facebooktwittermail d

Nya elnät – utan att köra över markägarna

Äganderätten bör väga tyngre när nya kraftledningar planeras. Ge markägarna bättre villkor och gräv ner fler ledningar, skriver Sten Bergheden.  

Kraftledning norr om Bålsta
Kraftledningar påverkar stora arealer där de drar fram. FOTO: JANERIK HENRIKSSON/TT

Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.

En ökad vilja att elektrifiera mer, inte minst fordonsflottan, innebär ett stort och ökat behov av mer elproduktion men också ökad nätkapacitet. Sveriges elproduktion måste ökas då elbehovet kommer att fördubblas till 2040. Bristen på nätkapacitet är stor, och nya ledningar krävs för att klara omställningen och flytta elen.

Nedstängningen av Ringhals reaktorer är en av orsakerna till vår stora elbrist i södra Sverige. Elbristen hämmar utveckling, driver upp priser, hotar företag, industrier, jobb och har gjort oss mer beroende av importerad el.

Regeringen borde ha agerat och sett till att reaktorerna i Ringhals drivits vidare men de försöker nu i stället kompensera elproduktionsbortfallet med en utbyggnad av alternativ elproduktion och med nya ledningar flytta elen från norr till söder. Dessa nya ledningsgator kommer innebära stora ingrepp i landskapet och för såväl skogs- som matproduktion.

Utbyggnaden av nätkapaciteten krävs men behöver ett omtag. I dag låter man nätbolagen planera behovet av elnätsutbyggnad och därefter försöka förankra nya dragningar med berörda kommuner, myndigheter och markägare.

Det stora problemet med detta är att den part som borde vara starkast i dessa förhandlingar, nämligen markägaren, är den part som är svagast och har minst att säga till om. Detta trots att äganderätten är grundlagsskyddad. Så även om samråd sker enligt konstens alla regler så hamnar markägaren i underläge mot nätbolagen. Det kan självklart inte vara acceptabelt.

Under lång tid har markinlösen varit ett billigt sätt för nätbolagen att överta rådigheten över andras marker. Med låga markersättningar till markägare kan nätbolagen bygga stora och breda ledningsgator genom landsbygden utan att behöva fundera på att begränsa markintrånget.

Men med nya breda ledningsgator och skyddsområden tar man bort andra utvecklingsmöjligheter för landsbygden och minskar Sveriges produktionsyta för både skogs- och livsmedelsproduktion. Danmark är ett föredöme då de har ställt krav på att nya ledningsgator ska grävas ner och även Sverige borde ställa krav på mer nedgrävda kablar för att minska markintrången och belastningen på privata marker.

När nu tillståndsprocesserna för ledningsgator ses över så måste man också ta större hänsyn till markägaren och äganderätten genom att:

1. Ersättningsnivåerna måste höjas till de markägare som drabbas.

2. Större hänsyn tas till markägarens synpunkter på lämplig dragning.

3. Fler ledningsgator dras i statliga skogar för att minska belastningen på privatägd mark.

4. Naturreservat kan inte rundas utan även denna mark måste tåla nya ledningsgator.

5. Mer ledningar grävs ner för att minska skyddsavstånd och onödigt stor markintrång.

6. Pröva nya avtalslösningar/ arrendeavtal som mer följer markens värde i stället för endast en engångssumma och markinlösen.   

Sverige måste stärka äganderätten och ta större hänsyn till att vi kan producera mer skog och mer mat på landets marker. Därför behöver regeringen mer aktivt jobba med att vi precis som Danmark gräver ner våra elledningar i stället för att bygga nya kraftledningsgator igenom det svenska landskapet. Elkraftsproduktionen måste öka och en kraftfull utbyggnad av elnätet måste till men det behöver inte innebära att man kör över landets markägare. 

Sten Bergheden (M)

Riksdagsledamot Skaraborg