facebooktwittermail d

”Myndigheterna kan inte fortsätta rapportera fel om gammal skog”

Felaktiga antaganden, svag statistik och ensidig rapportering bidrar till att underskatta mängden gammal skog i Sverige. Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen bör snarast komma med tillrättalägganden, skriver Peter Holmgren, Tomas Thuresson och Jonas Jacobsson i en slutreplik. 

Gammal skog
Gammal skog nyskapas kontinuerligt, något Naturvårdsverket inte tar hänsyn till. FOTO: PER-OLOV ERIKSSON/IBL

Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.

Det blev en del förvånade reaktioner på vårt inlägg att gammal skog blir allt vanligare i Sverige. Det var ändå en enkel redovisning av uppmätta fakta från Riksskogstaxeringen som jämfördes med rapporter som Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket har försett samhället med. Det är naturligtvis chockerande när myndigheter gör så grova fel med potentiellt stora konsekvenser.

Naturvårdsverket har avböjt replik, och vi anar orsaken. Det är tungt att behöva ta till sig att förekomsten av biologiskt värdefulla skogar och gamla grova träd ökar i skogslandskapet när man tidigare målat upp en bild av motsatsen.

Av de 1,9 miljoner hektar (mer än Värmland) som habitatklassades 2010 för sina höga naturvärden förutspåddes 34 procent försvinna till 2020 eftersom de låg utanför reservat kontrollerade av Naturvårdsverket. I verkligheten ökade habitaten med 15 procent redan till 2017 – och de flesta finns utanför reservaten.

Om man då konstruerar kostsamma politiska förslag för att öka mängden reservat så ser det naturligtvis inte bra ut om arealen med höga naturvärden ökar även utan dessa anspråk.

Kriterierna för vad Riksskogstaxeringen klassificerar som biologiskt värdefulla skogar har tagits fram på Naturvårdsverkets uppdrag. Skogen är dynamisk, och utvecklingen bestäms både av hur mycket som nyskapas genom skogens åldrande och tillväxt samt hur mycket som försvinner vid avverkningar.

Naturvårdsverket har i sina rapporteringar och reservatsförslag valt att bortse från vad som nyskapas – något som alltså sedan länge varit en kontinuerlig process. I stället rapporteras till regeringen och EU en ensidigt negativ bild av utvecklingen, där enbart avverkningen redovisas.

Skydd mot avverkning, det vill säga mer skattefinansierade reservat, framställs därmed som enda sättet att vända utvecklingen. Det skogsbruk som ansvarsfullt levererat naturvård under lång tid anges i stället som orsaken till att reservaten måste bli fler.

En replik inkom från Skogsstyrelsen, vilken i allt väsentligt bekräftar felen i myndighetens rapporter om skogens framtida utveckling. Gott så, och vi ser fram emot en kvalitetshöjning i de konsekvensanalyser som kommer att presenteras under hösten.

Repliken saknade däremot en reflektion över vad myndigheten bör göra när deras känt felaktiga uppgifter utnyttjas av särintressen för att, inte minst i EU-sammanhang, måla upp en falsk negativ bild av det lagfästa skogsbruk som Skogsstyrelsen är satt att ha tillsyn över. Här borde omsorg om basnäringens och nationens anseende lett till kraftfulla tillrättalägganden.

Peter Holmgren, FutureVistas AB. Tidigare bl.a. chef för FAOs klimatavdelning samt Director General för Center for International Forestry Research (CIFOR).

Jonas Jacobsson, egen verksamhet inom internationell skogsförvaltning. Tidigare bl.a. chef för affärsområde Forestry på AssiDomän AB (numera Sveaskog).

Tomas Thuresson, vd Brevens Bruk AB. Tidigare bl.a. Skogsskötselchef vid Skogsstyrelsen, vd Häradsskog AB samt mångårig internationell skogskonsult.