facebooktwittermail d

Nu kan sportanläggningar få jordbruksstöd

Reglerna för direktstöd ändras i år.

FOTO: GUNNAR LARSSON

Företag som sedan senaste reformen av jordbruksstöden inte fått direktstöd på grund av att de haft fel verksamhet vid sidan om lantbruket kan i år åter få bidrag. Regeringen har beslutat att skippa den lista med verksamheter som definierar utövaren som en inte aktiv, och därmed inte stödberättigad, bonde. Till de diskvalificerande verksamheterna har permanenta sport- och rekreationsanläggningar, flygplatser och fastighetsbolag räknats, bland annat.

– Det är inte så många som berörs av den här ändringen, men för de som är berörda är det en av- och på-knapp i stöden. Det kan omöjliggöra vettig jordbruksverksamhet om man inte får stödpengarna. Det är en väldigt positiv nyhet för det fåtal som berörs, säger Lars Hansson på Jordbruksverkets enhet för handel och marknad.

Ny sorts träda

Regeringen har också beslutat att införa ett nytt användningsområde för ekologiska fokusarealer. På "Träda med dragväxter" ska pollen- och nektarrika blommor sås. Medan 1 hektar vanlig träda räknas som 1 hektar ekologisk fokusareal räknas den nya varianten som 1,5 hektar ekologisk fokusareal per hektar.

– Det är bra att man uppmuntrar att ha de här ur ekologisk synvinkel lite mer värdefulla trädorna. Det är lite mer kostnader så det är inte mer än rätt att man får lite högre viktning.

Det ska gå att söka stöd för träda med dragväxter redan i år, men det finns ännu ingen lista med vilka blommor som godkänns. Jordbruksverket håller på att ta fram en sådan.

Ändringarna i gårdsstöden är möjliga att göra efter halvtidsöversynen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik då en rad korrigeringar gjordes. Vissa är obligatoriska för alla medlemsländer, som att det inte längre är tillåtet att använda kemiska växtskyddsmedel på ekologiska fokusarealer som används för att odla proteingrödor. Andra är valbara, som de regeringen nu beslutat om.

Väntat på beslut

En möjlig ändring som regeringen valde bort var att förändra definitionen av vad som är permanent gräsmark till att mark som plöjs upp återgår till att klassas som åkermark. Det finns enligt Lars Hansson för- och nackdelar med både den gällande och den nya definitionen, men bedömningen som gjorts är att nackdelarna med att ändra skulle vara större för Sverige.

Då skulle all jordbruksmark först klassas om. Nu gäller att lantbrukare med permanent gräsmark kan förbjudas att plöja upp den om den totala arealen permanent gräsmark i Sverige minskar. I dag går trenden i svenskt lantbruk åt motsatt håll, den permanenta gräsmarken ökar.

– Vi ser det som en obefintlig risk att den ska minska, säger Lars Hansson.

Förändringarna kommer när SAM-ansökan redan varit öppen i snart en månad. Ändringarna i EU-lagstiftningen trädde i kraft den första januari och regeringen fattade de nödvändiga besluten i torsdags.

– Hade det legat bättre i tiden så hade vi informerat tidigare, men nu har vi varit tvungna att invänta beslut så att vi inte utlovar något som inte händer i slutändan.

LÄS MER: Nya stödregler på gång

PREMIUM: Tjäna på träda