd. Perioden som tidigare sträckte sig till april eller maj har blivit allt mer oregelbunden och svårare att planera för.– Bönder som hade mark i söder har flyttat norrut. Den sortens kommersiella lantbruk som fanns söderut för tio år sedan fungerar inte längre. Men problemet är att om vi inte gör något drastiskt så är det bara en fråga om tid innan de har samma situation där de är nu, säger John Masinde på den internationella biståndsorganisationen SNV, som bland annat arbetar med att hjälpa lantbrukare att få en mer klimat- och miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbar verksamhet.När ATL besöker Mary Mpupuma i början av december finns det inget vatten i bäcken som avgränsar ena änden av hennes fält på runt en hektar. Grannar med dammar har samma problem. Det är bara att ställa om. Mer majs och jordnötter har ersatt Mary Mpupumas tidigare grönsaksodling.– Jag var bra på det, men nu kommer det för lite regn.

<h3>Zambia</h3>Total areal: 75,3 miljoner hektar.Jordbruksareal: 23,8 miljoner hektar.Jordbrukets del av BNP: 19 procent.Befolkning: 19,47 miljoner.Andel av befolkningen som är sysselsatt i jordbruket: 75 procent.Andel av bönderna som är småbrukare: 90 procent.Källor: FAO, Världsbanken

SOM TUR ÄR är Mary Mpupuma bra på mycket. Ett utsädesföretag använder en del av hennes åker som demo-odling och hon är snabb på att anamma nya metoder. Hon har ägnat sig åt conservation agriculture sedan 2015. Rester från den senaste skörden har lämnats på marken för att hålla kvar värdefull fukt i jorden och även ge ett visst skydd mot skadeangrepp. Med direktsådd sparar hon både myllan och arbetskraften som består av henne själv och de familjemedlemmar som har möjlighet att hjälpa till.Trots de försämrade förutsättningarna har Mary Mpupuma fått ett skördeöverskott som hon har kunnat sälja. Det har finansierat universitetsutbildning för ett av hennes barn. Genom att vara agent åt företaget Vitalite, som säljer solpaneler och en del soldriven teknik till lantbrukare, får hon en extrainkomst. Hon är regionens bästa säljare och står ensam för nära en fjärdedel av försäljningen.&nbsp;– Det är en bra säkerhetsmarginal om skörden är dålig. Fast det är svårare att sälja när det är en dålig odlingssäsong, de flesta av kunderna är ju också bönder.Med större marginaler hade Mary Mpupuma investerat i en brunn och en pump för bevattning. Vitalite säljer soldrivna pumpar, men klimatförändringarna har gjort att de måste tänka över sitt utbud. Intresset för ytvattenpumpar har minskat när bäckar och dammar allt oftare torkar ut. Den brunnspump de haft är för kort. 30 meter räcker inte längre, nu måste brunnarna grävas mellan 50 och 100 meter djupa för att vara till någon nytta.– Grundvattennivåerna har sjunkit. Hälften av brunnarna i Lusaka är torra, säger Andrew Chisopole som koordinerar Vitalites agenter i huvudstadsregionen.

FÖR ZAMBIAS SMÅBRUKARE innebär klimatförändringarna framför allt anpassning. De egna utsläppen är små. Men det finns omställningsåtgärder som både gör lantbruket mer motståndskraftigt och minskar påverkan på klimat och miljö. Biståndsorganisationen SNV stöttar byggandet av småskaliga biogasanläggningar som kan ta hand om avfallet från ett hushåll och dess djur.Biogasen används oftast i matlagningen för att ersätta ved som är det vanligaste bränslet på landsbygden. En övergång till biogas minskar behovet att fälla träd som, om de får stå kvar, tar upp koldioxid, binder jorden och ger skugga och fukt. Med biogas slipper man även den hälsofarliga röken från en vedeldad spis.– Det lättar också bördan för kvinnor och flickor som är de som samlar in ved, säger John Masinde när vi träffas på SNV:s kontor i Lusaka.Att ändra vanor är inte enkelt. Mer abstrakta löften om långsiktiga vinster för jordmån och klimat räcker inte alltid. Det gäller att övertyga bönderna om att de gynnas av förändringarna på ett påtagligt sätt även på kortare sikt. Ska det planteras träd ska det vara sorter som ger frukt eller foder. Det näringsrika slammet som är en biprodukt av biogasproduktionen gör nytta som gödning, men idén att det bara är mineralgödsel som ger effekt sitter hårt. De rådande höga priserna på mineralgödsel gör det dock lättare att argumentera för biogasen.

