I sju år har en rödgrön regering styrt landet. Men nu skrivs ett nytt kapitel.
”Nu startar arbetet i opposition”, skrev Miljöpartiets ekonomisk-politiska talesperson Karolina Skog efter att Magdalena Andersson (S) valts till statsminister och till att leda en ren socialdemokratisk regering.
Att Miljöpartiet lämnar regeringssamarbetet innebär att partiet tar sig en ny roll i svensk politik. Det är rollen som stödparti eller välvilligt inställd opposition till S-regeringen. Hur stor förändringen blir kan diskuteras – i de stora dragen lär inte regeringens politik ändras.
Det finns inte heller mycket tid till att lansera några större politiska reformer. Det är inte ens ett år kvar till nästa val, vilket märks. Partierna har redan valdagen 2022 för ögonen i det mesta som görs.
Samtidigt lär Miljöpartiets exit från regeringskansliet innebära att dynamiken i maktens korridorer ändras. Socialdemokraterna kan framöver mycket enklare driva sin egen partilinje. Något som nog välkomnas inom S.
För det har återkommande framställts som att den rödgröna regeringen inte har varit utan interna konflikter. Ett praktexempel är turerna kring Cementas kalkbrytning på Gotland. En fråga där det har spekulerats i att Socialdemokraterna nog skulle vilja värna jobb och näringsliv, men där Miljöpartiet verkar ha drivit en mer restriktiv linje. Följden av de motstridiga viljorna kan i sin tur ha märkts i regeringens hantering av frågan – som har varit utdragen och förvånansvärt ljummen givet hur många jobb som står på spel. Och arbetstillfällen är ju inte något som Socialdemokraterna historiskt har varit särskilt villiga att riskera.
Men när Miljöpartiet är ute ur regeringen kan Socialdemokraterna prioritera på ett annat sätt än tidigare. Det är inte otroligt att Magdalena Anderssons regering kommer att landa i en lite annan ståndpunkt än den tidigare i frågor där brukande står mot bevarande, så som i skogen.
En hoppfull blick på den nya S-regeringen är att den kommer att betona svenskt skogsbruks värde för välståndet och klimatomställningen mer än vad den rödgröna regeringen har gjort, som i stället har framstått som med tiden alltmer inriktad på att förbjuda skogsbruk på än större arealer.
Ett positivt tecken är också att Magdalena Andersson i sin regeringsförklaring under tisdagen valde att åter tillsätta en landsbygdsminister. En post som hennes företrädare Stefan Löfven tog bort i regeringsombildningen i somras.
Ny landsbygdsminister är riksdagsledamoten Anna-Caren Sätherberg (S), från Jämtland. Och hon kastas rakt in i hetluften.
EU:s nya jordbrukspolitik håller på att ta form och den processen kommer att kräva statsrådets närvaro i Bryssel. Tyvärr får dock inte Sätherberg ett eget departement, utan landsbygdsministern är fortsatt inneboende på näringsdepartementet.
Att posten som landsbygdsministern återkommer kan samtidigt ses som ett uttryck för att landsbygdspolitiken verkar bli allt viktigare i den stundande valrörelsen. Ett tecken i tiden gavs direkt efter Magdalena Anderssons regeringsförklaring.
När Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch utanför riksdagens kammare frågades ut om sina första intryck av den nya regeringen sade KD-ledaren att hon önskat mer fokus på pensionärer och landsbygden. Och det är två väljargrupper som allt fler partier verkar intresserade av.
Att posten som landsbygdsministern är tillbaka kan även ses som ett uttryck för att trycket på statsministern att flytta makt från näringsdepartementet till miljödepartementet har minskat.
Maktförflyttning från landsbygdsministern var annars en trend som märktes under den rödgröna regeringen ledd av Stefan Löfven (S). Då försvann landsbygdsdepartementet. Och då lades många tunga utredningar som rörde de gröna näringarna under miljödepartementet. Sakta men säkert avlövades resterna av det gamla jordbruksdepartementet.
Nu kan dock regeringens tonfall i jordbrukspolitiken vara på väg att ändras efter sju år. En rent socialdemokratisk regering kan kanske välja att mer än tidigare betona lantbrukets möjligheter till jobbskapande i hela landet och dess viktiga roll i totalförsvaret. Något som talar för en sådan linje är att S inte kommer att vilja bidra till att landsbygdsväljare lämnar C för exempelvis M, KD eller L. Tre partier som gör alltmer för att locka landsbygdsväljare.
De närmaste månaderna kommer det sakta men säkert stå klart vad en ren Socialdemokratisk jordbruks-, skogsbruks- och landsbygdspolitik egentligen innebär. Fram till valet kommer inte längre S ha MP att skylla impopulära beslut på.