Någon dundermedicin som kan råda bot på problemet redan i år finns så klart inte. Per Frankelius önskar att han hade svaret, men låter ändå lite hoppfull.
Ny teknik kan hjälpa när marken inte bär
Kan ny teknik hjälpa när tröskorna inte bär? ATL tog frågan vidare till innovationsledaren Per Frankelius med anledning av de utmaningar som lantbrukare ställs inför just nu. Inom Agtech 2030 jobbar man redan med frågeställningen.
Passande nog står han med en fuktsensor, när ATL når honom över telefon.
– Vi har ett japanskt filmteam på plats som ska göra en film om betydelsen av gårdsbaserade experiment. Det här är bara ett av våra många projekt, och vi har ju sedan tidigare en vision om att försöka förstå varför skörden blir så olika på olika delar av fältet utan att det finns några tillförlitliga förklaringar som förklarar skillnaden.
Så hur ska man tackla blöta fält?
– Jag önskar att jag hade lösningen på det, men ett sätt är att informera om teknik som redan finns. Jag ser egentligen att det finns tre problem här. Att tröskorna kläggar igen, att spannmålen och halmen blir för blöt om man över huvud taget lyckas tröska den, och att marken inte bär och då får vi problem med markpackningen och att tröskorna kör fast.
Här förtydligar Per Frankelius att han är långt ifrån expert, men att han för mycket samtal med lantbrukare och Agtechs utvecklingsgårdar för att lära sig mer.
– Att tillverkarna ska ta fram mindre tröskor är ju en sådan sak som jag tidigare har fört fram, men som jag alltid får skäll av från alla lantbrukare. Vissa skärbord, som draperborden, är också bättre på att hantera blöta grödor, och sen finns det så klart också bandställ, men de är jag är lite motståndare till eftersom de är tyngre.
Marksensorer kan vara lösning
Här skulle marksensorerna kunna vara till hjälp.
– Den stora frågan många ställer sig nu är om de kan tröska, och framför allt om tröskan bär. Med såna här sensorer skulle man åtminstone kunna hålla koll på markfukten. Här är det ibland svårt för det mänskliga ögat att avgöra om man kan tröska eller inte.
Förhoppningen är på sikt att den här typen av sensordata ska bli en del av de tjänster som Agtech 2030 redan utvecklar inom ramen för sitt prisbelönta CPS-system. Tanken är att systemet ska ge svar på när det finns risk för markpackning och om det finns bättre lämpade fält att köra på i stället, något som i förlängningen ska spara en hel del värdefull tid.
– Jag märker också att lantbrukare i samma område gör olika bedömningar, och många överväger nog också om man ska köra på natten på grund av fukten under den här eländiga säsongen. Det kan kräva extraljus och mörkerseende kameror och är inte alltid så lätt. Men de som inte kör på natten kan å andra sidan förlora viktiga väderluckor.
Vattenhalt på 26 procent
Marksensorerna var också en bidragande orsak till att man valde att tröska på experimentgården Vågerstad den 11 augusti när få andra i närområdet vågade sig ut, skrev Per Frankelius senare i en SMS-konversation. Vattenhalten låg på 26 procent, men tröskan klarade jobbet fint och snittet landade på åtta ton Kerrin-vete per hektar.
"Det regnade på morgonen och både driftledaren och grannen trodde inte att det skulle gå. Inte jag heller. Men vi kollade regnradar och våra fem väderstationer på experimentfältet (bra vind och temp) och bedömde upptorkning. Plus att vi ville chansa lite vad gäller bärigheten. Allt funkade bra."
Stora fläktar
Inom ramen för ett särskilt EIP-projekt har Rise också undersökt möjligheten att tillföra värme i tröskprocessen efter en idé av uppfinnaren Gösta Wibom.
Rises samverkansprojekt var på intet sätt tänkt att råda bot på de extrema förhållanden som råder nu, utan byggde i stället på att tillföra värme för att klara en mindre regnskur under normala tröskförhållanden.
– Det gick ut på att försöka hitta metoder för att slå ut dagg och regndroppar ur grödan för att förlänga tröskdagen, säger Ola Pettersson, forskare på Rise.
– Men vi nådde inte riktigt hela vägen eftersom vi såg att halmen absorberar fukt på olika sätt beroende på gröda. Det vi gjorde var att vi byggde på extern varmluft som vi blåste in i tröskan för att få mätdata. Men i förlängningen är tanken att man ska energiåtervinna värmen från maskinen.
Att få ekonomi i en sådan process är dock inte alldeles enkelt.
– Det är stora mängder värme och luft som måste till för att det ska ge någon effekt. Men det finns absolut saker att hämta här om någon vill plocka upp stafettpinnen. Man kan exempelvis fundera över hur olika spannmålssorter påverkar genom att titta på hur halmen absorberar fukt och hur klistriga de blir.