ATL rapporterar kontinuerligt om det nationella stödet som lantbrukare i Sverige kan ansöka om och som ska kompensera för sådant som försvårar möjligheterna för att bedriva jordbruk. Det kan handla sådant som långa avstånd och att klimatet påverkar produktionen.
Nationellt stöd viktigt för lantbrukare i norr
Det nationella stödet är viktigt för lantbrukare i norra Sverige, visar en rapport från Jordbruksverket. Anledningen är att möjligheterna att bedriva jordbruk är sämre där än i övriga landet.
Stödet finansieras helt och hållet genom den svenska budgeten och är särskilt viktigt för lantbrukare i norra Sverige eftersom är möjligheterna att bedriva jordbruk är sämre där än i övriga landet, det visar en ny rapport från Jordbruksverket.
Fler svårigheter
I rapporten beskrivs flera svårigheter med att bedriva jordbruk i norra Sverige. Djurhållare i dessa så kallade stödområden har till exempel sämre förutsättningar för odling av foder. På grund av den korta odlingssäsongen kan de sällan ta mer än två skördar per år på sina vallar. De behöver därför använda större arealer för att producera den mängd vallfoder som de behöver vilket leder till längre och dyrare transporter. Lantbrukarna är oftast inte heller självförsörjande på foderspannmål utan måste köpa in foder, vilket blir dyrt. Något annat som lyfts i rapporten är de långa avstånden i norra Sverige som till exempel ger sämre möjligheter till extra arbetskraft.
Det nationella stödet är tänkt att kompensera för de högre kostnader som den här typen av faktorer leder till.
303,51 miljoner kronor i stöd
Under 2017 betalade staten ut totalt 303,51 miljoner kronor i stöd och mest stöd ges sedan lång tid tillbaka till Sveriges mjölkbönder. Trots det nationella stödet har företag inom de mest utsatta stödområdena 30–50 procent lägre lönsamhet jämfört med ett referensområde i Syd- och Mellansverige. Hela 40 procent av mjölkföretagen i stödområdena skulle inte ha någon lönsamhet alls utan det nationella stödet för mjölk. Samtidigt är antalet mjölkföretag, mjölkkor och mängden producerad mjölk i området med nationellt stöd under perioden 2013- 2017 som lägst år 2017, skriver Jordbruksverket i rapporten.
Slutsatsen av rapporten är att många lantbrukare är beroende av stödet, inte minst norra Sveriges mjölkbönder. Jordbruksverket flaggar också för faran i att ta bort stödet för mjölk då delar av mjölkproduktionen kommer försvinna, likväl som arbetstillfällen på landsbygden och de öppna ängs- och betesmarkerna.
LÄS OCKSÅ: "Utmana idén om att staden är så fantastisk"
LÄS OCKSÅ: Färre vill ha stödpengar
Du kan ansöka om nationellt stöd om du:
• har smågrisproduktion, gethållning, odlar potatis, bär och grönsaker samt produktion av mjölk, slaktsvin eller ägg.
• har produktion i stödområde 15 och brukar minst 3 hektar åkermark eller betesmark.
Jämfört med perioden 2013-2016 visar statistiken för 2017 följande:
• Den totala mängden producerad mjölk är som lägst.
• Antalet slaktsvin är som högst.
• Antalet suggor är som högst.
• Antalet värphöns är som lägst.
• Hektar potatis är näst lägst.
• Hektar bär och grönsaker är som lägst.
2017 är, med undantag för slaktsvin och suggor, det år med lägst eller näst lägst produktionsnivå under den femårsperiod som Jordbruksverket har granskat i rapporten.
Källa: Jordbruksverket