Omtag om nästa års torkstöd

Jordbruksverket drar tillbaka sitt första förslag att 2019 års krisstöd för torkan ska utformas som en återbetalning av dieselskatt. Sedan riksdagen antagit budgetförslaget från Moderaterna och Kristdemokraterna, där det ingick en ökad återbetalning av dieselskatt, finns det inte längre utrymme att hantera även krisstödet som en återbetalning av dieselskatt. I så fall hade återbetalningen blivit större än vad skatten är.

– Därför måste vi komma med ett nytt förslag, men det är vår ambition att tidsplanen ska hållas och att det ska vara ett enkelt stöd att söka, säger Mirja Hjers, divisionsdirektör för utbetalningsfunktionen på Jordbruksverket.

Stöd per produktionsgren

Jordbruksverket presenterade i slutet av oktober 2018 en rapport där man skisserade två förslag till hur stödet kunde fördelas. Sedan det första förslaget nu fallit tittar man åter på nummer två, som innebar att gårdens innehav av moderdjur var huvudsaklig fördelningsgrund. Dessutom avsattes fasta belopp för växtodlingsföretag utan djurhållning samt för fågel, ägg, frilandsodling av grönsaker och matpotatis.

– Det förslaget kommer vi att utnyttja, men vi behöver göra vissa justeringar. Bland annat blev ju spannmålsskörden sämre än prognosen så därför är det motiverat att låta växtodlingen väga tyngre, säger Mirja Hjers.

Grundfakta finns

I slutet av januari räknar Jordbruksverket med att presentera ett reviderat förslag till krisstöd. Den ursprungliga planen var att utbetalningen av krisstödet skulle kunna ske under juni och juli 2019. Mirja Hjers har gott hopp om att klara det även nu.

– Underlaget vi behöver hämta in har vi i princip redan i huset. Det gör att vi är positiva och tror på tidsplanen.

LRF:s förbundsordförande Palle Borgström tycker att Jordbruksverkets besked är tämligen odramatiskt.

– Pengarna finns kvar, det är fördelningsgrunden som ändras. Men det går att hitta andra modeller med rimlig träffsäkerhet, säger Palle Borgström till ATL.

Jordbruksverkets övervägande att låta växtodlingen väga tyngre ser han som rimligt:

– Det finns en logik i det. Det är fullt klart att växtodlingen också är hårt drabbad och att den bör omfattas av stödet. Sedan lär det inte gå att hitta en modell som alla tycker är rättvisande.

Snabb hantering viktigt

En fördel med att använda återbetalning av dieselskatt som metod för krisstödet var att det inte krävdes något godkännande från EU-kommissionen, utan bara en anmälan.

– Farhågan är att ansökningsförfarandet blir mer komplicerat både för myndigheterna och för lantbrukaren. Varje fördröjning är olycklig, det är nu likviditetsbristen finns, säger Palle Borgström.