Malin Eborn

111_5a961f8eab.jpg

<p>Under torkan i maj och juni förberedde sig många mentalt på att det i värsta fall skulle kunna bli ännu ett torkår som 2018.&nbsp;</p>

<p>När vädret sedan slog om till ett svalare och ostadigare väder blev det under juli en lättnad. Men att det skulle fortsätta regna, bli ännu värre och skapa bedrövliga förhållanden under skörden var det nog få som tänkte. Innan regnovädret Hans drog in över Sverige och satte stopp för tröskning hade ungefär 15 till 20 procent av skörden tröskats, enligt en bedömning från Lantmännen. Spannmål som kommit in efter det har i högre grad påverkats negativt av regn. Kvalitetsproblemen handlar om grodda kärnor både i korn och i vete. Grönskott i havre och kanske framför allt vårkorn gör det svårt att tröska. Falltalen på kvarnvete har också påverkats negativt. I södra Sverige klarar en större andel av höstvetet kvarnkvalitet medan andelen minskar uppåt landet. Västra Sverige har överlag klarat sig något bättre än östra både när det gäller kvantitet och kvalitet i år.</p>

<h2>Lågt falltal på vete</h2><p>Per-Arne Gustavsson, vd på BM Agri, bekräftar att mycket vete som kommit in den senaste tiden har ett för lågt falltal för att klassas som kvarnvete. Ett hopp för vete som inte klarar kvarnkvalitet i Skåne är att det i stället kan bli stärkelsevete då Absolut Vodka sänkt falltalskraven till 100. &nbsp;Men det gäller bara vissa sorter, påpekar han. Bekymmersamt ser det också ut att hitta grynhavre av fullgod kvalité i år. Lägre rymdvikter och mörkfärgade kärnor medför troligen att mycket riskerar att klassas ner till foder. Proteinhalterna i vårkorn ligger i många fall för högt på grund av låga skördar men även här är det en större andel som klarar kraven för maltkorn i södra Sverige jämfört med Mellansverige. Det finns däremot nu också en del farhågor runt hur grobarheten på maltkorn påverkats på det som skördats efter de stora mängderna nederbörd, påpekar Mikael Jeppsson, spannmålschef på Lantmännen.&nbsp;</p>

<div class="infogram-embed" data-id="24228abc-9b2f-4b08-9445-ea5fdfac5109" data-type="interactive" data-title="36marknad"></div><script>!function(e,n,i,s){var d="InfogramEmbeds";var o=e.getElementsByTagName(n)[0];if(window[d]&&window[d].initialized)window[d].process&&window[d].process();else if(!e.getElementById(i)){var r=e.createElement(n);r.async=1,r.id=i,r.src=s,o.parentNode.insertBefore(r,o)}}(document,"script","infogram-async","https://infogram.com/js/dist/embed-loader-min.js");</script>

<h2>Höstrapsen presterar sämre än väntat</h2><p>Höga vattenhalter i spannmålen innebär även andra kvalitetsrisker som mögelangrepp och stigande mykotoxinhalter även om de analyser som hitintills gjorts visar på inga eller låga halter. En gröda som gått betydligt sämre än förväntat är också höstraps. Enligt Jordbruksverkets prognos skulle den totala skörden av oljeväxter (där höstraps står för huvudparten) i år ligga på över 400 000 ton. Enligt Lantmännen landar den totala skörden i stället på ungefär 300 000 ton. Utvintringsproblematik och vinterpåfrestningar på höstraps har det rapporterats mycket om under året. På det följde torkan under försommaren. Höstrapsen har gett mycket ojämna skördar med allt från 0,5 ton per hektar till 4 ton per hektar med störst skördetapp i Skåne och kring Mälaren.&nbsp;</p>

<h2>Allvarligare än 2018</h2><p>Prisskillnaden mellan maltkorn och foderkorn är redan mycket stor och har påverkats av att liknande förhållande råder i flera omgivande länder som vi tidigare har kunnat läsa om i ATL. Även prisskillnaden mellan kvarnvete och fodervete har ökat till stor del beroende på att fodervetepriserna har gått ner.&nbsp;</p>

Johan Karlzén, ordförande för Spannmålsodlarna.

1693905663448.jpeg

<p>Johan Karlzén, ordförande för Spannmålsodlarna, påpekar att det är av yttersta vikt att handeln betalar marknadsmässiga priser i år och inte försöker sänka priserna genom import. Om Sverige går från att vara exportörer till en importör av kvarnspannmål ska betalningen ligga högre här än i andra länder eftersom en importkostnad ska inkluderas. Han bedömer att läget är mycket allvarligt och att det ekonomiska utfallet på många gårdar kan bli ännu sämre än 2018. Bakgrunden är de reducerade skördarna och förlorad kvalité i kombinationen med att insatskostnaderna i årets skörd har legat på en helt annan nivå än 2018. Till skillnad från 2018 för också det besvärliga väderläget med sig mycket merarbete och merkostnader för hantering och torkning av våt spannmål och olika former av maskinhaveri. Dessutom har räntorna gått upp dramatiskt vilket pressar lantbruket.&nbsp;</p>

<h2>Mana till större uppbackning</h2><p>Naturligtvis finns det stora variationer mellan hur olika gårdar påverkas i år men rådgivare från både HIR Skåne och Växtråd bekräftar bilden om att det ekonomiska utfallet riskerar att bli sämre än 2018 för många just på grund av de ovan nämnda faktorerna. Hur marknaden utvecklas kommer också att påverka resultatet. Större ekonomiska risker för lantbruket kombinerat med ett alltmer nyckfullt klimat borde mana till förändring och större uppbackning från alla led för att säkra en långsiktig livsmedelsproduktion i Sverige.&nbsp;</p>

<p><strong>Fotnot: I nästa nummer av Lantmannen kan du läsa en längre text där resonemanget om ekonomiska konsekvenserna av årets skörd utvecklas mer. </strong><a href="https://www.lantmannen.nu/">Här hittar du Lantmannens e-tidning.</a></p>

<h3><strong>Läs också</strong></h3><p><a href="https://www.atl.nu/jordbruksverkets-prognos-for-skorden-2023"><strong>Jordbruksverket räknar med lägre skörd i år</strong></a></p><p><a href="https://www.atl.nu/tva-ar-i-rad-blir-sallan-lika-illa"><strong>”Två år i rad sällan lika illa – jag deppar inte ihop”</strong></a></p><p><a href="https://www.atl.nu/blott-skordevader-kan-ge-artbrist"><strong>Blött skördeväder kan ge ärtbrist</strong></a></p><p><a href="https://www.atl.nu/manga-lantbrukare-mar-daligt-pa-grund-av-blotan"><strong>Ökad oro i kåren under årets svåra skörd</strong></a></p>

<p>Mellan regnskurar och slit på fälten börjar bilden av årets skörd att klarna. Både Spannmålsodlarna och rådgivare varnar för att det ekonomiska utfallet kan bli sämre än under torkan 2018. Det skriver Malin Eborn, reporter på tidningen Lantmannen.&nbsp;</p>

Det ekonomiska utfallet på många gårdar kan bli ännu sämre än 2018.

Mycket kvalitetsspannmål klassas ner till foder

Växtodling

Det ekonomiska utfallet på många gårdar kan bli ännu sämre än 2018. Detta befarar Lantmännen, BM Agri och Spannmålsodlarna. 