ATL har flera gånger rapporterat om brott som är riktade mot lantbrukare. Det kan röra sig om stölder eller hemfridsbrott, som intrång. Under ett seminarium den 29 september i år som arrangerades av Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, presenterades en ny rapport i ämnet.
Lantbrukare oroliga över att utsättas för brott
Brott riktade mot lantbrukare, exempelvis stölder och intrång, ökar. Det visar en ny rapport – och många lantbrukare är oroliga över risken att utsättas för brott.
Studien är gjord i ett samarbete mellan Lantbrukarnas riksförbund, Sveriges lantbruksuniversitet och KTH och kartlägger hur hotbilden mot svenska lantbrukare ser ut. Hur lantbrukare själva upplever sin situation berörs också i studien.
Politiska eller ekonomiska drivkrafter bakom brott mot lantbrukare
– De som begår brott mot lantbrukare är oftast motiverade av politiska eller ekonomiska drivkrafter, berättar Jonathan Abraham från KTH, författare till rapporten ”Assessing the threats against rural Sweden” som också är hans examensarbete på avancerad nivå.
Läs mer: Rädsla får bönder att hålla sitt yrke hemligt
Läs också: Djurrättsrörelsen radikaliseras – piskar upp hat mot bönder
Studien visar att brotten oftast begås i södra Sverige. Hemfridsbrott är det vanligaste brottet som svenska lantbrukare utsätts för, följt av vandalism och stöld på andra respektive tredje plats. Minkföretagare som blir utsatta är den vanligaste typen av brott som uppmärksammas i medier.
I forskningen ingår också en enkätundersökning. Enkäten har besvarats av 3 836 lantbrukare som har företag inom får, gris, nötkreatur och mink. I enkäten uppger fyra av tio lantbrukare att de upplevt någon form av brott riktade mot dem i egenskap av lantbrukare. 16 procent av de som svarade på enkäten hade någon gång blivit utsatta för intrång, skadegörelse eller annat hemfridsbrott. Fyra av tio som svarade på enkäten känner någon annan lantbrukare som har blivit utsatt för brott.
Låg anmälningsvilja efter brott
30 procent av de lantbrukare som uppger i enkäten att de blivit utsatta för brott, anmäler det till polisen. Anledningen till att anmälningsviljan är låg är oftast kopplat till osäkerhet kring om det kommer att leda till åtal eller inte, enligt rapporten. I vissa fall handlar det också om att de utsatta inte tycker att vad de har varit med om är något värt att anmäla.
– Det rör sig om en form av normaliseringsprocess, där man inte tycker att brottet är särskilt allvarligt, berättar Vania Ceccato som är forskare på KTH och deltar i projektet.
Forskarna poängterar att alla områden inom lantbruksföretagande inte täcks av forskningen, så som exempelvis rennäring och hästverksamhet. Det är också områden som behöver undersökas vidare för att ta reda på hur man ska få bukt med brottstypen på ett effektivt sätt.
Läs mer: Polisen: Skärp insatserna mot hatbrotten
Läs också: LRF kräver straffskärpning och en utredning
Läs mer: Så skyddar du dig mot aktivister