Hans Dahlgren

Travar med behandlade och obehandlade träsliprar.

1676641652108.jpeg

<p>Hos specialsnickeriet Linjon på Djurgården i Stockholm utvecklas och utvärderas en teknik som inte är helt ny, men vetenskapligt väldigt lite utforskad. Furuvirke behandlas under värme med raffinerad linolja. Processen ger ett långvarigt skydd mot röta och med linoljan hoppas man kunna nå samma beständighet som kreosoten ger.</p>

<p>–&nbsp;Vi har linoljeimpregnerade stavar av ren furusplint (ej kärnvirke) som stått i testfält i Simlångsdalen i över 20 år och som är mer eller mindre opåverkade. De har klarat sig väldigt, väldigt bra, säger Johan Linhult på Linjon Group.</p><h2>Forskningssamarbete med RISE</h2><p>För företaget började det för fem-sex år sedan när snickeriet kontaktades av Stockholm stad om att tillverka planteringslådor utan tryckimpregnerat eller på annat sätt giftigt material. Snickeriet kände till att tekniken med linolja hade använts tidigare.</p><p>– Men den vetenskapliga verifieringen var minst sagt tunn. Ska det bli någon ordning måste forskningen vara med.</p><p>I samarbete med RISE drivs nu ett projekt för att vetenskapligt undersöka och testa tekniken.</p>

Johan Linhult och Sanna Jonsdotter på Linjon Group

linolja-bred.jpg

<h2>Förorenar marken&nbsp;</h2><p>Den första produkten de tagit sikte på är slipers för järnvägar och jordmurar. Användning av kreosot är förbjudet inom EU men just träslipers och kraftledningsstolpar har hittills kunnat få dispens eftersom det inte finns några alternativ som ger samma livslängd på träet som kreosot gör.</p><p>Kreosotolja, eller stenkolstjära, är bevisat mycket giftigt och bryts ner väldigt långsamt. Delar av den lakas ur och förorenar marken intill, vilket en del markägare fått erfara där elstolpar varit placerade.</p><p>I Sverige tillförs omkring 150 000 nya kreosotslipers på järnvägsnätet per år, främst vid utbyten av gamla sliprar på lågtrafikerade banor.</p><h2>”På väg att klara av rötproblemet”</h2><p>Det nuvarande projektet ska slutredovisas i vår. En dialog förs med Trafikverket för att få till en teststräcka på järnvägsnätet.</p><p>– Vi är på väg att klara av rötproblemet, men behöver testa den tekniska hållbarheten ytterligare.</p><p>Sedan finns fler hållbarhetsaspekter som måste utredas. Förutom den tekniska hållbarheten måste även det ekonomiska och miljömässiga utredas.</p><p>– I dag är linoljan dyrare i inköp än kreosotoljan, men om du placerar ut kreosotolja i naturen måste du också ta med hanterings- och inte minst saneringskostnaderna som kreosoten för med sig för att kunna göra en jämförbar kalkyl.</p>

<h2>Högt koldioxidavtryck en nackdel</h2><p>Miljö- och hållbarhetsmässigt är linoljan överlägsen kreosoten, men en utmaning som har identifierat i livscykelanalysen är ett det avger ett förhållandevis högt koldioxidavtryck. Det kommer främst från linodlandet och hanteringen, och har mycket att göra med att linfröna odlas utomlands och oljan importeras. Skulle all kreosot bytas ut mot linolja uppskattar man att det behövs 60&nbsp;000 ton linfrön per år.</p><p>– Här skulle det kunna finnas en stor potential för svenska bönder att dels leverera närproducerat, dels odla miljömedvetet.</p><p>För Linjon Group startade egentligen allt som en marknadsundersökning av miljövänliga&nbsp;<br>impregneringsalternativ. I dag sysselsätter projektet uppåt 20 personer.</p><p>– Projektet är i dag i en forskningsfas och vi vet ju inte med säkerhet vart det tar vägen, men jag skulle gärna berätta för mina barnbarn att jag var med om att ta bort kreosoten, säger Johan Linhult på Linjon Group.</p>

<h3>Kreosot</h3><p>2021 såldes i Sverige omkring 4&nbsp;700 ton kreosot, enligt Kemikalieinspektionen. En avsevärd del av de behandlade produkterna säljs dock på export.</p><p>Så sent som i höstas förnyade EU dispensen för användning av kreosot i slipers och ledningsstolpar. Enligt EU:s biocidförordning finns möjlighet att godkänna farliga ämnen om ett totalförbud skulle medföra oproportionerliga negativa konsekvenser för samhället.</p><p>Projektet stöds av Vinnova genom deras program Bioinnovation. I det pågående projektets första undersökande skede fanns både Trafikverket och Vattenfall med. I det nuvarande andra steget deltar Linjon Group, RISE, Stockholms Stad, Kungliga Djurgårdens Förvaltning och IVL Svenska Miljöinstitutet.</p><p><i>Källa: Kemikalieinspektionen</i></p>

<h3>Läs också</h3><p><a href="https://www.atl.nu/hojs-bostalle-satsar-pa-lin-i-vaxtfoljden"><strong>Höjs boställe satsar på lin till impregnering</strong></a></p><p><a href="https://www.atl.nu/kategori/vaxtodling/oljevaxtodling/lin"><strong>Läs allt om lin i ATL</strong></a></p>

<p>60 000 ton linfrö. Så stort kan behovet bli om en ny teknik för att byta ut den mycket giftiga kreosoten som träskyddsmedel visar sig fungera.&nbsp;</p>

60 000 ton linfrö. Så stort kan behovet bli om en den nya tekniken kan ersätta kreosoten.

Linolja ska ersätta giftig kresot

Teknik

Hos specialsnickeriet Linjon på Djurgården i Stockholm utvecklas och utvärderas en gammal teknik att byta kreosot mot linolja för impregnering.