Ulf Aronsson

Aktivistplattform i tallarna på Garphytteklint.

1682082323312.jpeg

”Frivilligt formellt skydd bör vara en grundläggande utgångspunkt och ett huvudsakligt arbetssätt för myndigheterna”. Så skrev regeringen i Skogspropositionen 2021. Det tog länsstyrelsen i Örebro län fasta på när de i fjol beslutade att inte gå vidare med planerna på ett reservat på Garphytteklint.

Av det planerade reservatet på 64 hektar låg 56 hektar på privat mark, och markägaren var inte intresserad av något reservat.&nbsp;I sitt beslut att inte gå vidare med reservatet skriver länsstyrelsen att: "Länsstyrelsens sammanvägda bedömning är att även om det har konstaterats att naturvärdena är mycket höga så väger den enskildes rätt att bruka sin mark tyngre, då frivillighet i överenskommelse om reservatsbildning inte bedöms kunna nås”.&nbsp;Men frågan om reservat på Garphytteklint började egentligen långt tidigare.”Vad vi vet så började Garphytteklint vara på tal som reservat redan i början på 1990-talet, då frågan väcktes av Örebro kommun”, skriver Johan Karlhager, chef på enheten för Naturskydd vid Länsstyrelsen i Örebro, i ett mejlsvar till ATL.PÅ DEN TIDEN hade Örebro kommun ett avtal med markägaren om att hålla ett elljusspår samt att nyttja en badplats på området. Men enligt det förlängda avtalets särskilda bestämmelser förband sig också kommunen att inte verka för andra inskränkningar eller expropriation av fastigheten, vilket kan vara ett skäl till att kommunen då inte agerade för något naturreservat.Men bland andra Naturskyddsföreningen intresserade sig också för området, som de började inventera redan 2015. Och när markägaren i juli 2021 gjorde en avverkningsanmälan för att bygga en väg på Garphytteklint gjorde länsstyrelsen en egen inventering. Den konstaterade att det rörde sig om kalkbarrskog med lång kontinuitet, en prioriterad skogstyp inom områdesskyddet och för Sveriges internationella åtaganden. Den externa inventeraren hittade ett 60-tal rödlistade arter, att jämföra med de drygt 80 som Naturskyddsföreningens skogsgrupp i Örebro län hävdar att de hittat.

1682513784232.jpeg

Länsstyrelsen fick inga svar från markägaren på sin inbjudan till dialog eller förslag till naturreservat. När markägaren i maj i fjol i stället skickade in ytterligare en avverkningsanmälan på åtta hektar för att rensa bort barkborreangripen gran så åkte Maria Larsson, dåvarande landshövding, och Johan Karlhager för att träffa markägaren.Markägaren är först tveksam till att ställa upp för en intervju i ATL:– Skötseln av skogen ska inte hanteras i pressen eller annan media, utan i skogen och naturen, säger han. Men ska det skrivas något så ska det inte vara en sån där snyfthistoria om en stackars markägare som drabbas, utan en redogörelse över hur lobbygrupper, myndigheter och domstolar agerar i praktiken och i skogen.<blockquote>”Det enda de har rätt att göra är att besluta om att inrätta ett reservat, inget annat.”</blockquote>Han berättar om mötet med landshövdingen och länsstyrelsens naturskyddschef:&nbsp;– De ville ha reservat och sa att det fanns både ersättningsmark och pengar till ersättning. Men jag vet att det inte är något de kan lova. Det enda de har rätt att göra är att besluta om att inrätta ett reservat, inget annat. Bytesmark och ekonomisk ersättning beslutar Naturvårdsverket om, och eventuellt domstolen efter stämning, säger markägaren.

Han talar bland annat av egen erfarenhet. 2009 gjordes 71 hektar av hans mark till reservat mot hans vilja. På egen hand lyckades han ordna ersättningsmark i ett trepartsbyte med Sveaskog och Naturvårdsverket. 2011 blev ytterligare 28 hektar av hans skog reservat, också den gången mot hans vilja. För att få ut 3,5 miljoner kronor i ersättning fick han först stämma staten i flera instanser.Efter sitt möte med markägaren kom länsstyrelsen fram till att det inte var aktuellt med fortsatt dialog om reservatsbildning på Garphytteklint och planerna på reservatet lades alltså ned i slutet på juni ifjol.&nbsp;

Johan Karlhager, chef på enheten för Naturskydd vid Länsstyrelsen i Örebro. 

