Jesper Stärn

1684768359347.jpeg

Sveriges mål för större biologiska mångfald samtidigt som självförförsörjningen och produktionen av livsmedel ska öka krockar rejält med varandra, enligt en ny rapport som presenterades under måndagen. Om målen ska gå ihop måste därför svensk politik skruva ner sin ensidiga inriktning på ökad produktion och i stället se till att fler livsmedelsföretag i hela Sverige kan bli lönsamma, enligt rapporten.&nbsp;

Det kan bland annat ske genom att ändra på hur stödet till jordbruket fördelas så att fördelen med att driva produktion i stor skala minskar samtidigt som betalningar till lantbrukare som genomför miljöåtgärder ökar.”Konkret kan minskade skalfördelar handla om att inkomststödet blir högre för de första 40 hektaren eller första 70 korna. Det kan också handla om investeringsstöd för upprustning av befintliga byggnader eller miljösatsningar i stället för investeringar i allt större ladugårdar” skriver föreningarna i rapporten Lantbruket, samhället och den biologiska mångfalden.<h2>Underlag för debatt</h2>Föreningarna vill även se kraftfulla startstöd för generationsskiften och nya lantbrukare, ökat kompensationsstöd för svårbrukade områden, samt ökade omfördelningsstöd. Målsättningen att vända trenden med allt färre och större gårdar och i stället få till en mångfald av olika typer av lantbruk.

Rapporten kan ses som ett underlag till den debatt om hållbarhet och självförsörjning av livsmedel som blossat upp i Sverige, enligt Pim Bendt, enhetschef för Odlingslandskap på Naturskyddsföreningen och en av medförfattarna. Han hoppas också kunna bredda perspektivet i Regeringens pågående arbete med en ny Livsmedelsstrategi som presenterades tidigare i år med just målsättningen att öka konkurrenskraften och produktionen av svenska livsmedel.– Alla vet att en ökad produktion inte stärker lantbrukets lönsamhet, men vi låtsas inte om det, säger Pim Bendt.<h2>Vill se mer småskaligt</h2>Naturskyddsföreningens vision är i stället en återgång till ett mer mångsidigt och småskalig livsmedelsproduktion som främjar den flora och fauna som det storskaliga jordbruket tryckt bort. För detta krävs ökad ersättning för naturvårdsarbete och miljövärde så att även små gårdar kan bli lönsamma utan att behöva skala upp produktionen.– Det intressanta just nu är att EU-kommissionens politik pekar mycket mer i den riktning som vi pratar om. Nu är frågan om Sverige vill gå i täten eller hålla emot, säger Pim Bendt.En av de viktigaste slutsatserna med rapporten är att Sverige som samhälle måste sluta att straffa bönder för brist på biologisk mångfald utan i stället börja betala dem för att öka den, enligt Erika Olsson, ordförande Ekologiska lantbrukarna. Svenska bönder har alltid varit duktiga på att leverera det samhället vill ha, men när beställningen nu förändrats måste även priserna följa med.– Efter andra världskriget var uppdraget billig mat till en växande befolkning. Men idag ser beställningen annorlunda ut och då kan vi inte fortsätta betala samma priser, Erika Olsson.

Lantbruket, samhället och den biologiska mångfalden Rapporten från Naturskyddsföreningen och Ekologiska Lantbrukarna finns att ladda <a href="https://www.naturskyddsforeningen.se/artiklar/rapport-lantbruket-samhallet-och-den-biologiska-mangfalden/">hem här.</a>

<h3>Läs också</h3><a href="https://www.atl.nu/vad-kostar-biologisk-mangfald">Forskningsprogram ska sätta pris på mångfalden</a><a href="https://www.atl.nu/tufft-for-ekologiska-marknaden-2022">Konsumenterna väljer bort ekologiskt</a><a href="https://www.atl.nu/wapnos-vd-kanske-smaskaligt-inte-har-nagon-framtid">”Småskaligt kanske inte har någon framtid”</a>

Minska stödet för storskalig produktion och betala i stället bättre för miljövärden, skriver Ekologiska Lantbrukarna och Naturskyddsföreningen i en rapport som delvis finansierats av Jordbruksverket.

Naturskyddsföreningen och Ekologiska Lantbrukarna i en ny rapport delfinansierad av Jordbruksverket.