Malin Eborn

Det är viktigt att bevaka de naturliga vattenvägarna. Här har hus och trädgårdar gjort det omöjligt att nå diket för underhåll. 

large_1639502003263.jpeg

medium_1639502003263.jpeg

small_1639502003263.jpeg

thumbnail_1639502003263.jpeg

1639502003263.jpeg

Den här artikeln publicerades först i <a href="https://www.lantmannen.nu/">tidningen Lantmannen</a>.

Att underhålla diken är en nödvändig åtgärd för att få en effektiv dränering, vilket inte minst gjort sig påmint under året när stora nederbördsmängder kommit vid oönskade tillfällen under växtodlingssäsongen.&nbsp;

Men många skjuter på det, kanske av oro för att bryta mot regler eller rädsla att skapa grannkonflikter. Bristen på kunskap om vattenrättsliga frågor är stor i lantbruket, menar Tilla Larsson, rådgivare på Jordbruksverket. Själv har hon jobbat med frågorna i trettio år och var en av talarna på Jordbruksverkets webbinarium om dikesunderhåll som hölls i september.&nbsp;– Det största misstaget man kan göra är att vänta för länge med att ta tag i underhållet, säger Tilla Larsson.

large_1639502025588.jpeg

medium_1639502025588.jpeg

small_1639502025588.jpeg

thumbnail_1639502025588.jpeg

1639502025588.jpeg

<h2>Viktig kunskap faller i glömska</h2>Det handlar inte bara om risk för skador på fastigheter som är beroende av att diket fungerar utan också om att viktig kunskap faller i glömska. I markavvattningssamfälligheter där vattenanläggningen ägs av flera, till exempel ett dikningsföretag, är det inte helt ovanligt att kunskap och engagemang försvunnit vid generationsskiften.–&nbsp;Förr var det mer naturligt att man samlades runt diket, man var medveten om dess betydelse och hjälptes åt, säger Tilla Larsson.Har aktiviteten i ett dikningsföretag varit vilande under många år kan det bli en lång startsträcka att dra i gång det igen. Det kan ha tillkommit nya deltagare som inte kan något om jordbruk, och därför inte alls har förståelse för problematiken och än mindre vill vara med och betala för ett underhåll.&nbsp;Ibland är det först när något händer, en ledning som går sönder eller ett dike som helt har vuxit igen, som frågan kommer upp.– Med nya fastighetsägare kan man få börja om igen och förklara vad ett samfällt dike är, säger Tilla Larsson.

Gamla ritningar för dikningsföretag samt lagbok

large_1639501999102.jpeg

medium_1639501999102.jpeg

small_1639501999102.jpeg

thumbnail_1639501999102.jpeg

1639501999102.jpeg

<h2>Här krävs styrelse&nbsp;</h2>För att dra i gång verksamheten igen efter lång tid kan det behövas rådgivning. Jordbruksverket anordnar också studiecirklar på temat. För att hålla kunskapen vid liv är det sedan viktigt att hålla regelbundna träffar, helst en gång om året, även om det inte behövs underhåll så ofta.&nbsp;När det gäller de samfällda dikena ska de förvaltas enligt den lagstiftning som gällde när de tillkom. De flesta dikningsföretag är tillkomna enligt 1918 års vattenlag. Är antalet deltagare fler än två ska en styrelse utses i dessa. Sedan är det styrelsen som beslutar om underhåll.– Man röstar inte om underhåll. Det är styrelsen som ser till att man följer tillståndet och gör det underhåll som behövs, säger hon.

large_1639501996674.jpeg

medium_1639501996674.jpeg

small_1639501996674.jpeg

thumbnail_1639501996674.jpeg

1639501996674.jpeg

large_1639502001078.jpeg

medium_1639502001078.jpeg

small_1639502001078.jpeg

thumbnail_1639502001078.jpeg

1639502001078.jpeg

Alla deltagare i dikningsföretaget har rätt att påkalla ett underhåll, och då ska styrelsen gå ut och titta om det finns ett behov att göra en åtgärd. Vid beslut att en åtgärd inte behövs krävs en motivering.–&nbsp;Det är viktigt att man gör det här sakerna på rätt sätt och har en aktuell kostnadsfördelningslängd, säger hon.<h2>Bevaka andra aktörer</h2>I kostnadsfördelningslängden preciseras hur kostnaderna ska fördelas vid ett underhåll. Görs fastighetsregleringar är det viktigt att även kostnadsfördelningen görs om så att den blir korrekt. En annan viktig uppgift är att bevaka andra aktörer i närheten som kan påverka belastningen på diket. Det kan handla om planer på enstaka bebyggelse, större detaljplaner eller planer på motorvägar eller våtmarker.&nbsp;Det är viktigt att komma in tidigt i planprocesserna och det går inte att förlita sig på att exempelvis kommunens tjänstemän kontaktar de markägare som berörs.

