Ny dom om brukningsvärd jordbruksmark

Hej Jurist-spalten! Vad är brukningsvärd jordbruksmark och kan det hindra min planerade byggnation av bostadshus trots att marken har tagits ur produktion? Anders

I 3 kap. 4 § andra stycket miljöbalken finns en regel som säger att brukningsvärd jordbruksmark endast får utnyttjas för bebyggelse eller anläggningar om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen, och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk.

Bestämmelsen gäller i olika typer av prövningar såsom förhandsbesked och bygglov.

I praktiken innebär regeln normalt stopp för att bygga enstaka byggen som bostadshus på mark som hänsyn till läge, beskaffenhet och övriga förutsättningar anses lämplig för jordbruksproduktion, detta eftersom intresset av att uppföra enstaka boningshus inte ses som ett väsentligt samhällsintresse. Regeln, som funnits i årtionden i olika former, har under senare år kommit att användas striktare. Exempelvis används den numer oberoende av om fastigheten är taxerad som lantbruksenhet (se rättsfallet MÖD 2020:10), och ofta enbart utifrån det förhållande att stöd någon gång under de senaste årtiondena har utgått för marken, oavsett brukande.

Mark- och miljööverdomstolen, som meddelar vägledande domar i frågor som denna, har dock nyligen försökt att nyansera den strikta, och ofta skiftande, tillämpningen av bestämmelserna. I en färsk dom från den 3 maj 2022 har domstolen bedömt att mark som skulle bebyggas med bostadshus och garage inte var brukningsvärd jordbruksmark, trots att fastigheten var taxerad som lantbruksenhet, att jordbruksstöd beviljats för marken 2009 och 2010 och att skiftet låg i närheten av mark som fortfarande brukades – omständigheter som normalt brukar bidra till ett fetnej. Vid denna bedömning fäste domstolen särskild vikt vid att skiftet var 0,5 hektar stort, att ungefär hälften av marken sedan årtionden används som idrottsplan, och att resterande del klippts och slagits med betesputs endast i syfte att hålla den öppen. Domstolen framhöll att syftet med reglerna måste vara att säkerställa att den brukningsvärda jordbruksmarken skulle brukas, dock inte att säkerställa att jordbruksproduktionen upprätthålls på marker där sådan produktion saknar eller endast har liten betydelse från jordbrukssynpunkt eller regionalpolitisk synpunkt. Då domstolen bedömde att skiftet inte utgjorde brukningsvärd jordbruksmark, och det inte heller i övrigt fanns hinder, meddelades positivt förhandsbesked.

Domstolen konstaterade dock att frågan om vad som utgör brukningsvärd jordbruksmark är av stor praktisk betydelse, och att den inte i alla avseenden bedömts enhetligt i befintlig praxis. De bedömde det därför av vikt för ledning av rättstillämpningen att målet prövas av Högsta domstolen, och tillät därför överklagande av domen, vilket normalt inte tillåts. I skrivande stund är det ännu inte klart om domen kommer att överklagas, men sannolikt ja. Återkommer framöver i spalten om vi får ett klargörande från Högsta domstolen i denna högintressanta fråga. Kortfattat svar är därför ja det kan det, men förhoppningsvis kommer mer klargörande inom kort.

Lisa Kylenfelt

Jurist på Ludvig & Co