facebooktwittermail

Myndigheten måste beakta all relevant praxis

Hela rättsordningen och all relevant praxis måste beaktas när Skogsstyrelsen tillämpar lagstiftningen, skriver debattörerna i en slutreplik.

I bombmurkledomen från Mark- och miljööverdomstolen menar domstolen att syftet med Artskyddsförordningen aldrig har varit att pågående markanvändning ska avsevärt försvåras.
I bombmurkledomen från Mark- och miljööverdomstolen menar domstolen att syftet med Artskyddsförordningen aldrig har varit att pågående markanvändning ska avsevärt försvåras. FOTO: MOSTPHOTOS

Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.

I sin replik på vår debattartikel (ATL 1/12) påstår Skogsstyrelsens generaldirektör Herman Sundqvist att vi menar att ersättningsfrågan varit uppe till prövning i Tjäderdomen.

Det stämmer inte. Vi tar upp det faktum att domstolen uttryckligen anger att det finns en ersättningsrätt: ”I detta sammanhang noterar [MÖD] att en fastighetsägare har rätt till ersättning om ett beslut, föreläggande eller förbud enligt 12 kap. 6 § fjärde stycket Miljöbalken innebär att pågående markanvändning inom berörd del avsevärt försvåras[.] Frågan om ersättning prövas inte inom detta mål utan i särskild ordning[.]”

Herman Sundqvist väljer att inte kommentera den viktiga bombmurkledomen från Mark- och miljööverdomstolen. Där menar domstolen att syftet med Artskyddsförordningen aldrig har varit att pågående markanvändning ska avsevärt försvåras. I stället väljer han att hänvisa till en dom i lägre instans, Mark- och miljödomstolen i Vänersborg (M 3433-19, överklagad), som nekar fastighetsägaren ersättning.

Här kan noteras att domstolen menar att Skogsstyrelsens beslut, i det här aktuella fallet, är mer att betrakta som rådgivning än ett beslut enligt Miljöbalken, vilket gör att domstolen landar i att ingen ersättning ska utgå. Samtidigt menar domstolen att ersättning kan utgå om det handlar om ett formellt beslut och inte enbart om ”information”.

Till skillnad från i M 3433-19 kommer Mark- och miljödomstolen i Växjö tidigare i år i domen M 6160-18 fram till att ersättning ska utgå vid nekad avverkning med stöd av Artskyddsförordningen.

I domskälen pekar domstolen direkt på Tjäderdomen och menar att skrivelsen om rätt till ersättning ”haft avgörande betydelse för MÖDs slutsats att Skogsstyrelsens beslut var förenligt med proportionalitetsprincipen”. (Domen överklagades av staten men MÖD lämnade inte prövningstillstånd.)

Även i domen M 5949-18, avkunnad i Mark- och miljödomstolen i Nacka 2019, ges markägaren ersättning vid nekad avverkning på grund av förekomst av tjäder. Den domen är överklagad och MÖD har lämnat prövningstillstånd (M 7888-19).

Vi delar Herman Sundqvists syn på att myndigheten måste tillämpa gällande lagstiftning men som vi skriver i vår rapport måste hela rättsordningen och all relevant praxis beaktas.

Ingemar Bengtsson

Filosofie doktor, universitetslektor, Fastighetsvetenskap, LTH, Lunds universitet

Eric Norén

Civilingenjör, doktorand, Fastighetsvetenskap, LTH, Lunds universitet

Malin Sjöstrand

Juris doktor, universitetslektor, Fastighetsvetenskap, LTH, Lunds universitet

Anna Treschow

Juris kandidat, universitetsadjunkt, Fastighetsvetenskap, LTH, Lunds universitet

Fotnot: Anna Treschow är även anställd på LRF Skogsägarna

Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.


Företagande