1681456063443.jpeg

Det gillade varken kommunen eller Naturskyddsföreningen, som bägge överklagade länsstyrelsens beslut om att inte göra reservat till regeringen. Men innan regeringen hann avgöra den frågan meddelade Skogsstyrelsen att markägaren fick genomföra den avverkning han anmält, men med restriktioner motsvarande en tredjedel av avverkningens värde.Det beslutet överklagades av både markägaren och Naturskyddsföreningen, samtidigt som kommunen agerade snabbt. Samma dag som Skogsstyrelsen gav tillstånd till avverkningen väckte några av kommuntjänstemännen frågan om kommunen i stället kunde inrätta ett reservat på Garphytteklint. Dagen därpå tog kommunen beslut om att utreda ett kommunalt reservat och kunde då också utfärda ett interimistiskt, det vill säga tillfälligt, avverkningsförbud.

Snitsel för naturhänsyn på Garphytteklint.

1682513771974.jpeg

– Vi fick frågan från ett folkligt engagemang: Naturskyddsföreningen, boende och medborgare. Tjänstemännen inledde ärendet och med avverkningsstoppet köpte vi oss tid att utreda frågan, säger John Johansson (S), ordförande i Örebros kommunstyrelse.Vid det interimistiska beslutet var socialdemokraterna i majoritet i kommunen tillsammans med (C) och (KD), men det har efter valet i fjol ändrats till en koalition mellan (S), (C) och (M).&nbsp;– Vi har varit väldigt tydliga med att vi inte tagit något beslut ännu. Det finns skäl som väger för ett reservat och skäl som väger emot, allmänintresset och markägarens perspektiv, och tjänstemännen tittar på frågan i den utredning som pågår. Politiskt är inga beslut fattade, men vi har deltagit i beredningen, säger han.Örebro kommun anser att naturvärdena vid Garphytteklint är så pass höga att det kan finnas skäl att inrätta ett naturreservat oavsett markägarens inställning.Varför började ni inte utreda reservat på Garphytteklint tidigare, om ni visste att det fanns höga naturvärden?&nbsp;– Jag kan inte de historiska detaljerna. Frågan har diskuterats tidigare och kommunen har tänkt att länsstyrelsen skulle hantera det. Vi hade inte behövt hantera frågan tidigare och genom att utreda frågan och avverkningsförbudet så köpte vi oss tid.

John Johansson, (S), kommunstyrelsens ordförande i Örebro kommun.

johnjohansson-beskuren.jpg

Enligt länsstyrelsen så var en viktig faktor för att inte gå vidare med reservatet att tvångsinlösning skulle ge ”långtgående negativa konsekvenser för förtroendet för myndigheten”.– Det finns lagstiftning som möjliggör för kommunen att ta såna här beslut. Vi har egna grunder och rådighet och kan komma till en annan ståndpunkt än länsstyrelsen, säger John Johansson om det.1995 skrev Örebro kommun på ett avtal om att inte expropriera eller verka för andra inskränkningar på den här fastigheten. Gäller inte det avtalet eller tänker ni strunta i det?– Jag känner inte till något sådant avtal, men det kommer i så fall utredningen att visa.Av kommunens handlingar i ärendet framgår att åtminstone tjänstemännen känner till avtalet. Enligt dem väger kommunens uppdrag att inrätta naturreservat enligt miljöbalken tyngre än ett sånt avtal. Kanske kan inrättandet av ett reservat innebära avtalsbrott, men det ska inte ha någon påverkan på ett reservatsbeslut, resonerar miljönämndens ordförande.

1681456074096.jpeg

På frågan om hur naturvärdena på Garphytteklint påverkas av angreppen av granbarkborre, och som nu inte kan åtgärdas på grund av avverkningsförbudet, hänvisar John Johansson också till utredningen och kommunens tjänstemän.&nbsp;Markägaren har redan fått cirka 100 hektar reservat på sin mark mot sin vilja, länsstyrelsens förslag gällde ytterligare 56 hektar. Finns det någon gräns för hur mycket mark som kan tvångsinlösas hos en enskild skogsägare, eller avgörs det enbart av vilka naturvärden som finns?&nbsp;– Markägarens intressen är en viktig faktor och naturskyddet ska inte innebära några extrema inskränkningar. Men det kommer utredningen att titta på, säger John Johansson.Och om ni inte inrättar ett reservat kommer markägaren då få intrångsersättning för att ni hindrat pågående markanvändning?– Jag kan inte själv all juridik kring det här utan får hänvisa till de tjänstemän som jobbar med frågan. Men vi följer gällande lagar och regler.Markägaren har överklagat kommunens avverkningsförbud och är kritisk till hur det har gått till när beslutet togs. Han anser att en handfull tjänstemän med egen agenda har varit drivande, att kommunen saknat eget underlag för det snabba beslutet att utreda ett reservat, och att det beslutet bara var en förevändning för avverkningsförbudet.&nbsp;Kommunen måste ha ett eget underlag för besluten, och kan inte bara förlita sig på länsstyrelsens handlingar i ärendet, resonerar markägarens jurister i ett yttrande. De pekar också på att tillsynsmyndigheten Skogsstyrelsen faktiskt givit tillstånd till avverkning i området, under förutsättning att viss hänsyn tas.

