Birgitta Sennerdal/Ulf Aronsson

1684315894650.jpeg

<p>De senaste åren har problemen med <a href="https://www.atl.nu/stora-skador-pa-ungskog-i-norr">multiskadad ungskog</a> i norra Sverige uppmärksammats allt mer. En stor del av skadorna kommer från svampsjukdomen törskate, och inventeringar har visat att nästan vara tionde tall kan vara angripen.&nbsp;</p>

<p>Flera forskningsprojekt pågår för att kartlägga orsaker och åtgärder, men också av hur redan angripna bestånd ska skötas framöver. Därför har Skogforsk på uppdrag av Skogsstyrelsen i en studie beräknat hur stort det ekonomiska bortfallet kan bli i angripna gallringsbestånd.&nbsp;</p><p>Baserat på inventeringar av hårt drabbade 50 till 30-åriga bestånd i norra Västerbotten, där i genomsnitt vart tredje träd var angripet, gjorde forskarna simuleringar av utfallet vid olika stor avgång under omloppstiden. Resultaten visade på en tillväxtförlust med 4 – 12 procent och ett minskat nuvärde med maximalt 20 procent.</p><p>– Vi hade nog väntat oss större ekonomiska effekter med tanke på att vi valde hårt angripna bestånd, lite av ett worst-case-scenario. Men simuleringen omfattar en rad antaganden och det går inte att dra några generella slutsatser, men resultaten indikerar att man kanske inte ska ha alltför bråttom med att avverka angripna bestånd, säger Emelie Fredriksson, som lett studien på Skogforsk.</p>

1684316005307.jpeg

<h2>Kovaller mellanvärd</h2><p>Törskate finns i två varianter, en som använder växter av kovallsläktet som mellanvärd och en som kan sprida sig från träd till träd. Infektionen går in i barren och kan sen sprida sig vidare till stammen. Tidigare studier har också visat att angreppen är mer omfattande på bördigare mark, där kovallen trivs.&nbsp;</p><p>Enligt den nya studien från Skogforsk verkar de flesta träden ha infekterats i ung ålder, därefter har smittspridningen avtagit. Det verkar också finnas ett samband mellan stamtätheten i bestånden och hur många träd som angrips, där glesare bestånd har mer angrepp än tätare bestånd.</p><p>– Ett glesare och luftigare bestånd kan också innebära att luftcirkulationen i beståndet ökar och att sporerna därmed får lättare att infektera träden, säger Emelie Fredriksson. Svampsporerna från kovall kan inte sprida sig så långt, därför skulle det kunna vara så att spridningsrisken är större närmare marken där vi också ser många angrepp, säger Emelie Fredriksson.</p><h2>Ståndortsanpassning</h2><p>Det skulle kunna innebära att det är en nackdel att gallra angripna bestånd, men kring det här behövs fortfarande mer forskning. Och det pågår också, Skogsforsk har flera kartläggningar och studier på gång och i samarbete med Nordamerika försöker de också utveckla metoder för resistensförädling där målet är att göra tallen mer motståndskraftig.</p><p>Men en delförklaring till törskateproblematiken i norr verkar de flesta vara överens om &nbsp;- <a href="https://www.atl.nu/stopp-for-gran-pa-tallmark">dålig ståndortsanpassning</a>. Den bördigare och fuktigare mark där kovallen trivs passar bättre för gran än för tall.</p><p>– Det har satts mycket tall på granmark i norra Sverige. Men ökningen kan också vara kopplad till ett ändrat klimat, svampens sporspridning styrs av temperatur och fuktighet, säger Tobias Gramner, skogskonsulent på Skogsstyrelsen i Gällivare.&nbsp;</p>

1684316514722.jpeg

<h2>Inga generella råd</h2><p>Inte heller Tobias Gramner tycker att det går att ge några generella skötselråd baserat på Skogforsks studie.</p><p>– Att den ekonomiska förlusten inte verkar bli så stor är en pusselbit, men hur bestånden ska skötas beror på många olika faktorer. Vi ger en del dispenser för att avverka i förtid där angreppen är stora och misslyckad föryngring givit väldigt glesa bestånd.</p><p>I de fallen kan det också vara ett alternativ för skogsägaren att byta trädslag till gran, lärk eller contorta, som inte angrips av törskate.</p><p>– Framför allt vill vi veta mer om hur angreppsfrekvenserna varierar under olika beståndsåldrar för att kunna utveckla bättre skötselstrategier i angripna bestånd. I Nordamerika har man också goda erfarenheter av tidig stamkvistning för att minska infektionerna, och nu pågår försök med det även i Sverige, säger Tobias Gramner.</p>

<h3>Mer om skogsskador:</h3><p><a href="https://www.atl.nu/stora-skador-pa-ungskog-i-norr">Stora skador på ungskog i norr</a></p><p><a href="https://www.atl.nu/stopp-for-gran-pa-tallmark">Stopp för gran på tallmark</a></p><p><a href="https://www.atl.nu/kronika-en-klimatanpassad-skog-kraver-standortsanpassning">Ståndortsanpassa för att möta ett ändrat klimat</a></p>

<p>Trots stora angrepp av törskatesvamp kan det ekonomiska bortfallet bli ganska lågt. Det visar en ny studie av angripna gallringsbestånd av tall i norra Sverige.</p>

Överraskande resultat i studie av kostnaderna för angrepp av törskatesvamp.

Vad kostar svampen?

Skog

Trots stora angrepp av törskatesvamp kan det ekonomiska bortfallet bli ganska lågt. Det visar en ny studie av angripna tallbestånd i norra Sverige.