Esnaty Chiswala sitter på framför ett träd, med ett fält till vänster. Hon håller i en plastfolder.

Zambia 1.jpg

Framtiden för Esnaty Chiwalas familj finns i marken under hennes fötter och i en plastfolder i hennes hand. I foldern finns dokument som svart på vitt säkrar hennes och barnens rätt att odla de 2,7 hektaren.&nbsp;– Nu vet jag att barnen är trygga, säger änkan som planerar att bygga ett hus och plantera apelsinträd på sin mark i byn Kashaya i Kabwe-distriktet i centrala Zambia.Det finns i princip ingen privatägd jord i Zambia. All mark ägs av staten, men över 90 procent av den förvaltas på distriktsnivå av traditionella ledare som har stort inflytande över det mesta av livet på landsbygden. Den marken är en sorts allmänning, men det är ledarna och deras företrädare i byarna, byäldste, som bestämmer vem som får bruka var. Brukarrätten är oftast informell, och svår att försvara om en ledare vill ge den till någon annan. Änkor som Esnaty Chiwala har i många fall inga garantier för att de får behålla marken när maken dött. I delar av Zambia går arvsrätten traditionellt på kvinnosidan, där är det mannen som kan drivas från familjens mark om hustrun dör eller paret skiljer sig.

<h3>Markrättigheter i Zambia</h3>All mark i Zambia tillhör staten, men den förvaltas till över 90 procent av traditionella ledare, chiefs på engelska. De är i teorin ansvariga gentemot staten, men har i praktiken ett närmast obegränsat inflytande över hur marken används och av vem. Alla zambiska bönder kan därmed sägas vara arrendatorer.&nbsp;Arrenden med staten som ägare kan vara upp till 99 år långa, medan de som ingår i det traditionella systemet ska vara eviga, om de är registrerade. Stora kommersiella lantbruk föredrar ofta att arrendera statlig mark då det uppfattas som säkrare.&nbsp;Traditionellt förvaltad mark kan omvandlas till statligt förvaltad, men det måste godkännas av den traditionella ledaren. Det är en byråkratisk och kostsam process som kan vara svår för en småbrukare att finansiera.&nbsp;Källor: Intervjuer, USAID

Esnaty Chiwalas planer för sitt jordbruk är ett typexempel på hur nya möjligheter öppnas när markrätten formaliseras. Investeringar kan göras med visshet om att de inte kommer att gå förlorade för att de som fördelar marken ändrar sig. Det gäller inte bara lantbrukarna själva.– Ingen bank ger dig ett lån om du inte kan bevisa att du har tillgång till mark att använda lånet på, säger Peter Lungu på Medeem, en organisation som arbetar med att registrera traditionella markrättigheter, bland annat i Kashaya.

