Fåglar, som råka, kaja och duva, kan orsaka stor skada i ett majsfält under perioden från sådd tills plantan är runt decimetern hög. Har de fått smak för fröet och fattat principen för radsådd kan det snabbt bli stora luckor i beståndet. Det har inte minst ekologiska majsodlare fått erfara.
Nya metoder testas för att stoppa fågelskador
Majsutsäde får inte längre betas med Mesurol och det kan leda till förvärrade fågelskador i grödan.
I ett nytt projekt ska Hushållningssällskapet testa ekologiska metoder för att göra majsutsädet och fältet mindre attraktivt för fåglarna. Även de utsädesbehandlingar som finns tillgängliga våren 2020 ska testas.
I det konventionella jordbruket har "snigelgiftet" Mesurol förbjudits i hela EU inför vårbruket 2020. I Sverige har medlet inte fått användas på många år men eftersom majsutsäde importeras betat har konventionella majsfält i allmänhet och då helt lagligt ändå etablerats med Mesurolbetat utsäde.
I avsaknad av Mesurol erbjuder utsädesfirmorna i första hand majs betat med Korit 420 FS, som har den aktiva substansen ziram. Erfarenheter från Frankrike och England säger att den är jämförbar med Mesurol vid beskedliga fågelattacker på majsfältet, men vid svåra angrepp är effekten klart sämre.
Tittar på ekologiska metoder
Ett vanligt råd vid fågelproblem är att så majsen djupare, på minst åtta centimeters djup. Då hittar fåglarna inte fröet lika lätt och den grodda plantan blir jobbigare att dra upp.
Men kanske kan ekologiska metoder och kunskaper om fåglarnas beteende användas för att utveckla nya betningsmedel och andra fågelrepellenter.
– I dag betas inte majsutsäde, såvitt jag vet, med någon ekologisk fågelrepellent varken i Sverige eller i resten av Europa, säger Magnus Nilsson, fröspecialist på Hushållningssällskapet i Skåne.
”Vi får pröva oss fram”
I ett nytt projekt ska Hushållningssällskapet i samarbete med Centrum för miljö- och klimatforskning vid Lunds universitet testa och utvärdera olika alternativ.
Exakt vilka substanser och metoder som ska användas är inte klart. Det kan handla om olika växtoljor som gör majsen och grodden mindre smaklig, eller ger majsfröet en färg som fåglarna inte tycker är tilltalande.
– Fåglar är snabba på att lära nytt och anpassa sig, men vi får pröva oss fram, säger Magnus Nilsson.
Försöket anläggs i vår på fyra till fem platser i Skåne som har majsodling och högt fågeltryck. Ambitionen är att två biologistudenter ska ta sig an projektet som examensarbete. De ska inventera förekomsten av fåglar, studera deras beteende på fältet och i närmiljön samt bedöma vilka skador de gör på majsen.