Tilla Larsson, rådgivare på Jordbruksverket, vid ett dike med behov av underhåll.

large_1639502008070.jpeg

medium_1639502008070.jpeg

small_1639502008070.jpeg

thumbnail_1639502008070.jpeg

1639502008070.jpeg

–&nbsp;Det finns kommuner som är jättebra och kommuner som är mindre bra. Men det är inte helt ovanligt att markägare känner sig överkörda i sådana här ärenden, säger Tilla Larsson.&nbsp;Med ny bebyggelse ökar belastningen genom ökad avrinning från hårdgjorda ytor och utsläpp av dagvatten. Dikningsföretaget har ingen skyldighet att öka kapaciteten för detta. Finns inte en tillräcklig kapacitet för att klara belastningen kan man ställa krav på exempelvis åtgärder för en fördröjning av vattenutsläpp från det planerade området. Om det kommer kraftiga regn kan också mycket grus på de hårdgjorda ytorna runt bebyggelsen spolas ut i dikena och öka underhållsbehovet.–&nbsp;Det är viktigt att få till överenskommelser om att exempelvis kommunen ska vara med och betala om det krävs ett ökat underhåll, säger Tilla Larsson.&nbsp;

large_1639501994518.jpeg

medium_1639501994518.jpeg

small_1639501994518.jpeg

thumbnail_1639501994518.jpeg

1639501994518.jpeg

<h2>Upprätthålla dikets djup och läge</h2>Grundläggande när det gäller en vattenanläggning är att man har både tillstånd och skyldighet att göra underhåll så att det inte uppkommer skada för enskilda eller allmänna intressen.– Just när det gäller underhåll har samhället alltid varit beroende av att de här vattenanläggningarna sköts, dels för att säkerställa dräneringen, dels för att undvika skador på annans mark. Därför värnar lagstiftningen om det.Med underhåll menas att upprätthålla dikets djup och läge. Man får alltså inte rensa djupare eller bredare än vad som bestämts i ett tillstånd eller vad som kan visas vara det senast lagliga djupet.Man har också rätt att gå in på någon annans mark om det krävs för att göra underhållet.– Men givetvis ska fastighetsägaren informeras innan.

Ett vattenfyllt dike med sedimentation och grumling.

large_1639502010674.jpeg

medium_1639502010674.jpeg

small_1639502010674.jpeg

thumbnail_1639502010674.jpeg

1639502010674.jpeg

<h2>Skyddade arter&nbsp;</h2>Det behöver heller inte göras en anmälan för underhåll om det inte är uppenbart att enskilda eller allmänna intressen skadas.&nbsp;Finns det fisk i diket krävs däremot en anmälan till länsstyrelsen innan underhållsarbetet påbörjas. Länsstyrelsen ger då råd om den bästa tidpunkten för att inte störa fiskarnas vandrings- och lektider. Varken biotopskydd eller strandskydd kan stoppa ett underhåll och det krävs inte heller dispens för att göra ett underhåll.– Men man måste ändå vara försiktig. Biotopskydd finns ofta för att spara vissa naturtyper men det gäller inte åtgärder som är nödvändiga för att diket eller biotopen ska finnas kvar, säger Tilla Larsson.Det är också viktigt att ha koll på om man har skyddade arter i sitt dike, vilket det ofta finns information om på länsstyrelsen hemsida. Då krävs dispens för att göra underhållet. Vill man vara säker på att göra rätt erbjuder Greppa Näringen sedan några år tillbaka rådgivning specifikt för underhåll av diken.

<h3>Enskilda och samfällda diken</h3>Den som äger ett dike har ansvar för underhållet. Ingår diket i en markavvattningssamfällighet, exempelvis ett dikningsföretag, är det deltagarna som äger vattenanläggningen och förvaltar tillståndet gemensamt.&nbsp;De tillstånd till markavvattning som meddelats via förrättningar, domar eller andra myndighetsbeslut finns sparade i olika arkiv beroende på vid vilken tidpunkt de tillkom.Akterna kan finnas tillgängliga på exempelvis Lantmäteriets hemsida eller hos länsstyrelserna, ofta digitalt. Om diket inte ingår i en markavvattningssamfällighet är det ett enskilt dike.Ägaren till diket är verksamhetsutövaren, alltså den som låtit utföra diket. Har du anlagt ett dike på en annan fastighet tillhör diket dig. I annat fall utgör diket ett tillbehör till den fastighet där diket ligger.&nbsp;Källa: ”Underhåll ditt dike för ett rikare odlingslandskap” – Jordbruksverket

<h3>Rättighet och skyldighet</h3>Rättighet och skyldighet att underhålla vattenanläggningar regleras i miljöbalken. En vattenanläggning är en anläggning som tillkommit genom vattenverksamhet, exempelvis ett dike.Så här står det i lagen:MB 11:15§"Tillstånd behövs inte för att utföra rensningar, för att bibehålla vattnets djup eller läge eller för att omedelbart återställa ett vattendrag som vikt från sitt förra läge eller som på annat sätt förändrat sitt lopp."MB 11:17§"Den som äger en vattenanläggning är skyldig att underhålla den så att det inte uppkommer skada för allmänna eller enskilda intressen genom ändringar i vattenförhållanden."(Obs! skyldigheten gäller alla vattenanläggningar oavsett om de tillståndsprövats eller inte)Källa: Tilla Larsson, Jordbruksverket

<h3>Mer information</h3>I Jordbruksverkets publikation ”Underhåll ditt dike för ett rikare odlingslandskap” samt i LRF:s ”Äga och förvalta diken och andra vattenanläggningar i jordbrukslandskapet” går det att hitta mer information. Jordbruksverket har också lagt ut flera informativa filmer på temat som går att hitta på youtube under Vattenhushållning ”Diken och samfälligheter”, ”Styrelse och kostnadsfördelning” och ”Hur du underhåller ditt dike”.

Som ägare av ett dike eller som deltagare i ett dikningsföretag finns en skyldighet att veta vad som gäller. Rådgivare Tilla Larsson reder ut viktiga saker att ha koll på inför underhåll av diken.

Nödvändiga kollen inför dikesunderhåll

Växtodling

Rådgivare Tilla Larsson reder ut viktiga saker att ha koll på inför underhåll av diken.