d
Utblick23 septemberKommentera

”Nödlag ska stärka det franska jordbruket”

Frankrike har beslutat om ett stort lagpaket som ska stärka det franska jordbruket, däribland att växtskyddsmedlet acetamiprid åter ska få användas.

FOTO: MARTIN LELIEVRE

Här skriver gästande eller fasta skribenter från när och fjärran för att vi ska lära oss mer om världen eller historien. Åsikterna är skribentens egna och speglar inte nödvändigtvis ATL:s ledarsidas ståndpunkter. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.

Nu är det möjligt att använda den omtvistade neonikotinoiden acetamiprid i Frankrike igen. Det är ett växtskyddsmedel som får användas i andra EU-länder, men som Frankrike tidigare har förbjudit. Den nya lagen som tillåter användandet har gått igenom alla instanser och trädde i kraft den 19 augusti i år.

De största bondeorganisationerna FNSEA, med ungdomsfalangen Jeunes Agriculteurs, och den näst största Coordination Rurale är nöjda med beslutet. De har länge krävt utökad tillgång till bekämpningsmedel och bevattning. Den tredje största bonderörelsen, Conféderation Paysanne, är däremot starkt kritisk och kallar lagen skandalös. Nödlagen är "en fruktansvärd förolämpning mot den klimatkris som drabbar bönderna med full kraft. Innehållet i beslutet när det gäller de ytterst allvarliga frågorna om vatten och neonikotinoider är skandalöst", skriver organisationen på sin hemsida.

I nationalförsamlingen röstade 369 för lagförslaget och 178 mot. När senaten i sin tur gick till omröstning i somras röstade 214 för och 111 mot. Jordbruksminister Annie Genevard, som tillhör det republikanska partiet, var tillfreds. Enligt nyhetsbyrån AFP säger hon att lagen kommer att "erbjuda konkreta, synliga och påtagliga lösningar på de svårigheter som våra jordbrukare möter i vardagen."

Monique Barbut, som är minister för en ekologisk omställning, reagerade rakt motsatt. Hon hotade med att avgå men övertalades av president Emmanuel Macron att sitta kvar.

Enligt jordbruksministern är det upp till Agence de securité sanitaire (myndigheten för hälsosäkerhet) att besluta om hur acetamiprid ska få användas. Det kan röra sig om ett undantag för en begränsad tid, för en enda produktionskedja och för en mycket begränsad jordbruksareal, förutsatt att det inte medför några konsekvenser för människors hälsa eller miljön. Tillåtelse kan också ges om det rör sig om en nödsituation och att det inte finns något alternativ.

Från vänstern kom kritiken från Manuel Bompard: ”Premiärministern tar inte sitt ansvar. Han har just tvingat igenom återinförandet av två cancerframkallande bekämpningsmedel, som kritiserats av vetenskapliga sällskap, läkare och över två miljoner medborgare. Vilken skam”, kommenterade han på X.

Beslutet är en del av ett större lagpaket för att stärka det franska jordbruket. Bakgrunden är den ilska och de omfattade demonstrationer som genomfördes i Frankrike under vintern 2025 och 2026. Lagstiftningen har utarbetats samtidigt som det franska jordbruket plågats av en sällan skådad torka, med dramatiska konsekvenser för många produktionsgrenar, både för växtodlare och köttproducenter.

Totalt omfattar lagpaketet nära 70 paragrafer. De mest omstridda är, som påpekats, införandet av acetamiprid, ett annat medel som innehåller flypuradifurone samt lagring av vatten. 

Sistnämnda har diskuterats intensivt de senaste åren. Flera lantbrukare vill bygga megabassänger och pumpa upp grundvatten under vintern och fylla bassängerna för att kunna bevattna fälten sommartid.

Miljövännerna ser risken med att enbart ett fåtal personer får tillgång till de stora vattenreservoarerna. De menar att idén gynnar utvecklingen av intensivt jordbruk och skulle hellre se satsningar på mindre gårdar. Argument som att pumpning av grundvatten kan störa den ekologiska balansen, har också hörts i debatten.

Förutom dessa omtvistade frågor innebär lagpaketet också att de administrativa kraven vid bygg- eller moderniseringsarbeten minskar genom ett särskilt system för miljötillstånd. Lagen ger också djurägare större frihet att agera mot varg. 

Skyddet mot intrång och skadegörelse blir också starkare. Straffen ska skärpas och stölder av diesel och utrustning eller skadegörelse på vattenlagringsanläggningar ska ge upp till fem års fängelse och upp till 75 000 EUR i böter.

Dessutom föreskriver lagtexten att de som serverar mat inom den offentliga sektorn ska köpa in sina varor inom EU, ett sätt att stärka fransk livsmedelssuveränitet.

Fransmännen har tagit ett omfattande grepp för att stärka den inhemska livsmedelsproduktionen. Det är ett bevis på att de stora bondedemonstrationerna har gett resultat för det franska jordbruket.