1682513777928.jpeg

Enligt markägaren är även chefen vid den avdelning inom kommunen som fått i uppdrag att utreda reservatsfrågan jävig, och avverkningsförbudet är därför ogiltigt. Chefen är sambo med en miljöpartistisk politiker som i valrörelsen i fjol lovade mer skyddad natur i Örebro. ”Vi vill också ha fler naturreservat i kommunen, och kommer att börja med att göra delar av Sörbyskogen till ett reservat, och Garphytteklint som vi inte äger i dagsläget”, sa han då som ett av Miljöpartiets vallöften. Sedan valet i fjol sitter han i Örebros kommunfullmäktige.&nbsp;Även kommunchefen som utreder reservatsfrågan är politiskt aktiv i Miljöpartiet sedan många år, bland annat som regionsekreterare, politisk sekreterare och valsamordnare i Örebro. Enligt markägaren har paret också både setts och fotograferats vid rundvandringar på Garphytteklint som ordnats av Naturskyddsföreningen för att bygga opinion för ett reservat.&nbsp;

1682513765328.jpeg

I oktober i fjol kom beskedet att regeringen inte prövar överklagan av länsstyrelsens beslut att inte bilda reservat, med motiveringen att både kommunen och Naturskyddsföreningen saknade rätt att överklaga.&nbsp;Naturskyddsföreningens och markägarens överklagan av Skogsstyrelsens avverkningsrestriktioner upphävdes av Mark- och miljödomstolen och återförvisades till Skogsstyrelsen för fortsatt handläggning. Men det beslutet har Skogsstyrelsen redan överklagat.I det fallet krävde markägaren också att Naturskyddsföreningen skulle betala skadestånd och stå för hans rättegångskostnader, men det avslog rätten.– Jag har inget emot naturvård utan är för det. Men jag är trött på alla intrång och alla som lägger sig i och motverkar skötseln. Jag visste att jag inte skulle få ersättning men ville göra en markering och visa på de kostnader som alla processer skapar. Domstolen har tidigare hänvisat mig att stämma Naturskyddsföreningen separat för skadestånd, säger han.HAN SKULLE KUNNA söka dispens från Skogsstyrelsens restriktioner hos länsstyrelsen. Om han får avslag skulle han kunna stämma staten på ersättning för intrånget. Men just nu är det alltså ändå ett kommunalt avverkningsförbud för området.Markägarens överklagan av kommunens avverkningsförbud prövas nu av länsstyrelsen, som alltså tidigare själv sagt nej till reservat på Garphytteklint.&nbsp;Kommunen kan som längst fortsätta utreda frågan om reservatet fram till den 26 september 2025, då upphör det tillfälliga avverkningsstoppet och ett beslut måste vara fattat.&nbsp;Vad som händer framöver är alltså oklart, och under tiden utvecklas både skogen och granbarkborrarna fritt på Garphytteklint. Men Naturskyddsföreningen i Örebro har en klar målbild:”Kampen fortsätter! Garphytteklint SKALL bli ett naturreservat”, skriver de på sin hemsida.&nbsp;– Det låter ju hurtigt, men deras tidigare klagande till myndigheter och domstolar har ju inte direkt gått deras väg, konstaterar markägaren.Fotnot: 24 maj upphävde Länsstyrelsen i Örebro det tillfälliga avverkningsförbudet som Örebro kommun utfärdat för Garphytteklint. Kommunen hade då tre veckor på sig att överklaga det beslutet till regeringen.

<h3>Läs också</h3><a href="https://www.atl.nu/deras-skog-blir-reservat-med-tvang">Deras skog blir reservat med tvång</a><a href="https://www.atl.nu/skelettgranar-stanger-stigar-i-naturreservat">Skelettgranar fara i naturreservat</a>Debatt: <a href="https://www.atl.nu/regeringen-bor-besluta-om-reservat">”Staten bör avgöra när reservat ska bildas”</a>

När markägaren sa nej skrotade länsstyrelsen tankarna om reservat på Garphytteklint. Men då la kommunen ett avverkningsförbud för att i stället utreda ett kommunalt reservat på marken. Här berättar ATL:s Ulf Aronsson om karusellen kring Garphytteklint.

När länsstyrelsen nobbade reservat tog kommunen över efter påstötningar av lobbyister.

Kampen om Garphytteklint

Skog

När markägaren sa nej skrotade länsstyrelsen tankarna om reservat på Garphytteklint. Då tog kommunen över, beslöt om avverkningsförbud och började utreda ett kommunalt reservat efter påstötningar av lobbyister.