facebooktwittermail d

Mattias Norrby: Forskning ska skapa bättre metoder för avvänjningen utan zinkoxid

Ett år efter förbudet att använda zinkoxid till smågrisar ser det ändå ut att ha gått bra och många grisuppfödare använder metoder som började komma redan 1986 när förbudet mot antibiotika i foder infördes.

När zinkoxid i fodret nu har förbjudits vid avvänjning av grisar undrar jag om det finns någon forskning kring hur grisuppfödare kan anpassa sig till den nya lagstiftningen och vad som har visat sig vara framgångsrikt för att förebygga avvänjningsdiarré på annat sätt? Tacksam för svar. Stina i Västergötland

Tack för en bra fråga, som jag tror många funderar på. Vi kontaktade professor Per Wallgren för att få ett svar. Han är projektledare för Stiftelsen Lantbruksforsknings projekt O-20-20-445 med titeln ”Inför ändrad lagstiftning – avvänjning av grisar utan zinkoxid kräver nya strategier” och här är hans svar:

Användning av zinkoxid (Zno) inleddes redan på 1990-talet när Sverige som första land i världen började likställa inblandning av ZnO i foder till grisar i samband med avvänjningen med läkemedelsanvändning. Vid avvänjningen övergår smågrisarna från mjölkbaserad diet till en spannmålsbaserad diet. Då förökar sig de bakterier i tarmen som kan tillgodogöra sig spannmålen bättre än de bakterier som specialiserat sig på att använda mjölk som näring. Följden blir en förändrad tarmflora och det finns en risk för att nyavvanda grisar utvecklar diarré. ZnO verkar stabiliserande på tarmfloran genom att förhindra att bakteriestammar som tillgodogör sig spannmålen bättre förökar sig på andra bakteriers bekostnad.

Inblandning av ZnO i avvänjningsfoder för att förebygga avvänjningsdiarré är dock numera av miljöskäl förbjudet inom hela EU. I Sverige trädde förbudet i kraft under juni månad 2022 efter att detta beslutats fem år tidigare. Redan 2017 när beslutet fattades bildades nätverket ”utan högdoserad Zink 2022” av grisproducenterna tillsammans med rådgivar- och veterinärorganisationer. Nätverket har sedan dess samlat in och informerat om känd kunskap kring avvänjningen.

Några år senare beviljade Stiftelsen Lantbruksforskning medel till det projekt som nämns ovan. Inom ramen för det projektet kommer information om vad som skett i samband med utfasningen av ZnO att dokumenteras och åtgärder som varit effektiva i att förebygga avvänjningsdiarré att dokumenteras. I projektet undersöks även tarmfloran hos grisar med och utan avvänjningsdiarré med metagenomiska metoder, vilket betyder att man undersöker hela den komplicerade tarmfloran. Tidigare har studier av tarmfloran kring avvänjning huvudsakligen koncentrerats till kolibakterier. Nu tas ett helhetsgrepp på tarmfloran och även om resultaten är svårtolkade till följd av den oerhörda mängd information som erhålls är målsättningen att utveckla objektiva metoder för att definiera en tarmflora i respektive inte i balans. Därifrån kan man med objektiva metoder utvärdera effekten av olika metoder för att försöka undvika problem med avvänjningsdiarré.

Det har nu gått nästan ett år efter det att ZnO-förbudet trätt i kraft. Den allmänna uppfattningen är att det har gått bra och att lantbrukarna tillämpar de metoder som utvecklades i samband med att inblandningen av så kallade tillväxtbefrämjare (antibiotika) i fodret förbjöds i Sverige redan 1986.

Målsättningen med det pågående forskningsprojektet är att skapa ännu bättre hjälpmedel för att göra avvänjning så bra som möjligt. Vi är ännu i datainsamlingsfasen och förväntar oss en stor mängd data att analysera så småningom, eftersom det är av vikt att låta produktionen ”sätta sig” efter utfasningen av ZnO. I vårt arbete med undersökningen av hela tarmfloran, väntar vi in de senaste plattformarna för analysen, där vi ser en snabb utveckling”.

Mattias Norrby

Forskningschef Stiftelsen Lantbruksforskning

Ställ din fråga till våra experter!

ATL:s experter svarar på dina frågor inom olika ämnen. Skicka in din fråga du också!

Anna Törnfelt och Sandra Posse, företags- och ekonomirådgivare på Hushållningssällskapet Gotland respektive Västra, svarar på frågor om din och företagets ekonomi. Mejla till: Ekonomicoach@atl.nu

Carl Johan Moberg, marknadschef på Virkesbörsen, svarar på frågor om skogsskötsel och virkesaffärer. Mejla till: Skogsexperten@atl.nu

Lisa Kylenfelt, jurist på Ludvig & co, svarar på dina frågor om juridik. Mejla till: Juristen@atl.nu

Mattias Norrby, forskningschef på Stiftelsen Lantbruksforskning, svarar på dina frågor om vegetabilier och animalier, företagande, energi och biomassa samt klimat och miljö. Mejla till: Lantbruksfragan@atl.nu

Lovisa Nellevad, jurist med inriktning på arbetsrätt på Gröna arbetsgivare, svarar på frågor om kollektivavtal, anställningskontrakt och andra arbetsrättsliga frågor. Mejla till: arbetsratt@atl.nu

Här hittar du alla frågor under avdelningen Fråga experten