Men det är inte självklart att bankerna förstår att låntagarens kreditvärdighet ökar med registrering av brukarrätt. De måste också utbildas i vad det innebär. Medeem avråder från att använda marken som säkerhet. Banker som tagit alla chanser att komma över mark genom rovgirig lånehantering avskräcker.&nbsp;Eftersom det är Zambias 288 traditionella ledare som förvaltar marken är det de som först måste övertygas om att det är bra att brukarrätten formaliseras. Det finns de som helt enkelt håller med om att det är det bästa för invånarna och att det är värt att förlora lite makt för. Men även för de som har svårare för att lämna ifrån sig en del av sitt inflytande finns det fördelar, anser Medeem. De tjänar på att ett produktivare jordbruk gynnar hela deras distrikt, och det blir enklare att hantera de vanliga gränsdragningsdispyterna när det finns officiellt nedtecknat vem som har rätt till vad. För att det ska bli någon mark registrerad krävs både de traditionella ledarnas välsignelse och att lokala företrädare informerar och engagerar på bynivå.I DET PLATTA LANDSKAPET kring Kashaya finns det många små fält. Av hävd markerar träd gränserna mellan olika familjers odlingar, men de kan huggas ner och eldas upp. Det finns alltid ett behov av ved för bränsle och när det brinner då brinner också det enda beviset på var en åker slutade och en annan började upp. Byns invånare är väl medvetna om att en tryggad tillgång till marken hänger på att de som har makten över den inte tjuvhåller på möjligheterna till registrering. Med brukarrätten bekräftad vill Evaristo Simunye satsa på ett bevattningssystem som kan ersätta den enkla brunnen som kräver mycket arbete i dag.– Jag är tacksam att byäldsten inte mörkade att det här projektet fanns. Nu måste vi börja utveckla marken, säger han.

Mary Mpupuma, med Confidence Benemuwange på höften, och Andrew Chisopole på ett majsfält. Det växer ogräs närmast kameran. I bakgrunden syns träd.

Zambia 9.jpg

Chimuka Nachibinga är hoppfull. Som anställd på antikorruptionsorganisationen Transparency Internationals Zambia-kontor är han van vid vackert tal från politiker om hur de ska ta tag i det utbredda missbruket av offentliga medel bara de blir valda. Det lovade även Hakainde Hichilema när han för sjätte gången ställde upp i presidentvalet 2021. Det som skiljer den 60-årige affärsmannen och nötköttsuppfödaren från hans företrädare är att han sedan valvinsten faktiskt vidtagit åtgärder för att få bukt med korruptionen. Inte bara när de skyldiga råkar vara hans politiska motståndare, ett annars återkommande tillvägagångssätt.– Det har skapats en ny domstol och antikorruptionsarbetet har fått mer resurser. Vi ser ett ljus i slutet av tunneln, säger Chimuka Nachibinga vid ett möte på den svenska ambassaden i Lusaka.Åsikten att presidenten tar korruptionen på allvar delas av alla ATL talat med om saken, zambier som svenskar som arbetar med frågan via Sidas stöd till korruptionsbekämpning i landet. Handlingskraften har dock kommit att krocka med en annan av presidentens prioriteringar, att stärka det zambiska jordbruket, med både ökad livsmedelstrygghet och export i sikte.&nbsp;

ZAMBIA HAR SEDAN länge ett stödprogram för lantbruket, Fisp, Farmer Input Support Program. Det fördelar kraftigt subventionerade insatsvaror som utsäde och framför allt mineralgödsel till lantbrukare som måste vara anslutna till ett kooperativ för att få del av stödet. Tanken är att distributionen ska ske så att bönderna har de produkter de behöver lagom till regnperioden börjar. 2022 var programmet på många håll kraftigt försenat. Arbetet med att komma åt korruption i systemet var en starkt bidragande orsak. Missbruk förekommer både när det gäller vem som får stödet och vilka som får kontrakten på att sälja insatsvarorna till staten.– I år stod tio företag på listan för gödningsmedel. Sex av dem fick strykas på grund av misstankar om korruption, berättar Anthony Kumono som arbetar på&nbsp; Anti-korruptionskommissionen.

