facebooktwittermail

MP: ”Kalhyggesbruk är en ekonomisk återvändsgränd”

Omvärldens krav kommer att förändra svenskt skogsbruk att ta större naturhänsyn. Det kan också vara vägen till bättre lönsamhet, skriver Maria Gardfjell.  

Skog.
Ett förändrat skogsbruk är en affärskritisk fråga, skriver Maria Gardfjell. FOTO: HELENA LARSSON/NATURFOTOGRAFERNA/TT

Detta är ett debattinlägg. Det innebär att innehållet återger skribentens egen uppfattning. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.

När LRF och Centern pratar på om “äganderätten” i skogsdebatten är det tydligt att inte det inte är enskilda små skogsägarnas väl och ve står i fokus, utan skogsindustrins krav. Miljöpartiet ser med bekymmer på att en så stor del av skogsdebatten sker utan landsbygdsperspektiv och utan diskussion om den bristande lönsamheten i privatskogsbruket.

Lönsamheten för enskilda skogsägare har aldrig varit sämre än nu. Skogforsk konstaterar i sin årliga rapport att skogsägarnas lönsamhet successivt halkar efter. Nettointäkterna från avverkning sjunker. Det som kallas för ”höga virkespriser” visar sig vid närmare granskning nätt och jämnt kompensera för kostnadsökningarna.

Många skogsägare vill lämna över sin skog till nästa generation i mer värdefullt skick än när man tog över gården. Det är inte självklart att dagens trakthyggesbruk är det bästa sättet att öka värdet på fastigheten. Diskussionen om lönsamheten måste breddas.

I frågan om en levande landsbygd behöver frågan lyftas om hur landsbygden ska få bättre betalt för sina produkter och tjänster. Utan lönsamhet kommer inte skogsägare kunna investera i vare sig skogsvård eller naturvård.

Jag menar att dagens kalhyggesbruk är en ekonomisk återvändsgränd som saknar ekonomisk hållbarhet, åtminstone för åtskilliga enskilda skogsägare.

Ett aktivt, hållbart och resurseffektivt skogsbruk behövs för att klara klimatomställningen. Precis som alla andra näringar måste skogsnäringen se över hur verksamheten ska förändras, så att klimatutsläppen minimeras och kolsänkan kan öka. Detta är även en affärskritisk fråga.

Om EU och omvärlden anser att svenskt skogsbruk borde bedrivas med mer naturhänsyn, så kommer dessa åsikter kunna omvandlas till köpkrav på produkter från den svenska skogen. Det blir då ett slags hygienfaktor att skydda fjällskogarna samt att ta initiativ för att bedriva ett skogsbruk med större miljö- och klimatnytta, för att säkra svensk konkurrenskraft.

I omställningen finns stora möjligheter till fler arbetstillfällen. Med kompetenslyft i entreprenörsledet, forskning och innovation för att stärka skogsägarens lönsamhet, samt med affärsutveckling och förädling kring ett mer specialiserat, modernt, hyggesfritt skogsbruk kan allt från kvalitetsvirke och råvaror till läkemedelsindustrin, till besöksnäring och ökad miljökvalitet ge merbetalning.

Sverige måste dra nytta av att många skogsägare kan bidra till ett mer variationsrikt skogsbruk. Annars är inte bara den biologiska mångfalden hotad - då riskeras förmodligen också svensk skogsexport.

Svensk skogsnäring har satts under luppen vilket har synliggjort att det nu finns förväntningar om förändring.  Miljöpartiet vill göra det på ett sätt som stärker de enskilda små skogsägarnas ekonomi och skapar möjligheter till kompetenslyft för entreprenörerna. Det kan ge fler jobb på landsbygden till de som bor på landsbygden.

Kanske är just nyckeln till ett mer hållbart skogsbruk att vi visar större intresse för virkespriserna?

Maria Gardfjell (MP)

Riksdagsledamot och första vice ordförande i Miljö- och jordbruksutskottet