Ny genteknik utmanar gamla föreställningar

Vetenskapsjournalisten Peter Sylwan beskrev tekniken i en artikel i Svenska Dagbladet som ”ett redskap som påminner om ordbehandling”, det vill säga att man har möjligheten att gå in och redigera i ett visst material utan att behöva ta bort eller tillsätta om så ej anses nödvändigt.

Även inom växtförädlingen används denna teknik och forskarna har frågat Jordbruksverket huruvida de växter som blir resultatet omfattas av GMO-lagstiftningen. I det fall där växten, i detta fall backtrav, inte innehåller något DNA från en främmande organism, har verket tolkat lagstiftningen så att den inte omfattas av denna lagstiftning. Tekniken och tillämpningen är ny, och tolkningen gäller i väntan på EUs tolkning.

Det betyder att de särskilda restriktioner för till exempel fältförsök som GMO-grödor omfattas av inte gäller i detta fall.

Bara namnet ”GMO” är mycket kontroversiellt och väcker starka känslor. Det finns populistisk men även högst relevant kritik mot de nya metoder som forskningen kring gener har gett upphov till. I många delar av världen är produkter gjorda på GMO-råvara förbjudna.

Att människan medvetet ändrar olika organismers gener är inget nytt. Det görs, i dag liksom vid jordbrukets början, för att få fram djur och växter som passar våra behov bättre, som ger större skördar, mer mjölk eller växter som är enklare att odla.

I många fall har den ”traditionella” aveln åstadkommit stora förändringar. Att påstå att vi inte har ändrat på något levande i vår närhet innan GMO fanns är således falskt.

Världen och mänskligheten står inför stora utmaningar, där klimatförändringar, miljöproblem och de svältkatastrofer som miljöförstöringen kan medföra är några av de svåraste och allvarligaste. I den situationen kommer fortsatt teknikutveckling och innovation att bli oumbärlig.

CRISPR/Cas9 belyser att det finns ny kraftfull teknik, och det finns anledning att se över GMO-lagstiftningen. Det betyder inte att tekniken ska klassas som farlig och blockeras och förbjudas. Det är inte en konstruktiv väg framåt.

Samtidigt vet vi att teknik kan användas även på skadliga sätt. När det gäller sådant som att förändra ekosystem kan skadorna bli så stora att de inte kan repareras i efterhand om något går fel.

Gentekniken kommer fortsätta vara en fråga att bevaka noggrant och vaksamt. Men det finns heller ingen anledning att inte känna viss hoppfullhet inför att vår fantastiska förmåga att skapa nya uppfinningar kan bli det som räddar oss den här gången också.