ATL träffar honom på myndighetens kontor i Lusaka. Anti-korruptionskommissionen har ett särskilt fokus på Fisp. Programmet är större än alla andra offentliga utgifter för jordbruket sammanlagt och det är stora värden som står på spel. Fusket handlar både om vem som egentligen står bakom företagen och tjänar på kontrakten och att den gödning som levereras inte håller den utlovade kvaliteten. Att informera bönderna om vad de har rätt att förvänta sig av programmet är en del av antikorruptionsarbetet.&nbsp;– Folk behöver rätt information så att det kan reagera på vad regeringen gör, de beslut den fattar å deras vägnar, och hålla den ansvarig, säger Chilandu Lungu på Transparency International Zambia.DET FÖREKOMMER OCKSÅ att personer som inte har rätt till stödet får det genom att starta falska kooperativ. Det kan vara statliga tjänstemän som inte får vara mottagare, eller personer som bara tänker sälja insatsvarorna vidare till ett rejält höjt pris.Alla gillar inte Fisp-programmet, ens när det fungerar som det ska. Kritiken riktas både mot att pengarna hade kunnat användas effektivare och att formen på stödet låser fast mottagarna i en viss sorts jordbruk. 2022 bestod utsädet av majs och antingen soja eller jordnötter. Majsgröten nshima är mesta vardagsmaten för de flesta zambier och en självklar basgröda för självförsörjningen. Men det statliga fokuset på majs påverkar också marknaden.

<h3>Stödprogrammet Fisp</h3>Under odlingsåret 2022/23 planerade regeringen att nå strax över en miljon bönder via Farmer input support program. Mot en insats på 400 kwacha, ungefär 200 kronor ska mottagarna få:6 st 50-kilospaket med mineralgödsel, 3 för startgödsling och 3 för tilläggsgödsling.10 kilo majsutsädeoch antingen &nbsp;25 kilo sojautsäde eller 25 kilo jordnötsutsäde.

– Majspriserna är låga för alla odlar majs, säger Andrew Chisopole på Vitalite.Han har tidigare jobbat med den amerikanska mejerikoncernen Land O'Lakes biståndsprojekt i Zambia och han har tänkt mycket på hur Zambias bönder kan få bättre tillgång till marknaden, och mer ut av den. Andrew Chisopole är inte säker på att löftena om att satsningar som ska göra det zambiska jordbruket mer diversifierat och mer exportinriktat kommer att uppfyllas. Förändringarna som krävs ger utdelning först på längre sikt, kanske först efter nästa val. Det finns mer lättplockade politiska poänger i det mineralrika Kopparbältet.– Det är inte politiskt smart att investera i jordbruk. Det är lättare med gruvor, de ger många fler jobb på bara ett år.Det Andrew Chisopole, och de andra zambier ATL pratat lantbruk med under en vecka i landet, har gemensamt med president Hichilema är att de är övertygade om att det zambiska jordbruket kan utvecklas. Det geografiska läget, klimatet och mycket obruten mark ger goda förutsättningar, trots de stora utmaningarna.– Jordbruket är en av de sektorer i Zambia som har enorm potential. Det skulle kunna vara ett globalt fenomen, säger Andrew Chisopole.

<h3>Sida-stöttad resa</h3>ATL:s reportage om det zambiska jordbrukets utmaningar gjordes under en Sida-finansierad resa för journalister. Den svenska biståndsmyndigheten stod för kostnaderna för resan och boendet under en vecka i Zambia. Svenskt bistånd i Zambia går bland annat till arbete mot korruption och för ett klimatsmartare jordbruk och bredare tillgång till hållbar energi.

<h3>Läs också</h3>Utblick: <a href="https://www.atl.nu/brasilien-ledande-pa-biologiskt-vaxtskydd">Brasilien ledande på biologiskt växtskydd</a><a href="https://www.atl.nu/arets-skord-forstord-i-nya-zeeland">Årets skörd förstörd i Nya Zeeland</a>

Mary Mpupuma är inte nöjd med hur majsen tar sig. När ATL:s Sara Johansson besöker hennes gård borde regnperioden vara i full gång. Men den haltande inledningen på säsongen har inte gett grödorna det försprång de behöver över ogräsen.

När ATL:s reporter Sara Johansson besöker Zambia borde regnperioden vara i full gång.

Nytt klimat får Zambias bönder att tänka om

Företagande

När ATL:s reporter Sara Johansson besöker Zambia borde regnperioden vara i full gång. Men grödorna har inte fått det försprång som regn ger.