facebooktwittermail

Ny strategi för skogsskydd - men full finansiering saknas

Fastigheter med många nyckelbiotoper, ädellövskog och tätortsnära värdekärnor ska prioriteras vid formellt skydd av skog. Det framgår av en ny strategi från Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket.

FOTO: OLANDSFOKUS, MOSTPHOTOS

2012 sattes som etappmål att ytterligare 150 000 hektar skogsmark skulle skyddas fram till 2020, och 90 000 hektar återstår för att nå det målet. Utöver det ska också 200 000 hektar till skyddas genom frivilliga avsättningar.

Den nya strategin för formellt skydd av skog anger vilken typ av områden som ska prioriteras och hur de ska fördelas över landet. Nytt jämfört med tidigare är att tätortsnära skogar ges högre prioritet, och det gäller också nyckelbiotoper som ligger på brukningsenheter som redan har en hög andel nyckelbiotoper, över 5 procent.

Värdekärnor kostnadseffektivt

– Det är mer kostnadseffektivt att bevara skogar som redan har höga naturvärden, så kallade värdekärnor, än att återskapa naturvärden. Ofta finns värdekärnor samlade inom ett område. Skogsägare med många nyckelbiotoper kan därför hamna i svårigheter med certifieringsgränsen, och tanken är att här ska staten gå in och ta sitt ansvar med formellt skydd mot ersättning, säger Bo Hultgren, projektledare på Skogsstyrelsen.

Totalt finns cirka 23 000 hektar skog av den typen och strategin sätter som mål att 12 000 hektar ska skyddas fram till 2020.

– Det är inget vi vill tvinga fram, utan gör bedömningen att ungefär hälften av markägarna ser det som en möjlighet.

Frivilligt lägre skydd

Samtidigt ges frivilligt avsatta områden lägre prioritet för formellt skydd, bland annat för att tydliggöra sektorsansvaret.

– De frivilliga avsättningarna är mycket viktiga och komplettera det formella skyddet. Därför vill vi inte att statens pengar läggs på det som redan är frivilligt avsatt utan används där behovet är störst.

Men att få de två skyddsformerna att komplettera varandra är inte helt lätt. Vid arbetet med strategin har myndigheterna bara haft information om läge, inte om typ, för de avsättningar som gjorts av bolagen och stiften. Någon tillgång till data om de enskilda skogsägarnas frivilliga avsättningar har inte funnits.

Tyngdpunkt söderut

Med den nya strategin förskjuts tyngdpunkten för det formella skyddet något söderut, vilket innebär att bördigare och mer virkesrik mark skyddas. Det gör i sin tur att kostnaderna ökar något. Den sammanlagda kostnaden för myndigheterna för att skydda återstående 90 000 hektar beräknas till 7,1 miljarder kronor.

Förutsatt utlovad budget räcker Naturvårdsverkets pengar "något så när" till deras andel. För Skogsstyrelsen saknas nästan hälften, 900 miljoner kronor av totalt 1,9 miljarder, och de behöver också öka takten väsentligt om målen ska nås till 2020.

– Redan den gamla strategin var underfinansierad för att nå de mål regeringen själv satt. Det har också styrt att takten inte varit tillräckligt hög hittills, kommenterar Bo Hultgren.

Slutligen konstaterar de bägge myndigheterna att mer skog behöver få formellt skydd även efter 2020. Men för att få svar på hur mycket och av vilka skogstyper föreslås två nya utredningar.