facebooktwittermail d

Nya krav ställs på skogsägarföreningarna

Utmaningarna är många för skogsägareföreningarna framöver: Fortsatt urbanisering, kamp om medlemmarna och lönsamheten inom industrin. Och ifjol valde en grupp missnöjda skogsägare att starta en egen förening, NorrHälsinge Skog.

– Jag tror att utmaningen för de stora föreningarna ligger i att vara ödmjuka mot nystartade föreningar som vår. Vi jobbar för skogsägarnas bästa, och det får man hoppas att de stora också gör.

Det säger Magnus Areskoug, ledamot i nystartade NorrHälsinge Skogsägareförenings interimsstyrelse.

Starten av NorrHälsinge kom efter att Mellanskog under en period i fjol betalat lägre priser för timret i de stormdrabbade områdena i norra Hälsingland. Agerandet rörde upp känslorna rejält hos många medlemmar som ansåg att det stred mot hela föreningstanken.

Gnisslats

Men det har även gnisslat i kampen om medlemmarna mellan de stora föreningarna. När Norra Skogsägarna i fjol öppnade ett lokalkontor i Sollefteå, som ligger i ett av Norrskogs kärnområden, gick Norrskogs styrelse i taket.

"...Norra Skogsägarna (har) klart dokumenterat sin ambition att rasera den kooperativa samverkan mellan privata skogsägare i Mellannorrland...", skrev Norrskog i ett brev till medlemmarna, enligt SVT Västernorrland.

– Något samarbete kring exempelvis industriutveckling och annat som kunde gynna oss båda har vi inte numera, utan bara kring rent näringspolitiska frågor, sa Gunnar Heibring, ordförande i Norrskog, i en intervju med tidningen Skogsland efter bråket.

I dag säger han:

– Det är en fri marknad och alla väljer var de vill vara verksamma. De är en konkurrent bland andra.

Ökat antalet medlemmar

Precis som Norra Skogsägarna har Mellanskog ökat antalet medlemmar de senaste åren.

– Vi vill fortsätta växa, helst lite snabbare, säger Sture Karlsson, Mellanskogs VD. Men det ska vi göra inom vårt geografiska område, det finns inskrivet i stadgarna var vi ska vara verksamma.

Men det finns även andra frågor som föreningarna brottas med.

– Utmaningarna är framför allt kopplade till urbaniseringen och att vi därför behöver ställa om hur vi arbetar med de skogsägare som inte bor i närheten av sina fastigheter, säger Pär Lärkeryd, VD på Norra Skogsägarna.

– En ytterligare utmaning är att urbaniseringen gör att samhället får en mera ”romantisk” bild av skog och landsbygd och att förståelsen för skogsbruket minskar. En tredje utmaning är att kunskapen hos urbana skogsägare riskerar att minska.

Får medhåll

Han får medhåll av såväl Sture Karlsson som Gunnar Heibring och Magnus Berg, medlemschef på Södra. De ser alla förändringar inom skogsägarkåren som en av de viktigaste frågorna, och för att möta det krävs anpassning och utveckling av föreningarnas tjänster, bland annat inom IT och mobila tjänster.

Längre avstånd till fastigheten, att skogen får mindre betydelse för hushållsekonomin och lägre kunskap om skog kan också medföra lägre aktivitet i skogen och minskade virkesflöden. Södra motverkar det med bland annat utbildning.

– Vi måste hjälpa medlemmarna att se möjligheterna med sitt skogsägande. De som kan lite om skog tycker oftast att det är väldigt roligt att sköta den, säger Magnus Berg.

– Förr föddes man i princip in i föreningarna, så är det inte längre. Nu är det många som inte vet vad ett kooperativt företag är utan blandar ihop oss med bolag. Vi måste berätta om vår historia och vår bakgrund, säger Gunnar Heibring.

Slå vakt om äganderätten

Storleken är också en viktig faktor för att föreningarna ska kunna fylla sin funktion.

– Vi har ett näringspolitiskt uppdrag, till exempel att slå vakt om äganderätten, och 50 000 medlemmar ger en större tyngd, säger Magnus Berg. Den andra delen av uppdraget är att skapa avsättning för medlemmarnas virke. Det gör vi bland annat genom utbyggnaden av massaproduktionen i Värö, en investering på 4 miljarder kronor.

– Den stora frågan i Mellansverige är överskottet på virke på grund av importen från Norge, säger Sture Karlsson. Jag tro inte man löser det genom att dela upp Mellanskog i en massa små föreningar. Det avtal som vi till exempel har slutit med SCA, om leveranser till massafabriken i Östrand som ska byggas ut rejält, kräver stora och kontinuerliga leveranser och en fungerande logistik.

Gunnar Heibring sammanfattar det hela:

– Vi måste visa att kooperationen är ett bra val för skogsägarna och att föreningen kan göra något som de inte kan göra själva. Visst är det bra med många medlemmar, men det viktigaste är att de är nöjda med oss som partner och vill göra affärer med oss.

 

LÄS MER: Så ska nystartade skogsägarföreningen bryta jättarnas dominans